Budget 2014 och plan 2015-2017 Norrköpings kommun

Ekonomi- och styrningskontorEt

Adress: Rådhuset, 601 81 Norrköpingtel: 011-15 00 00E-post: ekosty@norrkoping.sewww.norrkoping.se

Norrköpings kommun. För dig. För alla. För det goda livet.I Norrköpings kommun har alla rätt till jämlikhet, delaktighet och del av välfärden. Vår vision handlar om det goda livet, och uppdraget är att skapa, utveckla och leverera välfärdstjänster till medborgare och verksamheter i vårt område.

Vår framtid ser ljus ut. Vår befolkning växer, och vi har en potential som bara begränsas av oss själva. Vi brukar säga att kraften kommer ur kreativitet och våra 9 000 medarbetare.

Genom att planera och driva en ständig utveckling av miljöer, boende, näringlivsklimat och service till medborgarna skapar vi förutsättningar för ett nytt, spännande Norrköping. En kreativ mötesplats för människor och möjligheter.

Bu

dg

et 2014 och

plan

2015-2017N

orrköpings komm

un

grafisk form och produktion: Tina Vennerholm, Samuel Wibeck och Lisa Frulla

Foto: Gustav Lindh, Ida Ling Flanagan, Hans Eklundh, Jeppe Gustavsson, Samuel Wibeck, Lisa Frulla, Seada Pozder, Niclas Sandberg, Sofia Andersson M&F Foto, Brita Nordholm, Fotofabriken, Stefan Nilsson, Peter Modin, Petter Andersson, Gudjon Bjarnason, iStock-photo, Mostphotos, Morguefile och stock.xchng.

molnillustrationer: DrAfter123@iStockphoto

tryck: Elanders, 2013

Budget 2014och plan 2015-2017

Utdebitering 2011 2012 2013 2014

Kommunen 21,45 21,03 21,03 21,28

Landstinget 9,85 10,27 10,92 10,67

Summa kommunalskatt 31,30 31,30 31,95 31,95

Kyrkoavgifter 1,17 1,17 1,17 1,17

Totalt 32,47 32,47 33,12 33,12

***

* **

* Skatteväxling genomfördes 2012 med 42 öre på grund av att huvudmanna skapet för kollektivtrafiken flyttades från länets kommuner till lands tinget.** Skatteväxling genomförs med 25 öre på grund av att huvudmanna skapet för hemsjukvården flyttas från landstinget till länets kommuner. För mer information, se sidan 41 och 82.

Innehåll

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 50Vård- och omsorgsnämnden 51Socialnämnden 51Planerade förhyrningar under perioden 2014-2017 51

Investeringsplan 2014-2017 52Kommunstyrelsen 52Stadsplaneringsnämnden 52Tekniska nämnden 54Kultur- och fritidsnämnden 55Barn- och ungdomsnämnden 55Gymnasienämnden 55Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 55Vård- och omsorgsnämnden 56Socialnämnden 56

Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller finansieras av annan än kommunen 56Kommunstyrelsen 56Tekniska nämnden 57Stadsplaneringsnämnden 57Kultur- och fritidsnämnden 57

Allmänna planeringsförutsättningar 2013 58

Bolagskoncernen 90

Bolagsöversikt 90Norrköping Rådhus AB 92Hyresbostäder i Norrköping AB 94Samhälls- och eventfastigheter i Norrköping AB 98Etablering Norrköping AB 100Fastighets AB Butangia 102Norrköping Vatten AB 104Norrköping Hamn och Stuveri AB 106Norrköping Airport AB 108Norrköping Spårvägar AB 110Upplev Norrköping AB 112Norrköping Visualisering AB 114Norrköping Symfoniorkester AB 116

BILAGOR

Bilaga 1. Fördelning av partistöd 118

Bilaga 2. Norrköpings sociala investeringsfond 119

Bilaga 3. Fördelningsmodell för volymförändringar inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun 121

Bilaga 4. Planerad värdeöverföring från Hyres- bostäder i Norrköping AB, årsbokslut 2014 123

Bilaga 5. Förhandlingsprotokoll MBL 125

Bilaga 6. Yrkande Akademikerförbundet SSR 128

Bilaga 7. Yrkande Kommunal 132

Bilaga 8. Yrkande Lärarförbundet 135

Bilaga 9. Yrkande Vision 138

Bilaga 10. Yrkande Lärarnas Riksförbund 139

Bilaga 11. Beräkning av framtida volymer inom barnomsorgen 141

Bilaga 12. Kompensation för kostenhetens personals löneökningar 144

Bilaga 13. Satsningar 146

Beslut 5

Utveckling och rättvisa 6

Finansiella förutsättningar 8

Sammanställning 10

Sammanställning av driftbudget 2014 och driftplan 2015-2017 10

Sammanställning av budgetramar 11

Sammanställning av investeringar 12

Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller finansieras av annan än kommunen 13

Finansieringsplan 2014-2017 14

Krav på god ekonomisk hushållning 15

Finansiella mål 16

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse 18Den attraktiva staden 18Utbildnings staden 19Den barnvänliga staden 20Den gröna staden 21Omsorgsstaden 21Den demokratiska och tillgängliga staden 22

Preciseringar för nämndernas arbete med hållbar utveckling, strategiska miljöfrågor, näringsliv och välfärd samt internationell samverkan 23

Budgetprocessen 25

Styrning och organisation 26

Budgetanslag 2014-2017 28

Kommunfullmäktiges budgetanslag 2014-2017 28

Kommunrevisionens budgetanslag 2014-2017 28

Allmänna förutsättningar som ligger till grund för nämndernas budgetramar 29

Nämndernas budgetanslag 2014-2017 31Valnämnden 31Överförmyndaren 31Kommunstyrelsen 32Barn- och ungdomsnämnden 34Gymnasienämnden 36Kultur- och fritidsnämnden 38Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 39Vård- och omsorgsnämnden 40Socialnämnden 42Stadsplaneringsnämnden 43Tekniska nämnden 44Byggnads- och miljöskyddsnämnden 45Ofördelat kommunstyrelsen 46

Investeringar 47

Investeringsbudget 2014 nämndvis med objekt 47Kommunstyrelsen 47Stadsplaneringsnämnden 48Tekniska nämnden 50Kultur- och fritidsnämnden 50Barn- och ungdomsnämnden 50Gymnasienämnden 50

5Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

BeslutKommunfullmäktige beslutar följande:

1 Kommunfullmäktige fastställer

1.1 skattesatsen för år 2014 till 21,28 procent,

1.2 de mål och preciseringar för åren 2014­2017 som är av betydelse för god ekonomisk hushållning som redo­ visas på sidorna 16­24, inklusive förändring av mål­ uppfyllelse avseende mål nr 5, 6, 10, 11, 14, 15 och 21,

1.3 det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för år 2014,

1.4 den av kommunstyrelsen upprättade resultat planen för åren 2015­2017 samt investerings planen för åren 2015­2017,

1.5 de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2014 för respektive nämnd samt de preliminära budget ramarna för respektive nämnd för åren 2015­2017,

1.6 budget 2014 och ekonomisk plan 2015­2017 med verksamhetsplan för bolagskoncernen,

1.7 förväntade krav på koncernbidrag eller utdelning 2014 till Norrköping Rådhus AB från Hyresbostäder i Norrköping AB med 15 300 000 kr, Samhälls­ och Eventfastigheter i Norrköping AB 550 000 kr, Norrköping Vatten AB 4 000 000 kr och från Norrköpings Hamn och Stuveri AB med 17 000 000 kr,

1.8 förväntade krav på koncernbidrag eller utdelning 2014 från Norrköping Rådhus AB till Upplev Norrköping AB med 2 000 000 kr, Norrköping Airport AB 7 000 000 kr, Norrköping Visualisering AB 3 000 000 kr och till Fastighets AB Butangia med 4 000 000 kr,

1.9 öronmärkning av överskott, i den mån resultatet i bokslut 2013 medger det, för tidsbegränsade satsningar enligt bilaga 13.

2 Kommunfullmäktige fastställer uppdrag

2.1 till byggnads­ och miljöskyddsnämnden samt vård­ och omsorgsnämnden att initiera en utredning om framtida fi nansiering av bostadsanpassningsbidraget,

2.2 till kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för att starta ett kommunalt bygg­ och entreprenadbolag med syfte att sänka byggkostnaderna,

2.3 till kommunstyrelsen att tillsammans med ungdomar ta fram konkreta förslag på hur kommunen kan bli bättre ur ett ungdomsperspektiv. Ungdomarna ska också ges möjlighet att generellt ge sin bild av dagens Norrköping och stadens framtida utveckling,

2.4 till kommunstyrelsen att utreda hur vi kan utveckla ett större socialt ansvar i samband med ombyggnationer och renoveringar i bostadsområden genom att involvera de boende i arbetet under pågående projekt,

2.5 till kommunstyrelsen att initiera ett arbete för att mobilisera hela kommunen och ideella krafter under parollen ”Håll Norrköping rent”,

2.6 till kommunstyrelsen att utreda och lämna förslag på hur vi kan få en eff ektivare plan­ och bygglovsprocess,

2.7 till kommunstyrelsen att utreda hur en ökad sam­ ordning av viss service i syfte att öka eff ektiviteten och sänka kostnaderna med 5 000 000 kr kan genomföras. Exempel på service är kommunikation. Omfördelning av budget föreslås när resultat uppnås,

2.8 till kommunstyrelsen att verka för att kommunens kostnader sänks med 5 000 000 kr respektive 10 000 000 kr genom en utvecklad upphandling och ett eff ektivare lokalutnyttjande i kommunens verksamheter. Omfördelning av budget föreslås när resultat uppnås.

3 Kommunfullmäktige beslutar att inom ramen för anslaget om 3 378 423 kr till partistöd

3.1 tilldela varje parti i kommunfullmäktige ett grundstöd om 76 000 kr,

3.2 fastställa mandatstödet till 30 123 kr per mandat,

3.3 tilldela varje parti i kommunfullmäktige som har en aktiv ungdomsförening ett grundstöd om 5 000 kr,

3.4 fastställa mandatstödet till ungdomsförening enligt ovan till 2 000 kr per mandat,

3.5 notera fördelningen av partistödet för år 2014 enligt bilaga 1.

4 Kommunfullmäktige beslutar att kultur­ och fritidsnämnden får i uppdrag att svara för kommunens åtagande att vara fristad för författare som inte kan utöva det fria ordet i sina hemländer. 300 000 kr omfördelas från kommunstyrelsens budget till kultur­ och fritidsnämnden för ändamålet.

5 Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att

5.1 medge överskridande av anslag eller förskottera medel i brådskande ärenden som slutligt ska behandlas av kommunfullmäktige,

5.2 lämna medgivande för nämnd att ta i anspråk medel före det budgetår, för vilket anslaget har beviljats.

6 För 2014 fastställer kommunfullmäktige den övre gränsen för nyupptagande av lån för kommunen till 1 000 000 000 kr.

7 Kommunfullmäktige medger stadsplaneringsnämnden rätt att inom anslaget för markförvärv förvärva fastigheter till ett värde av högst 6 000 000 kr och sälja fastigheter till ett värde av högst 10 000 000 kr vid varje tillfälle samt medger nämnden rätt att besluta om förhyrningar där hyres­ kostnaden under kontraktstiden understiger 10 000 000 kr.

8 Kommunfullmäktige beslutar att nämnderna mån at ligen ska lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen.

kommuNstYreLseN

Claes Göran Magnellekonomidirektör

Claes Göran Magnellekonomidirektörkommundirektör

Lars Stjernkvist (S)kommunstyrelsens ordförande

Lars Stjernkvist (S) Mona Olsson (V)kommunalråd

Bengt Cete (MP)kommunalråd

ett alternativt budgetförslag från moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, kristdemokraterna och Centerpartiet samt ett alternativ från sverigedemokraterna fi nns tillgängliga på kommunstyrelsens kontor (diarienummer ks 2013/0303).

6 Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

utveckling och rättvisa

Årets budgetförslag präglas av oron i vår omvärld. Självfallet påverkas Norrköping liksom andra kommuner av lågkonjunkturen och eurokrisen. Skatteinkomsterna växer långsammare än tidigare och kostnaderna för arbetslösheten ökar. Dessutom påverkas vi naturligtvis av de prioriteringar som görs på central nivå.

De ökade klyftorna i vårt land sätter tydliga spår även i vår kommun. Inte minst i socialnämndens ekonomi. Många Norrköpingsbor har det kärvt både ekonomiskt och socialt. Vi har en hög arbetslöshet och många har svårt att hitta tillbaka till arbetsmarknaden. En tydlig utmaning vi har är att stötta alla dessa Norrköpingsbor så de kan leva ett bättre liv. Därför måste vi ständigt arbeta med att utveckla våra verksamheter till nytta för alla Norrköpingsbor.

Samtidigt fortsätter Norrköping att utvecklas starkt. Befolkningsökningen fortsätter med ett stort födelsenetto och många som flyttar till kommunen. Det har lett till att vi på kort tid gått från överskott på bostäder till akut bostadsbrist. Framväxten av nya jobb är fortsatt stark och vi har många företag som visar intresse för Norrköping. Vår utmaning ligger i att möta bägge dessa behov. Dels ska vi ha ett välmående näringsliv och dels välmående Norrköpingsbor. Har vi det finns också förutsättningarna för att fler ska kunna arbeta.

Det ekonomiska läget är visserligen kärvt, men i grunden har Norrköping ett mycket bra läge. På kort tid har läget inför framtiden ljusnat rejält. Beskedet om Ostlänken ger företag och enskilda stora möjligheter och vi har fått besked om ett par större etableringar. Kommunens ekonomi är stabil. Vi har mycket tillgångar och lite skulder. Medel för att möta en del av de framtida utmaningarna är redan avsatta i tidigare bokslut och vi väljer även nu att sätta av medel för att möta framtiden.

Den allra viktigaste prioriteringen handlar om skolan. Alla barn ska ha godkända betyg. Vår övertygelse är att vi kan och ska nå dit. För att lyckas krävs att vi blir bättre på att tidigt hjälpa barn att läsa, skriva och räkna. Dessutom måste vi ge våra anställda i skolan bättre villkor. Vi vill ha de bästa lärarna och vi vill ge våra barn de bästa förutsättningarna. Under förra året påbörjade vi därför ett långsiktigt arbete för att höja kvaliteten i skolan. I år föreslår vi ytterligare 26 miljoner kronor, vilket innebär att vi under två år satsat 66 miljoner kronor på höjd kvalitet. Vi har bestämt oss; våra barn och ungdomar ska ha bästa möjliga förutsättningar.

För att klara satsningen på skolan har vi tvingats om­fördela pengar. Vi tänker inte betala reformer med lånade pengar. Norrköping har ordning och reda i ekonomin och så ska det vara även i fortsättningen. Därför har andra verksamheter fått stå tillbaka. Utöver skolan finns det planerade reformer för valfrihet inom äldreomsorgen. Vi föreslår att vi inför Mina timmar inom hemtjänsten vilket kommer möjliggöra för den äldre att själv välja insats vilket ökar livskvaliteten. Mina timmar kommer genomföras succesivt med start i början av året. I övrigt gäller strama tyglar.

Utöver den långsiktiga satsningen på skolan vill vi även använda en del av våra reserver för tidsbegränsade satsningar. Satsningar som behövs för att Norrköping ska kunna ta tillvara de möjligheter vi har. Vi vill bland annat avsätta pengar för att hinna ifatt när det gäller byggplaner och övrig planering. Idag har vi en kö av detaljplaner. För att företag och enskilda ska kunna förverkliga det de vill är det viktigt att vi kommer fram med dessa. Dess­utom är det centralt att vi fångar upp företagens behov för att kunna utvecklas och må bra. Därför är det viktigt att ytterligare stärka dialogen med näringslivet. Totalt av sätter vi 10 miljoner för att beta av detaljplaner och bygglov och 5 miljoner för att utveckla dialogen med

7Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

näringslivet. Till detta avsätter vi 20 miljoner för att driva arbetet med Ostlänken framåt. Därmed möjliggör vi planeringen för nya bostadsområden, ny infrastuktur och fler arbetstillfällen.

Socialnämnden har haft en tuff period med ökade behov. För att möta detta och utveckla metoder för att hjälpa de som har det svårast avsätter vi 15 miljoner. Till detta av­sätter vi 7 miljoner för metodutveckling inom omsorgen. Genom det avtal vi tecknat med arbetsförmedlingen har vi stora möjligheter att tillsammans stötta ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. För att göra allvar av detta avsätter vi 8 miljoner. Kultur­ och idrottslivet i Norrköping har en stor del i våra barns utveckling. Det är viktigt inte bara för barnen utan för hela kommunen. Det är en del av Norrköpings prägel. Vi investerar därför 5 miljoner i kultur­ och idrottslivet.

Tack vare att vi har ordning och reda i ekonomin kan vi föreslå en budget som möter de reella behov som finns. En stabil ekonomi gör att vi kan använda pengar till strategiskt viktiga investeringar för utveckling och rättvisa. Satsningar som hjälper både den enskilde men som också möjliggör för Norrköping att fortsätta växa och utvecklas.

Lars stjernkvist kommunstyrelsens ordförande socialdemokraterna

mona olsson kommunalråd Vänsterpartiet

Bengt Cete kommunalråd miljöpartiet de gröna

8 FiNaNsieLLa FörutsättNiNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Finansiella förutsättningarStatens riktlinjer för den kommunala ekonominRegeringen presenterade den 18 september 2013 budget­propositionen för år 2014. Enligt regeringens bedöm­ning av svensk ekonomi kommer tillväxten att bli 1,2 procent för 2013 och 2,5 procent för 2014. Jämfört med bedömningen som gjordes i vårpropositionen så är det oförändrat för år 2013 och en ökning med 0,3 procent­enheter för år 2014. Regeringens prognos ligger väl i linje med Konjunkturinstitutets och Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar.

Prognos BNP i budgetpropositionen procentuell årlig förändring

2014 2015 2016 2017

1,2 2,5 3,6 3,9

Det senaste årets internationella konjunkturnedgång har slagit hårt mot den svenska ekonomin och BNP ökade med enbart 0,7 procent för 2012. Efter den kraftiga konjunkturnedgången 2009 (BNP minskade med 5 procent) följde en återhämtning de två följande åren. Det kommer dock att ta tid innan den svenska ekonomin fullt ut är på fötter igen och den främsta an­ledningen är en fortsatt stor osäkerhet om den framtida internationella konjunkturutvecklingen. Vissa tecken på återhämtning kan dock skönjas och olika förtroende­indikatorer såsom inköpschefsindex för industri­ och tjänste sektor har förbättrats påtagligt, även om nivå­erna är fortsatt låga i flera länder och då inte minst i Syd europa. På de flesta håll i världen beräknas BNP stiga 2013, men tillväxten blir i många fall rätt svag. Konjunktur nedgången i euroområdet tycks ha bottnat, men kraftiga åtstramningar i många länders offentliga finanser i kombination med hög skuldsättning hos hus­hållen fortsätter att tynga inhemsk efterfrågan.

Två tredjedelar av Sveriges export går till EU och Norge. År 2014 bedöms BNP i euroområdet växa något, men tillväxten förväntas bli låg. Våra två nordiska grannar Danmark och Finland bedöms få en fortsatt svag utveckling, men Norges ekonomi fortsätter växa starkt tack vare relativt höga oljepriser och en stark hemma­marknad. Den politiska situationen i euroområdet är fortfarande osäker och även om läget har förbättrats så finns fortsatt en risk för förnyad turbulens på de finans iella marknaderna. Det relativa lugn som nu råder på de finansiella marknaderna beror till stor del på utfäs­telser från Europeiska centralbanken om att vid behov genomföra stödköp på obligationsmarknaderna.

Vad gäller USA så kantas återhämtningen av bety­dande osäkerhet. Arbetslösheten har visserligen sjunkit från 10 till 8 procent sedan 2009, men samtidigt har arbetskraften minskat. Mildringen av de finanspolitiska åtstramningarna i USA innebär dock förstärkta förutsätt­

ningar för en återhämtning i USA 2014, vilket det redan finns tecken på.

Trots att en något starkare utveckling i omvärlden kan anas under det andra halvåret, förväntas tillväxten i svensk ekonomi för helåret 2013 vara låg, vilket främst beror på att såväl export som investeringar faller. Hus­hållens konsumtion växer i en måttlig takt och bidrar tillsammans med lagerinvesteringar och offentlig kon­sumtion till att hålla BNP­tillväxten uppe. Konjunktur­institutets förtroendeindikatorer för både hushåll och företag har dock fortsatt att stiga och ligger nu nära historiska medelvärden, vilket tyder på högre BNP­tillväxt framöver.

Vad gäller skatteunderlagets tillväxt så är utvecklingen på arbetsmarknaden den viktigaste faktorn och där finns en källa till osäkerhet vad gäller prognoser över framtida tillväxt. En ökning av antalet arbetade timmar med 1 procent ökar skatteintäkterna från skatt på arbete med ungefär 10 miljarder kronor i Sverige. Som jämförelse kan nämnas att en ökning av hushållens konsumtion med 1 procent ökar mervärdesskatteintäkterna med drygt 1,5 miljarder kronor. Regeringens bedömning av utvecklingen av arbetade timmar i budgetpropositionen ser något ljusare ut jämfört med vårpropositionen. Vad gäller utvecklingen på arbetsmarknaden så bedöms till­växten under 2013 och 2014 inte vara tillräckligt hög för att arbetslösheten ska börja sjunka stadigt. Arbets lösheten bedöms ligga kvar på över 8 procent nästa år och det är inte förrän mot slutet av 2015 som arbetslösheten förväntas minska mer tydligt. Först i slutet av år 2017 bedöms konjunkturläget bli balanserat.

Viktiga faktorer som påverkar kommunens ekonomi

2014 2015 2016 2017arbetslöshet, andel (%) av arbetskraften 15-74 år 8,1 7,8 7,0 6,4

utveckling av timlöner* 2,8 2,9 3,2 3,4

utveckling av arbetade* timmar 0,5 1,1 1,6 1,5

*årlig procentuell förändring

En avgörande förutsättning för en konjunkturell återhämtning är dock att tillväxten internationellt förstärks. För att svensk ekonomi ska återhämta sig krävs också fortsatt draghjälp från inhemsk efterfrågan och inte minst då att hushållens konsumtionsutgifter växer i snabbare takt. För båda dessa faktorer finns osäkerhet som innebär att tillväxten kan bli såväl sämre som bättre än vad som nu prognostiseras.

Den sammantagna bedömningen är dock att riskerna för en svagare konjunkturutveckling fortsatt dominerar. Risken för en kraftig nedgång av det slag som drabbade världsekonomin 2008­2009 bedöms emellertid vara betydligt lägre än vad den har varit de senaste åren. Om förtroendet bland hushåll och företag, särskilt i USA

9 Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – FiNaNsieLLa FörutsättNiNgar

och i Europa, återvänder snabbare än förväntat så kan tillväxten bli starkare än i prognosen. I ett sådant scenario kan efterfrågan på svensk export stiga i en högre takt än vad som antas i prognosen. Då hushållens konsum­tion bedöms komma att stå för en större del av BNP­tillväxten, jämfört med tidigare konjunkturuppgångar, är prognosen särskilt känslig för förändringar i hushållens konsumtion. Ett högre internationellt ränteläge skulle få negativa effekter även för svensk ekonomi, dels genom lägre omvärldsefterfrågan, dels via högre finansierings­kostnader för framför allt företag och hushåll. En sådan utveckling skulle i sin tur medföra en mer dämpad utveckling av hushållens konsumtion och företagens investeringar jämfört med bedömningar i prognosen. Utöver ett högre ränteläge utgör även hushållens höga skuldsättningsgrad en risk i prognosen för hushållens konsumtion.

SkatteunderlagKommunens uppräknade skatteunderlag för 2014 upp­går enligt prognos augusti 2013 till 24 130 747 tkr. Det innebär en ökning av skatteunderlaget med 2,4 procent jämfört med budget 2013.

Skatteunderlaget per invånare jämfört med riket är 92,1 procent för 2013 och bedöms bli 91,7 procent för 2014.

KommunalskatteintäkterKommunens skattesats för år 2014 är 21,28 procent, vilket är en ökning med 0,25 procentenheter jämfört med år 2013, beroende på att huvudmanna skapet för hemsjukvården flyttas från landstinget till länets kommuner. Kommunens egna skatteintäkter beräknas för år 2013 uppgå till 5 167 882 tkr. En skattekrona motsvarar cirka 240 000 tkr år 2014.

Kommunalekonomisk utjämningFrån år 2005 infördes ett nytt system för kommunal­ekonomisk utjämning. I korthet kan förändringen beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersätts av ett statligt utjämnings­bidrag, vilket garanterar 115 procent av kommunernas medelskattekraft. Räcker inte anslagets nivå till att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Inom ramen för anslaget finansieras även de av regeringen föreslagna införande­bidragen samt det nyinrättade strukturbidraget.

Inom systemet för kommunalekonomisk utjämning finns också ett system för utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan landets kommuner. De kommuner som har relativt sett ogynnsamma struk­turella förhållanden får ett tillägg medan de kommuner som har en relativt sett gynnsam struktur får ett avdrag på sina skatteinkomster. Totalt sett ska tilläggen och

avdragen i kostnadsutjämningen ta ut varandra. Systemet kräver därmed inget tillskott av statliga medel.

Ovan nämnda regleringsbidrag eller regleringsavgift används också för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, till exempel när den kommunala finansieringsprincipen tillämpas för att kompensera för att ansvaret för uppgifter flyttas mellan staten och kommun sektorn.

Kommunal fastighetsavgiftDen statliga fastighetsskatten avskaffades den 1 januari 2008. I stället infördes en kommunal fastighetsavgift. Avgiften indexuppräknas varje år och följer inkomst­basbeloppets förändring jämfört med 2008. Inkomst­basbeloppet fastställs av regeringen för ett år i taget genom en förordning som vanligtvis utfärdas i november året innan. Utbetalning till kommunerna kommer de första åren ske utifrån kronor per invånare. Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2014 är att kommunen får 207 385 tkr i fastighetsavgifter.

LSS-utjämningFrån år 2004 infördes ett nytt system för kostnads­utjämning mellan landets kommuner för den verksam­het som utförs enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Systemet utgår från antalet beslut per insats för alla tre personkretsar som kommunen har kostnader för. En strukturkostnad beräknas fram för kommunen genom att multiplicera antalet beslut med rikets genomsnittliga nettokostnad för respektive insats. Därutöver justeras den enskilda kommunens strukturkostnad med hjälp av ett koncentrationsindex och ett personalkostnadsindex.

Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2014 är att kommunen får ett bidrag motsvarande 111 666 tkr från utjämningen.

Skatteintäkter med mera åren 2014-2017 för NorrköpingKommunens prognos av skatteintäkter, utjämnings­bidrag med mera utgår från Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos som presenterades den 15 augusti 2013, samt de nya förutsättningarna som regeringen presenterade i budgetpropositionen.

Prognos av skatteintäkter med mera (mnkr)

2014 2015 2016 2017egna skatteintäkter 5 121,9 5 355,4 5 651,9 5 931,5

statlig inkomst-utjämning 1 157,8 1 208,0 1 274,8 1 337,6

kostnadsutjämning 47,2 47,7 48,2 48,6

regleringsbidrag/avgift 29,1 17,1 -23,4 -62,9

kommunal fastighets avgift 207,4 207,4 207,4 207,4

Lss-utjämning 110,2 111,4 112,5 113,7

strukturbidrag 13,9 14,0 14,2 14,3

Summa 6 687,5 6 961,0 7 285,5 7 590,3

10 sammaNstäLLNiNg – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

sammanställning

sammanställning av driftbudget 2014 och driftplan 2015-2017Driftbudget (mnkr) 2013 2014 2015 2016 2017

Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar

-6 175,8 -6 471,8 -6 688,1 -6 937,0 -7 240,7

avskrivningar -224,1 -233,0 -252,6 -262,6 -262,6

Verksamhetens nettodriftkostnad -6 399,9 -6 704,8 -6 940,7 -7 199,6 -7 503,3

skatteintäkter 4 924,1 5 121,9 5 355,4 5 651,9 5 931,5

kommunalekonomisk utjämning 1 1 459,8 1 565,6 1 605,6 1 633,6 1 658,8

Finansnetto 2 16,0 12,0 10,0 10,0 10,0

mellankommunal utjämning 0,0 5,3 2,6 0,0 0,0

Resultat före extraordinära poster 0,0 0,0 32,9 95,8 97,0

extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets resultat 0,0 0,0 32,9 95,8 97,0

Specificering av vissa poster

1 Kommunalekonomisk utjämninginkomstutjämning 1 094,0 1 157,8 1 208,0 1 274,8 1 337,6

kostnadsutjämning 27,5 47,2 47,7 48,2 48,6

regleringsbidrag eller regleringsavgift 33,3 29,1 17,1 -23,4 -62,9

Fastighetsavgift 208,5 207,4 207,4 207,4 207,4

Lss-utjämning 96,5 110,2 111,4 112,5 113,7

strukturbidrag 0,0 13,9 14,0 14,2 14,3

2 Finansnetto 16,0 12,0 10,0 10,0 10,0

Finansiella intäkter 342,0 344,0 346,0 348,0 348,0intäktsränta 323,0 325,0 326,0 328,0 328,0

kreditivränta 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0

ränteintäkt från Norrköping rådhus aB 15,0 15,0 16,0 16,0 16,0

övriga finansiella intäkter 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0

Finansiella kostnader -326,0 -332,0 -336,0 -338,0 -338,0räntekostnader lån -316,0 -322,0 -326,0 -328,0 -328,0

räntor pensionsavsättningar -7,0 -7,0 -7,0 -7,0 -7,0

övriga finansiella kostnader -3,0 -3,0 -3,0 -3,0 -3,0

11Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – sammaNstäLLNiNg

sammanställning av budgetramar

Budgetramar (tkr) 2013 2014 2015 2016 2017

kommunfullmäktige 12 418 12 520 13 146 13 352 13 562

kommunrevisionen 4 275 4 272 4 564 4 478 4 604

Valnämnden 469 4 775 381 389 397

överförmyndaren 11 229 13 402 14 371 14 876 15 407

kommunstyrelsen 349 760 356 027 361 675 370 535 382 325

Barn- och ungdomsnämnden 2 032 036 2 069 916 2 120 530 2 167 273 2 216 667

gymnasienämnden 463 239 452 462 443 439 444 232 454 074

kultur- och fritidsnämnden 208 715 208 738 222 469 227 900 233 735

arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 502 244 498 510 503 305 507 835 512 576

Vård- och omsorgsnämnden 1 829 189 1 947 598 1 995 970 2 042 987 2 103 456

socialnämnden 405 715 412 839 417 082 421 888 429 837

stadsplaneringsnämnden 27 088 27 708 30 198 30 601 31 708

tekniska nämnden 364 347 362 821 379 152 391 674 406 949

Byggnads- och miljöskyddsnämnden 32 607 36 074 37 431 38 676 40 109

ofördelat kommunstyrelsen 5 000 15 700 8 500 8 500 8 500

pensionsskuldens förändring 138 000 138 000 138 000 138 000 138 000

avsättning för pensioner1 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000

Finansiering av investeringar1 65 000 65 000 65 000 65 000 65 000

Återbetalning social investeringsfond1 2 512 1 728 7 222 9 543 4 381

medel för löneavtal, kommunstyrelsen2 74 297 83 200 181 700 303 500 443 600

extrapott lönesatsning, kommunstyrelsen2 17 000 10 000 15 000 15 000 15 000

skatteväxling kollektivtrafik -400 0 0 0 0

ofördelad central lönepott 20133 0 91 297 91 297 91 297 91 297

Central service4 0 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000

Lokaler5 0 -10 000 -10 000 -10 000 -10 000

upphandling5 0 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000

Summa budgetramar6 6 574 740 6 822 587 7 060 432 7 317 536 7 621 184

1 kommunens finansiella mål, för mer information se sidan 16-17.2 För mer information se sidan 29.3 avser central lönepott samt extrapott lönesatsning för 2013 som ännu ej fördelats till nämnd. efter beslut kommer beloppen att fördelas till berörda nämnder.4 För mer information se sidan 5, beslutssats 2.7.5 För mer information se sidan 5, beslutssats 2.8.6 i summorna ovan ingår kostnader för avskrivningar och internränta. i summan för verksamhetens netto driftkostnad exklusive avskrivningar som återfinns på sidan 10 är summorna redovisade med avdrag för dessa kostnader. avskrivningarna redovisas separat och internräntan är enbart en intern post som inte direkt påverkar verksamhetens nettodriftkostnad.

Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar (mnkr) 2014 2015 2016 2017

summa budgetramar 6 822,6 7 060,4 7 317,5 7 621,2

avgår avskrivningar -233,0 -252,6 -262,6 -262,6

avgår internränta -117,8 -119,7 -117,9 -117,9

Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar

6 471,8 6 688,1 6 937,0 7 240,7

Nämndernas budgetramar redovisas på sidorna 28-46.

12 sammaNstäLLNiNg – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

sammanställning av investeringar

Nämndernas investeringsbudget 2014 och investeringsplan 2015-2017

Nämnd (tkr) 2014 2015 2016 2017

kommunstyrelsen 107 307 112 304 61 950 51 450

stadsplaneringsnämnden 395 850 425 450 373 650 202 650

Varav: lokalförsörjning barn och ungdom samt gymnasieskolor

243 000 188 000 188 000 75 000

lokalförsörjning vård och omsorg 69 000 165 000 163 000 113 000

lokalförsörjning kultur och fritid 16 000 0 0 0

lokalförsörjning köksverksamhet 20 000 53 000 8 000 0

lokalförsörjning övrigt 63 200 35 000 30 500 30 500

geografisk information 650 450 150 150

mark och exploatering -16 000 -16 000 -16 000 -16 000

tekniska nämnden 89 300 162 500 144 800 114 900

kultur- och fritidsnämnden 21 407 8 486 6 800 4 700

Barn- och ungdomsnämnden 21 600 13 600 11 600 11 600

gymnasienämnden 9 000 7 000 5 000 5 000

arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 1 000 1 000 1 000 1 000

Vård- och omsorgsnämnden 18 714 23 965 24 416 31 367

socialnämnden 2 000 0 0 0

Summa 666 178 754 305 629 216 422 667

Investeringsbudget för år 2014 redovisas på sidorna 47-51

Planerade nya förhyrningar redovisas på sidan 51.

Investerings plan för åren 2015-2017 redovisas på sidorna 52-56.

13Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – sammaNstäLLNiNg

investeringar som förutsätter statliga bidrag eller finansieras av annan än kommunen

Dessa ingår inte i investeringsplanen 2014-2017

Nämndnslag (tkr, netto) 2014 2015 2016 2017

kommunstyrelsen 50 700 141 000 66 000 23 000

tekniska nämnden 74 500 75 000 291 500 312 500

stadsplaneringsnämnden 26 000 20 000 10 000 0

kultur- och fritidsnämnden 2 000 0 0 0

Summa 153 200 236 000 367 500 335 500

utöver investeringplanen 2014-2017 redovisas här en samman ställning av angelägna infrastrukturella investeringar för kommunen som innebär stora investeringsutgifter. För att kommunen ska kunna genomföra dessa investeringar krävs statliga bidrag. Här redovisas också investeringar som finansieras av annan än stat och kommun.

Ovanstående investeringar redovisas på sidan 56-57.

14 sammaNstäLLNiNg – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Finansieringsplan 2014-2017

(mnkr) 2013 2014 2015 2016 2017

Tillförda medel

Justerat resultat före extraordinära poster 1 321,6 329,7 387,8 463,0 459,0

Försäljning av anläggningstillgångar 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0

Nya lån/kapitalfrigörelse 346,3 393,1 464,5 330,0 111,4

Summa 687,9 742,8 872,3 813,0 590,4

Använda medel

investeringar 687,9 742,8 872,3 813,0 590,4

Summa 687,9 742,8 872,3 813,0 590,4

1 Justerat resultat före extraordinära poster 2013 2014 2015 2016 2017

Resultat före extraordinära poster 0,0 0,0 32,9 95,8 97,0

avskrivningar 224,1 233,0 252,6 262,6 262,6

egenfinansiering av investeringar (finansiellt mål) 65,0 65,0 65,0 65,0 65,0

avsättning för pensioner (finansiellt mål) 30,0 30,0 30,0 30,0 30,0

Återbetalning social investeringsfond (finansiellt mål)

2,5 1,7 7,2 9,5 4,4

Justerat resultat 321,6 329,7 387,8 463,0 459,0

1 Enligt investeringsplanen beräknas investeringsutgifterna, inklusive försäljning av anläggningstillgångar, uppgå till 742,8 mnkr för år 2014, till 872,3 mnkr för år 2015, till 813,0 mnkr för år 2016 samt till 590,4 mnkr för år 2017.

Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller annan finansiering har tagits med till hälften av det belopp som anges i budget.

Finansiellt leasingavtalRådet för kommunal redovisning har i december 2006 utkommit med en rekommendation om hur kommu­nerna ska redovisa leasingavtal.

Enligt rekommendationen definieras ett finansiellt leasingavtal som ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal definieras som operationella.

Om nuvärdet av leaseavgifterna överstiger 80 procent av leasingobjektets verkliga värde vid leasingperiodens

början ska leasingavtalet alltid redovisas som ett finan­siellt leasingavtal.

Leasetagaren ska redovisa objekt som innehas enligt ett finansiell leasingavtal som anläggningstillgång i balansräkningen och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter ska redovisas som skuld i balansräk­ningen.

Om en kommun gör en avvikelse från rekommen­dationen ska, enligt 1 kap. 3§ lagen om kommunal redovisning, kommunen i årsredovisningen redovisa vilken avvikelse som har gjorts och skälen för detta.

15Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – god ekoNomisk hushållNiNg

krav på god ekonomisk hushållning

hösten år 2004 antog regeringen en del förändringar i kommunal­lagen och lagen om kommunal redovisning som syftar till god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. lagstiftningen är i många stycken en ramlag utan alltför många detaljregleringar. lagen kan ses som ett hjälpmedel för skärpt ekonomistyrning.

Nedan ges en sammanfattande beskrivning av de lagreg­ler som reglerar begreppet god ekonomisk hushållning.

� Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns syn­nerliga skäl.

� För ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

� För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

� Budgeten ska innehålla en plan för ekonomin de kommande tre åren, varav budgetåret är det första. Planen ska innehålla finansiella mål som är av bety­delse för en god ekonomisk hushållning.

� Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmsta tre åren.

� Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återstäl­landet ska ske.

� Fullmäktige får besluta att reglering av ett negativt resultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl.

� Laglighetsprövning ska inte kunna ske av kommu­nens budgetbeslut eller beslut om att inte reglera negativa resultat. En laglighetsprövning ska dock även fortsättningsvis vara möjlig av beslutets formella aspekter.

� Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts.

� Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrappor­ten och årsbokslutet är förenligt med de mål full­mäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och årsbokslutet.

16 god ekoNomisk hushållNiNg – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Finansiella målFinansiella mål bör omfatta mål för förmögenhetsutveck­lingen, mål för hur mycket den löpande verksamheten får kosta, mål för investeringsnivåer och finansieringen av dessa.

För att finansiera verksamheten över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat i driftsredovisningen. Nedan redovisas fyra skäl till varför positivt resultat be­hövs för att kunna nå god ekonomisk hushållning.

Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångarFör att täcka kostnader för förslitningar av tillgångar och finansiera framtida investeringar görs avskrivningar. Inom kommunsektorn görs avskrivningar på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. För att ersätta anläggningstillgångar med egna medel i takt med att de är uttjänta behövs överskott som täcker skillnaden mellan investeringsnivå och avskrivningar. I annat fall måste ersättning av ut­tjänta tillgångar ske genom utökad upplåning, vilket kan leda till att räntekostnader tar i anspråk en allt större del av driftbudgeten.

PensionerFör kommunerna är pensionsrättigheter intjänade före 1998 inte finansierade. Den redovisningsmetod som anvisats innebär att de inte bokförs som skulder i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Därmed kostnadsförs inte uppräkning för värdesäkringen. Om inte överskott sätts av för framtida pensionsutbetalningar kommer dessa att ta i anspråk allt större del av de medel som står till verksamhetens förfogande.

Konjunkturanpassat resultatUnder goda tider med bra tillväxt på kommunsektorns skatteunderlag får kommunerna normalt positiva skatte avräkningar. Vid sämre tider med dålig tillväxt på skatte underlaget får kommunerna i stället negativa skatte avräkningar. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider bör kommunen åstadkomma överskott under goda tider som kan användas vid sämre tider. För närvarande finns en markering på 270 miljoner kronor under eget kapital (”konjunkturfond”).

Social investeringsfondI december 2010 beslutade kommunstyrelsen att inrätta en social investeringsfond i Norrköping. Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kom­munala kostnader samtidigt som mänskliga vinster görs. Kostnadsminskningen ligger som en kreditpost på berörd nämnd och skapar på så sätt ett positivt resultat för kom­

munen, vilket gör att den sociala investeringsfonden fylls på och kan användas för nya sociala investeringar.

Mål och riktlinjer för verksamhetenI kommunallagen framgår det att kommunerna även ska ange mål och riktlinjer som har betydelse för god eko­nomisk hushållning. Det finns dock ingen reglering av omfattning och innehåll i sådana mål och riktlinjer, inte heller vilka områden av den kommunala verksamheten som ska omfattas. Den enskilda kommunen måste göra ett eget val med utgångspunkt från sina egna förhållan­den.

En utvärdering av om målen har uppnåtts ska lämnas i delårsrapporten samt årsredovisningen.

God ekonomisk hushållning för Norrköping

Egenfinansiering av tillgångarNorrköpings kommun ska på sikt åstadkomma en egen­finansiering av investeringar. Lånefinansiering innebär normalt högre kostnader under investeringens livslängd. Ett annat skäl till att undvika lånefinansiering är att ökade räntekostnader tar i anspråk ekonomiskt utrymme som finns för att bedriva verksamhet.

Som beskrivs ovan görs avskrivningar på kommu­nala tillgångar utifrån historiskt anskaffningsvärde utan hänsyn till inflation. För att kunna uppnå önskad egenfinansiering av investeringar krävs att kommunen som driftsresultat redovisar ett överskott som motsvarar skillnaden mellan investeringsnivå och gjorda avskriv­ningar i driftsredovisningen.

För budgetperioden avsätts följande belopp som över­skott i driften.

Egenfinansiering av tillgångar (mnkr)

2014 2015 2016 2017

65,0 65,0 65,0 65,0

Avsättning för pensioner Sedan tidigare har Norrköpings kommun avsatt likvida medel för att likvidmässigt kunna finansiera ökade fram­tida pensionsutbetalningar.

För att även resultatmässigt matcha den likvid mässiga avsättningen avsätts följande belopp som överskott i driften.

17Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – god ekoNomisk hushållNiNg

Avsättning för pensioner (mnkr)

2014 2015 2016 2017

30,0 30,0 30,0 30,0

Resultatmässiga överskott i kommunens pensionsfond ska i respektive års bokslut avsättas till pensioner enligt modellen ovan.

Pensionsrättigheter intjänade efter 1998 är fullt ut finansierade. Huvuddelen av dessa pensionsrättigheter betalas årligen ut till de anställdas val av pensionslösning och resterande del överförs till kommunens pensionsfond.

Social investeringsfondDen sociala investeringsfonden ska användas för inves­teringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om investering måste den tidsperiod definieras som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom att göra årliga avskrivningar/utgiftsminskningar på de nämnder där kostnadsminsk­ningen uppstår under den definierade tidsperioden, bygger man upp ett kapital som kan användas för nya investeringar. Utgiftsminskningarna fördelas alltså inte ut till annan verksamhet utan placeras åter i den sociala in­vesteringsfonden inom kommunens egna kapital. Kravet på att nämnden ska göra årliga utgiftsminskningar gäller till dess att det belopp som ianspråktagits ur fonden är återställt. För mer information se bilaga 2.

Återbetalning social investeringsfond (mnkr)

2014 2015 2016 2017

1,7 7,2 9,5 4,4

BalanskravUnder tider med bra tillväxt på kommunens skatte­underlag erhålls normalt positiva skatteavräkningar som ger ett plusresultat i kommunens bokslut. Vid sämre tider inträffar normalt det omvända förhållandet. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider ska kom­munen åstadkomma positiva resultat vid goda tider som avsätts inom det egna kapitalet för användning vid sämre tider. En sådan avsättning görs först efter det att delmålet eller målet för egenfinansiering av investeringar uppnåtts.

Att ta i anspråk medel avsatt i denna typ av kommunal ”konjunkturfond” utgör i Norrköpings kommun ett syn­nerligt skäl för att inte återställa ett negativt driftresultat. Andra förhållanden som kommunen anser utgöra skäl för att inte återställa negativa resultat är:

� Kostnader för omstruktureringsåtgärder i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Detta måste anföras i budgetarbetet.

� Orealiserade förluster på värdepapper som innehas med ett långsiktigt syfte.

� I vissa fall för kostnader som uppstått på grund av förändrad redovisningsprincip. Här måste varje enskilt fall prövas.

Utifrån ovanstående ställningstaganden kan en balans­kravsutredning göras enligt följande.

Årets resultat

Avgår: � realisationsvinster, � orealiserade vinster på värdepapper, � intäkter på grund av förändrad redovisningsprincip, � markering inom eget kapital för framtida pensioner, � markering av medel till social investeringsfond

Tillkommer: � orealiserade förluster på värdepapper, � kostnader på grund av förändrad redovisningsprincip, � kostnader för omstruktureringsåtgärder, � disposition av medel inom eget kapital avsatta för pensioner,

� disposition av övriga markeringar, exempelvis social investeringsfond.

Årets resultat mot balanskrav

Vid underskott: � Underskottet täcks av medel avsatta som balanserat resultat från bättre tider.

� Avsatta medel saknas. Kommunfullmäktige upprät­tar en åtgärdsplan enligt kommunallagens 8 kap 5a§.

Vid överskott: � Medel motsvarande finansiella mål eller delmål för egenfinansiering av investeringar, resultatavsättning av pensioner samt markering av medel till social investeringsfond avräknas överskottet.

� Övriga medel markeras inom egna kapitalet som balanserat resultat.

möjligheten att leva i varierande och attraktiva miljöer såväl i inner staden som på landsbygden, i skärgården och i nya attraktiva stadsdelar är avgörande. till­gången på bostäder i varje stads­del, med olika upplåtelseformer och till rimliga hyror är av central betydelse för att vi ska kunna fortsätta den utvecklingen.

Norrköpings kommun ska tillhandahålla mark för bostäder i varierande och attraktiva miljöer.

Måluppfyllelse: Årligen redogörs för vilken mark som har tagits fram för bostäder och i vilka sorters miljöer detta har skett.

Våra fasta kulturinstitutioner ska ge invånare och besökare kulturupplevelser av högsta kvalitet.

Måluppfyllelse: Antalet besök på kulturinstitutionerna under året har ökat jämfört med år 2010.

under perioden ska den generella utbildningsnivån höjas och arbets­lösheten sjunka. detta ska ske genom utbildningsinsatser samt jobb på den reguljära arbetsmark­naden. utbildning är nyckeln till arbetslivet. många i Norrköping saknar den nyckeln. Alla arbets­sökande som saknar grundskole­utbildning ska erbjudas yrkesut­bildning eller annan utbildning.

god ekonomisk hushållning med sikte på arbete åt alla kräver god tillgång på kunnig arbetskraft, en slagkraftig och hållbar infra­struktur samt en kommun som anstränger sig för att underlätta etableringar av företag och för enskilda att bosätta sig.

målområde Den attraktiva staden

MÅL 3

MÅL 4

Det ska i alla lägen vara både snabbt och enkelt för människor och företag att ta och få kontakt med kommunen.

Måluppfyllelse: Till ett urval av personer som under året har kontakt med kommunen ställs frågor i anslutning till kontakttillfället, som gäller deras uppfattning om hur snabbt det var att få kontakt och graden av service som gavs. Resultaten ska förbättras varje år.

minst tre nya e­tjänster som vänder sig till kommuninvånarna införs varje år.

Utbildningsnivån i Norrköping ska höjas och arbetslösheten sjunka.

Måluppfyllelse: Skillnaden mellan Norrköping och riket när det gäller andelen 20-64-åringar med gymnasium, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbildning har minskat jämfört med år 2009.

För andelen arbetslösa, det vill säga öppet arbetslösa eller personer i program med aktivitetsstöd, har skillnaden mellan Norrköping och riket minskat i oktober månad jämfört med oktober 2010.

MÅL 1

Kommunfullmäktige tog den 29 augusti 2011 beslut om 6 mål­områden, 23 övergripande mål och målupp fyllelse för dem.

De övergripande målen uttrycker de politiska prioriteringarna för mandatperioden. Uppföljning av målen sker i delårsrapporter och årsredovisningar utifrån angivna måluppfyllelser.

målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

MÅL 2

18 god ekoNomisk hushållNiNg – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

människor ska vilja bosätta sig i Norrkö­ping. För dem ska det finnas goda bostäder och tillgång till arbete. därför ska vi ha en pla­nering som ger tillgång till byggbar mark för bostäder och företag.

hållbar ekonomisk utveckling med sikte på arbete åt alla kräver en kommun som ansträng­er sig för att underlätta etableringar av företag och enskilda att bosätta sig. det handlar också om att stötta nya idéer och tankar hos de som vill starta företag.

goda kommunikationer till stockholm och inom den fjärde storstadsregionen är oerhört viktigt för näringslivet i Norrköping. utbyggnaden av järnvägskapaciteten inom och till länet måste ta fart.

Norrköping ska vara en av sveriges bästa skolkom­muner. elevens lärande ska stå i fokus. Alla elever ska känna trygghet och glädje oavsett skolform.

Norrköping ska ha en förskola präglad av omsorg, lärande och mångfald för barnen samt valmöjligheter för hela familjen.

målområde Utbildnings­staden

MÅL 5

MÅL 6

MÅL 7

MÅL 8

MÅL 10

MÅL 9

Utbyggnaden av kommunikationerna mot Stockholm och inom regionen ska sätta igång.

Måluppfyllelse: Arbetet med Ostlänken prioriteras högt i berörda nämnder och i berörda kommunala bolag, vilket avspeglas i uppdragsplaner och verksamhetsplaner. Kommunen har medverkat till att Ostlänken prioriteras i Nationell plan för transportinfrastruktur. Kommunen har medverkat till att järnvägsplaner för de olika etapperna i Ostlänken antas. Kollektivtrafikens restid i tätorten har minskat genom framkomlighetsåtgärder och prioritering.

Fortsätta utvecklingen av samarbetet med Linköping och övriga grannkommuner med sikte på ett utvecklat partnerskap för näringslivsutveckling och marknadsföring

Måluppfyllelse: Det har skapats en strukturerad samordning mellan de offentliga aktörerna i regionen som arbetar för att stödja näringslivsutveckling.

En regional etableringsstrategi har utvecklats.

Minst 400 bostäder ska kunna byggas årligen under mandatperioden. Minst 100 av dessa ska vara hyreslägenheter.

Måluppfyllelse: Årligen redogörs för hur många bo städer som har byggts och vilken upplåtelseform de har.

Barngrupperna ska minska i storlek.

Måluppfyllelse: Antalet barn per årsarbetare minskar jämfört med år 2010.

Skolresultaten ska förbättras kraftigt och vara de bästa bland jämförbara kommuner

Måluppfyllelse: Andelen behöriga till gymnasiet ökar och uppgår till minst 95 procent 2014.

Andelen elever i en årskull som avlägger gymnasie-examen ökar och är högre än 80 procent år 2014.

För de definierade andelarna ovan gäller även att Norrköping är en av de tre bästa städerna vid en jämförelse inom gruppen större städer.

Andelen vuxenstuderande med lägst betyg E på avslutade kurser ökar och uppgår till minst 90 procent år 2014.

Verksamheten i förskolan ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Måluppfyllelse: Förskolan blir allt bättre på att stimulera barns utveckling och lärande och förbereda barnen för fortsatt utbildning, vilket visas i en årlig uppföljning utifrån ett kvalitetssystem.

19Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – god ekoNomisk hushållNiNg

20 god ekoNomisk hushållNiNg – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

genom tidiga insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa ­ såväl fysisk som social och psy­kisk ­ kan fler barn och unga få en bra uppväxt och ett mer hälsosamt liv. insatser särskilt riktade mot familj, skolgång och barnets vardagsliv är viktiga för att få en långsiktigt god hälsoeffekt. genom att utveckla och stärka de tidiga insat­serna ska färre barn och unga behöva placeras på så kallade hVB­hem. en av de faktorer som har störst negativ effekt på barn och ungas uppväxt är barnfattigdom. genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer ska denna minska.

kultur och en i övrigt rik fritid ska vara en självklar del i alla barns och ungdomars vardag. därför ska kulturen vara integrerad i för­skola och skola. Vi ska också ha ett attraktivt kulturliv, liksom det är viktigt att det finns aktiva och levande föreningar och kulturliv.

målområde Den barnvänliga staden

MÅL 11

MÅL 12

MÅL 13

MÅL 14

Kommunen ska utveckla bra livs- och lekmiljöer för barn.

Måluppfyllelse: Arbete med skolresplaner för att minska trafiken och göra skolvägarna mer säkra genomförs för minst tre skolenheter per år.

Minst två förskolor eller skolor får upprustning av utemiljön varje år.

Minst två nya lekplatser anläggs eller genomgår omfattande renovering varje år.

Antalet barn och ungdomar som placeras i HVB-hem ska minska.

Måluppfyllelse: Antalet barn som har placerats i HVB-hem har minskat under året jämfört med antalet år 2010.

Andelen barn som lever i hushåll med lång-varigt beroende av försörjnings stöd ska minska.

Måluppfyllelse: Andelen barn 0­17 år som under året har funnits i hushåll som har beviljats försörjningsstöd under minst tio av årets månader har minskat i jämförelse med år 2010.

Alla barn ska erbjudas möjlighet att utvecklas inom kultur- och fritidsområdet

Måluppfyllelse: samarbetet mellan kultur­ och fritidskontoret och förskolan/skolan har ökat jämfört med år 2010.

Antalet barn som tagit del av kulturskolans verksamhet har ökat jämfört med 2010.

Antal besök av barn och unga på kulturinstitutionerna under året har ökat jämfört med år 2010.

Antal barn och unga som nyttjar det bidragsstödda föreningslivet har ökat jämfört med år 2010.

21Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – god ekoNomisk hushållNiNg

Norrköping ska vara en kom­mun där det känns tryggt att åldras. därför ska vi anställa fler inom vård­ och omsorgs­verksamheten samt stärka den enskildes valfrihet vad gäller möjligheten att själv bestämma hur omsorgen och stödet ska utformas. det är en rätt som ska gälla alla oav­sett storlek på plånboken.

Antalet personer med diagnostiserad neuropsykia­trisk nedsättning har ökat markant de senaste åren. det finns inga indikationer på att trenden kommer att brytas. människor med funktionsnedsättningar eller sjukdomar ska garanteras en god livskvalitet.

Vid nybyggnationer och planering av nybyggnationer ska stor miljöhänsyn tas. Vi ska bygga staden så att behovet av transporter minskar, och så att de transporter som krävs kan ske på så hållbart sätt som möjligt. Vi ska bevara och utveckla den biologiska mångfalden genom skapandet av nya grönstrukturer, stadsodling och genom att skydda värdefull natur.

mat är en central del av livet för alla människor och lägger samtidigt grunden för hälsa och välmående. den mat som serveras i Norrköpings kommun ska vara god, nyt­tig och i så stor utsträckning som möjligt ekologisk.

målområde Den gröna staden

MÅL 15

MÅL 17

MÅL 16

Behovet av transporter i kommunen ska minska och de transporter som sker ska vara så hållbara som möjligt.

Måluppfyllelse: Kommunstyrelsen, stadsplanerings-nämnden och tekniska nämnden redovisar årligen hur man i stadsplaneringen har arbetat för att minska behovet av transporter.

Antalet motorfordon som passerar centrumsnittet, det vill säga korsar promenaderna in mot centrum, minskar i relation till Norrköpings befolkningsmängd.

Antalet cykelresor ökar jämfört med år 2010.

All mat som serveras på kommunens förskolor, skolor och boenden ska tillagas så nära brukaren som möjligt.

Måluppfyllelse: Antalet tillag-nings kök har ökat jäm fört med år 2010.

Alla Norrköpingsbor ska ha grönområde inom gång-avstånd från sin bostad.

Måluppfyllelse: Andelen invånare ökar som har mindre än 300 meter från sin bostad till plats planlagd som allmänt tillgänglig park, natur eller vattenområde, jämfört med år 2010.

MÅL 18

MÅL 19

Den enskildes delaktighet och in fly tande inom äldre-omsorgen ska öka genom att vi inför valfrihetssats-ningen Mina timmar.

Måluppfyllelse: Innehållet i satsningen Mina timmar definieras och sedan följer man årligen upp i vilken utsträckning den har genomförts.

Kommunen ska erbjuda anpassade boenden och verksamhetsformer för dessa grupper.

Måluppfyllelse: Årligen redovisas i vilken utsträckning som personer med funktionsnedsättningar eller sjukdomar har erbjudits boende och verksamhet som är anpassat till personen.

målområde Omsorgsstaden

22 god ekoNomisk hushållNiNg – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Aktivt deltagande invånare är grunden för en fungerande demokrati. det är viktigt för oss att alla människor kan påverka sitt samhälle och ta del av det fullt ut. därför ska tjänstemän och förtroendevalda arbeta aktivt med att öka sin öppen­het och tillgänglighet. det är också en demokratisk rättighet att kunna ta del av offentliga miljöer och inte utsättas för strukturell diskriminering.

målområde Den demokratiska och tillgängliga staden

MÅL 20MÅL 21

MÅL 22

MÅL 23

Norrköpings kommun ska förbättra sina resultat inom demokratiområdet. Norr kö ping ska därför främja lika rättig heter och möjligheter för alla, oberoende av förut-sättning eller bakgrund.

Måluppfyllelse: Nämnderna redogör årligen för hur de har kommunicerat aktuella frågor i olika kommundelar med medborgare, föreningar, nätverk etcetera samt om de själva eller tillsammans med annan nämnd har hållit kontaktmöten i olika kommundelar.

Årligen rapporteras från förvaltningarna hur hanteringen av synpunkter från medborgarna har skett.

Norrköpingsbornas deltagande i valet till europaparlamentet år 2014 är högre än valdeltagandet år 2009.

Norrköpingsbornas deltagande i valen till riksdag, landsting och kommun år 2014 är högre än valdeltagandet år 2010.

Den fysiska tillgängligheten i kommunen ska öka

Måluppfyllelse: Norrköpings kommuns tillgänglighetsarbete har förbättrats jämfört med år 2010. Det utvärderas utifrån en samlad årlig bedömning med hjälp av E-verktyget för tillgänglighetsarbete.

Kommunen ska aktivt arbeta för att andelen människor som upplever att de blir diskriminerade minskar.

Måluppfyllelse: Kommunen stödjer varje år aktiviteter som syftar till att minska diskriminering och genomför aktiviteter för att öka kunskaperna om mångfaldsfrågor bland kommunanställda.

Tillgänglighets frågor ska inte grer as i alla verksamheter och på alla nivåer, från besluts underlag till upp följning och ut-veck ling. I situationer där man måste göra avsteg från detta ska anledningen förklaras och motiveras.

Måluppfyllelse: Tillgänglighets frågorna ingår i samtliga verk-samhets nämnders uppdragsplaner.

23Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – god ekoNomisk hushållNiNg

preciseringar för nämndernas arbete med hållbar utveckling, strategiska miljöfrågor, näringsliv och internationell samverkan

kommunfullmäktige ska årligen ange preciseringar för nämndernas arbete med hållbar utveckling, strategiska miljöfrågor, näringsliv och välfärd samt internationell samverkan. Nämnderna tar hänsyn till preciseringarna i sitt arbete med uppdragsplanerna och resultatet ska återrapporteras i årsredovisningen.

Norrköpings kommun ska vara en kommun som präglas av en trygg och hälsosam miljö, med sociala mötesplatser och grönområden som uppmuntrar till aktivitet. I kom­munens utveckling tas stor hänsyn till såväl den ekolo­giska som den sociala hållbarheten.

För att utvecklas till en långsiktigt hållbar kommun med en välmående befolkning är det viktigt att invånarna kan påverka sin vardag, att de har möjlighet att delta i den offentliga dialogen och att de kan uppleva kulturell och social gemenskap. Alla invånare måste ha möjlighe­ten att försörja sig själva och det är viktigt att kommunen tar till vara på människors kunskaper och erfarenheter. Alla ska ha tillgång till utbildning, möjligheten till me­ningsfull sysselsättning och ett brett kultur­ och fritids­utbud.

Kemikalier är en integrerad del av vårt samhälle. De finns i luften vi andas, maten vi äter och vattnet vi dricker. De finns i våra kläder, hus, leksaker, varor och förpackningar. Barn är mer sårbara för kemikalier än vuxna. Det beror på deras biologiska utveckling i kombi­nation med deras aktiviteter och sociala beteende. I den kommunala verksamheten måste vi därför ta hänsyn till hur barn påverkas av kemiska ämnen i till exempel varor och produkter.

Naturens mångfald och processer ger oss många gra­tistjänster som vi är beroende av för vår överlevnad och välfärd. Luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter, bränslen och råvaror är exempel på några av de tjänster naturen ger oss, de brukar kallas ekosystemtjänster. Att arbeta med kunskapen om ekosystemtjänster är ett sätt att göra kopplingen mellan naturen och människors liv och livsvillkor tydlig.

område Hållbar utveckling och strategiska miljöfrågor

� Alla verksamheter ska i uppdragsplanen beskriva sitt arbete för att öka barns möjligheter till delaktighet och inflytande.

� Förbättra förutsättningar till jämställd fritid för barn, ungdomar och vuxna.

� kommunen ska vara en god förebild i mångfalds­arbetet och aktivt arbeta för inkludering i samhället. mångfalden i kommunen ska speglas i personal­sammansättningen och särskilda insatser ska göras av arbetsgivaren och dess representanter för att öka mångfalden bland chefer.

� kommunens samtliga verksamheter bidrar till att ta fram en handlingsplan för hur den kommunala organisationen kan minska sin användning av farliga kemiska ämnen, även i varor och produkter.

� en riktlinje för hur kommunen kan arbeta med att bevara naturens förmåga att producera ekosystem­tjänster tas fram.

För år 2014 ska nämnderna ta hänsyn till dessa preciseringar i sina uppdragsplaner:

målområde Den demokratiska och tillgängliga staden

24 god ekoNomisk hushållNiNg – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

� i alla nämnders uppdragsplaner ska framgå hur de kan bidra till att stärka förutsättningarna för närings­livet i Norrköping.

� servicen till nya och befintliga företag ska förbättras.

� det finns en kontinuerlig och nära samverkan mellan kommunens kontor och förvaltningar i företags­ärenden, både för befintliga företag och för nya.

� internationalisering används som ett medel för att öka måluppfyllelsen inom nämndens verksamhets­område.

� internationell externfinansiering av prioriterade utvecklingsprojekt ökar.

� möjligheten till internationellt utbyte för barn och unga ökar.

För år 2014 ska nämnderna ta hänsyn till dessa preciseringar i sina uppdragsplaner:

För år 2014 ska nämnderna ta hänsyn till dessa preciseringar i sina uppdragsplaner:

En av de viktigaste förutsättningarna för välfärd är att alla har ett arbete att gå till. Därför är det helt avgörande att företag vill etablera sig och växa i Norrköping. Omvänt är god samhällsservice och välfärd en avgörande grund för ett gott näringslivsklimat. Därför ska näringslivs­politiken genomsyra all kommunal verksamhet. Detta kräver en varierad och slagkraftig utbildnings­ och nä­ringslivsstruktur som kan erbjuda utbildningsvägar och arbete åt alla.

Norrköping måste locka på många sätt. Det hand­lar om spännande jobb likväl som grundläggande väl fungerande samhällsservice men också om mer anpassade lösningar som exempelvis möjlighet till engelskspråkig utbildning för barn. Det handlar också om att kunna erbjuda ett brett kultur­ och fritidsutbud för barn, unga och vuxna.

Fortfarande är arbetslösheten hög. Vi vill dra nytta av allas vilja till arbete, motsatsen innebär ett stort slöseri med mänskliga resurser. Norrköping ska vara en kom­mun som anstränger sig för att underlätta etableringar av företag och för enskilda att bosätta sig.

Det ska i alla lägen vara både snabbt och enkelt att ta kontakt med Norrköpings kommun. Tidsfaktorn och tillgång på mark är mycket viktigt för enskilda och före­tag som vill flytta till Norrköping. Den fortsatta hand­läggningen förutsätter att kommunen har en beredskap

Internationell samverkan ska bidra till att nå visionen Det goda livet finns i Norrköping och är ett medel för att öka måluppfyllelsen för de övergripande målen 2011­2014. Utgångspunkten för det internationella arbetet är nyttan för kommunen eller prioriterade målgrupper och att det ska bidra till en ökad välfärd och en hållbar tillväxt för medborgare och näringsliv.

Kommunens samverkansparter kan vara sådana kontakter som kommunen redan har i form av vän­ och kontaktorter samt internationella nätverk, alternativt tidsmässigt avgränsad samverkan med andra orter eller parter. Externfinansiering är huvudprincip.

EU spelar en viktig roll för kommunens inter nationella samverkan eftersom den påverkar vår lagstiftning och agenda och samtidigt öppnar möjligheter i form av delfinansiering av projekt och utbyten. EU:s strategi Europa 2020 berör flera kommunala ansvarsområden, till exempel utbildning, sociala frågor, sysselsättning och näringslivsutveckling. Det går att göra tydliga kopplingar mellan EU:s övergripande prioriteringar och de över­gripande målen för Norrköpings kommun. Under 2014

område Näringsliv

område Internationell samverkan

med färdiga planer såväl i centrala staden som i andra delar av kommunen.

Det är viktigt att fortsätta utveckla kommunens samarbete med de företag som redan finns i Norrköping, underlätta för dem att växa och nyanställa i alla delar av kommunen såväl som att hjälpa nya företag tillrätta. En viktig del i detta är att fånga upp de behov och problem som finns i näringslivet och hjälpa till att lösa dem.

startar den nya budget och programperioden 2014­2020 i EU och det är viktigt att kommunen följer utvecklingen och aktivt tar del av de möjligheter som detta ger.

25Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – god ekoNomisk hushållNiNg

Budgetprocessen

Flerårsbudgeten är en långsiktig planering där hänsyn tas till bland annat politiska prioriteringar, skatteintäk­ternas och statsbidragens utveckling, statliga beslut och reformer som påverkar förutsättningarna för kommunens verksamheter och ekonomi. Hänsyn tas också till föränd­ringar av verksamhetsvolymer, service nivåer, avtal och driftkostnader för gjorda investeringar.

Kommunfullmäktige fastställer budgeten för nästa kalenderår och preliminära budgetramar för de tre efter­följande åren vid samma tillfälle. Budgetramar fastställs på nämndnivå.

Kommunfullmäktige beslutar i oktober 2013 om budget för år 2014 och preliminära budgetramar för åren 2015­2017. I början av 2014 kommer anvisningar inför budgetarbetet 2015­2018 att skickas ut till nämnderna.

Nämnderna arbetar under perioden februari­maj 2014 med att ta fram förslag till driftbudget utifrån de preliminära ramarna. Nämnderna analyserar de preli­minära ramarna för hela perioden 2015­2017 samt det tillkommande året i budgetprocessen 2018. De tar även fram verksamhetsmässiga planeringsförutsättningar, till

exempel volymförändringar och lokal­ och personalbe­hov. Nämnderna föreslår även eventuella ändringar i den av kommunfullmäktige beslutade investeringsplanen för åren 2015­2017 samt föreslår nya investeringsprojekt för år 2018. Nämnderna lämnar in ett budgetmaterial avse­ende perioden 2015­2018 till kommunledningen under maj månad 2014.

Kommunstyrelsen arbetar med budgeten under hösten. En definitiv budget för år 2015 samt en preliminär drift­plan och investeringsplan för åren 2016­2018 fastställs av kommunfullmäktige i november 2014. I vanliga fall fastställs budgeten i oktober månad, men på grund av att det är valår 2014 så fastställs budgeten en månad senare.

Nämnderna ska under hösten 2014, utifrån de prelimi­nära budgetramar som kommunfullmäktige beslutade i oktober 2013, börja förbereda uppdrag och fördelning av budget till områden och verksamheter så att det är klart före årsskiftet.

Efter det att kommunfullmäktige har fastställt bud­geten definitivt för år 2015 ska nämnderna senast i december fastställa slutlig budget och uppdragsplaner för år 2015.

Nedan beskrivs processen kring kommande arbete med budget för år 2015. i enlighet med styrmodellen har kommunen flerårsbudgetar. det innebär att vi har en rullande budgetperiod på fyra år, där år ett avser nästa kalenderår.

Anvisningar för budget och planerings förut sättningar till nämnderna

Anvisningar för årsredovisning till nämnderna

Beslut delårsbokslut i kommunfullmäktige

Nämnderna redovisar underlag till budget och planeringsförutsättningar

Beslut årsredovisning i kommunfullmäktige

Nämnderna redovisar underlag till årsredovisning

JANU

ARI

FEBRUARI

MARS

APRIL

MAJJU

NI

JULI

AUGUSTI

SEPTEMBER

OKTOBER NOVE

MBE

R

DEC

EMBE

R

Nämnderna redovisar underlag till delårsbokslut

Rapport planerings-förutsättningar

Kommunstyrelsens budgetberedning

Kommunfullmäktigebeslut � definitiv budget år 1 � preliminär budget år 2-4

26 god ekoNomisk hushållNiNg – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

styrning och organisation

Kommunens styrmodellStyrmodellen infördes år 2003 och reviderades genom beslut i fullmäktige i januari 2011. Revideringen innebär att de politiska programmen ersätts med målområden, övergripande mål och lagstadgade planer. Det totala antalet mål som kommunfullmäktige beslutar om blir färre och en större tyngd läggs vid uppföljning och utvärdering.

Grunden för styrmodellen är verksamhetens genom­förande. Det är i mötet mellan användarna av kommu­nala tjänster och den kommunala organisationen som verksamhet uppstår och där man kan bedöma vilken kvalitet som tjänsterna har. Övriga delar av styrmodellen är till för att på ett systematiskt sätt styra och följa upp verksamheten, för att genomföra de politiska ambitio­nerna och säkerställa kvaliteten. Styrmodellen är även kommunens kvalitetsledningssystem.

Systematiskt kvalitetsarbete och tydlighetEtt systematiskt kvalitetsarbete genomsyrar hela styrmodellen. Begreppet kan illustreras med nedan­stående figur.

I planeringsarbetet, till exempel när man definie­rar övergripande mål eller mål i uppdragsplaner, fastställs vad som ska uppnås. Därefter genomförs verksamheten och den följs upp efter fastställda kriterier för måluppfyllelse. Genom utvärdering av måluppfyllelsen blir det tydligt vad som behöver åtgärdas. Dessa åtgärder förs sedan in i planerings­processen på nytt.

Genom tydlighet kring de ingående momenten i kvalitetsarbetet, det vill säga planera, genomföra, följa upp och åtgärda, sker en kvalitetssäkring och man undviker att upprepa tidigare misstag. Detta leder till ständiga förbättringar av den kommunala verksamheten.

ÅTGÄRDA

FÖLJA UPP

STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR

KVALITETSSÄKRING

PLANERA

GENOMFÖRA

27Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – god ekoNomisk hushållNiNg

Styrmodellens olika momentGrunden för styrmodellen är genomförande av kommu­nal verksamhet.

Det systematiska kvalitetsarbetet genomsyrar hela styrmodellen, men blir särskilt tydligt i samband med arbete med övergripande mål, uppdragsplaner och service deklarationer samt löpande i verksamhetens genomförande. Detta symboliseras i skissen ovan genom att illustrationen av kvalitetsarbete har ritats in.

Verksamheten styrs av en hierarki av politiska mål som uttrycks i den långsiktiga visionen, mandatperiodens målområden, övergripande mål och lagstadgade planer, årliga uppdragsplaner till tjänstemannaorganisationen samt servicedeklarationer som vänder sig till användare av kommunala tjänster. För kommunstyrelsens tvärsek­toriella områden sker en precisering som nämnderna tar hänsyn till i uppdragsplanerna. De politiska målen i uppdragsplanerna uttolkas i årliga verksamhetsplaner inom tjänstemannaorganisationen.

Vid sidan av de politiska dokumenten i målhierarkin kan det finnas inriktningsdokument för politikområden och politiska riktlinjer. För tjänstemannaorganisationen kan det finnas tjänstemannariktlinjer.

Verksamhetens genomförande följs upp och utvärde­ras, synpunkter från kommuninvånarna samlas in och internkontrollsaktiviteter genomförs. Resultatet används direkt i verksamhetens förbättringsarbete och informa­tion sammanställs och återförs till nämnderna.

Årsredovisningen innehåller bland annat en redovis­ning av måluppfyllelse för de övergripande målen. En av­stämning görs för eventuell översyn av målformuleringar.

De årliga planeringsförutsättningarna avspeglar kon­sekvenser i ett 5­10­årsperspektiv för den kommunala verksamheten utifrån observerade omvärldsförändringar och resultat av utvärderingar som genomförts.

Budgetarbetet tar hänsyn till planeringsförutsättningarna och årsredovisningen. Årligen sker en avstämning om de politiska ambitionerna uttryckta som övergripande mål är genomförbara utifrån given budget.

BUDGET

ÅRSREDOVISNING

VERKSAMHETSPLANER

UPPDRAGSPLANER

MÅLOMRÅDEN MEDÖVERGRIPANDE MÅL,

LAGSTADGADE PLANER

VISION

PLANERINGS-FÖRUTSÄTTNINGAR

OMVÄRLDEN

VERKSAMHETENSGENOMFÖRANDE

KVALITETSRAPPORTERINGsynpunktshanteringuppföljningutvärderingINTERN KONTROLL

INRIKTNINGSDOKUMENTFÖR POLITIKOMRÅDEN

RIKTLINJER

Kommunrevisionen (tkr) 2014 2015 2016 2017

Ingående budget 4 292 4 422 4 714 4 628

Pris- och löneökningar 74 92 114 126

Justering av löneavtal 2013 -6 0 0 0

Dubbla revisionsgrupper 6 månader 0 200 -200 0

Justering hyra på grund av sänkt internränta -2 0 0 0

Justering ram, -2 % -86 0 0 0

Förändring -20 292 -86 126

Budget 2014-2017 4 272 4 564 4 478 4 604

Budgetanslag 2014-2017

Kommunfullmäktige (tkr) 2014 2015 2016 2017

Ingående budget 12 418 12 520 13 146 13 352

Pris- och löneökningar 124 176 216 220

Ipads i kommunfullmäktige, budgetmedel från kommunstyrelsen 127 0 0 0

Annonsering 100 0 0 0

Tillgänglighet, öppenhet och ökad representation 0 450 -10 -10

Justering ram, -2 % -249 0 0 0

Förändring 102 626 206 210

Budget 2014-2017 12 520 13 146 13 352 13 562

Kommunfullmäktiges budgetanslag 2014-2017

Kommunrevisionens budgetanslag 2014-2017

Verksamhetsförändringar

Ipads i kommunfullmäktige, budgetmedel från kommunstyrelsenI och med att kommunfullmäktige kommer att använda sig av elektroniska utskick av nämndhandlingar så kommer budgetmedel för distribution av hand-lingar i pappersformat som tidigare budgeterats under kommun styrelsen (för exempelvis porto) att flyttas till

kommunfullmäktiges budget för att finansiera hantering av de elektroniska utskicken till Ipads.

AnnonseringKallelse till kommunfullmäktiges sammanträden kommer att göras i gratistidningen Norrköpings- Magazinet som utkommer varannan vecka.

Verksamhetsförändringar

Justering av löneavtal 2013Nämnden fick en uppräkning av lönekostnader i budget 2013 motsvarande 2,9 procents löneökning. Utfallet i 2013 års centrala löneavtal blev dock 2,6 procent, varvid medel motsvarande differensen på 0,3 procentenheter (budget 2,9 procent minus utfall 2,6 procent = 0,3 procent enheter) korrigerades i tilläggsbudget 2013 (KS 2013/0414).

Dubbla revisionsgrupper 6 månaderFör 2015 behöver ramen tillfälligt utökas med 200 tkr

för att klara dubbla revisionsgrupper under våren 2015 (ny mandatperiod).

Justering hyra på grund av sänkt internräntaInternräntan som används vid kapitalkostnadsberäk-ning har sänkts från 2,9 procent (2013 års nivå) till 2,5 procent. Detta påverkar den totala kapitalkostnaden för lokalförsörjningen som kommer att kunna sänka hyres-kostnaden med motsvarande belopp. För nämnden är det en kostnadsneutral post, för mer information se sidan 29.

28 BUDGETANSLAG – BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN

Allmänna förutsättningar som ligger till grund för nämndernas budgetramar

Krav på ekonomisk balansKommunens ekonomi ska vara i balans. Det är därför av största vikt att nämnderna inte överskrider tilldelad budget. Vid ett befarat överskridande ska nämnderna omedelbart vidta åtgärder så att underskott undviks.

Styrning och målPå sidorna 26-27 beskrivs den styrmodell som tillämpas i Norrköpings kommun.

På sidorna 16-17 redovisas de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.

På sidorna 18-22 redovisas de målområden, över-gripande mål och måluppfyllelse som gäller för verk sam-heterna.

På sidorna 23-24 redovisas preciseringar för nämn-dernas arbete med hållbar utveckling och strategiska miljöfrågor, näringsliv och välfärd samt internationell samverkan.

Sänkt internräntaInternräntan som används i Norrköpings kommun har i budget 2014-2017 sänkts från 2,9 procent till 2,5 procent, vilket är i linje med rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting. Internräntan ingår som en del i kapitalkostnaderna som i sin tur påverkar nämndernas hyresnivåer. Genom sänkningen kommer hyrorna som debiteras nämnderna att sänkas, vilket har beaktats i budgeten. För nämnden är detta kostnads-neutralt – den summa som dras bort ifrån budgetramen motsvaras av en lika stor sänkning av beräknings-underlaget för hyres kostnaden.

Sänkningen av internräntan påverkar inte bara hyres nivåerna, utan även kapitalkostnader på övriga investeringar. Nämnderna har i ram 2013 fått en ersättning motsvarande en internränta på 2,9 procent. Sänkningen till 2,5 procent innebär att nämndens kostnader för internränta kommer att minska och en justering motsvarande detta belopp görs på berörda nämnder. För nämnderna är detta kostnadsneutralt.

Nedan redovisas de förutsättningar inom personal politiska området med mera som påverkar nämndernas personalkostnader och budgetramar.

Pris- och löneökningar 2014-2017Kompensationen för pris och löner ser ut på följande sätt under budgetperioden:

Budgetpost (procent uell årlig förändring) 2014 2015 2016 2017

Uppräkning löner 2,60 3,00 3,60 4,00

Uppräkning inflation 1,00 1,40 1,70 1,70

Medel för löneavtal 2014-2017, kommunstyrelsen Medel för löneökningar till barn- och ungdoms-nämnden, gymnasienämnden, del av arbetsmarknads- och vuxen utbildningsnämnden, socialnämnden samt vård- och omsorgsnämnden budgeteras i en central lönepott under kommunstyrelsen. Medlen fördelas sedan till respektive nämnd efter utfall i avtalsrörelsen. Den centrala lönepotten är 83 200 tkr för 2014.

Extrapott lönesatsning 2014-2017, kommunstyrelsen10 000 tkr i medel för lönesatsning utöver centrala löneavtal budgeteras i en central pott under kommun-styrelsen. Efter det att beslut om vilken/vilka grupper som kommer att få ta del av den extra lönesatsningen så kommer medlen att fördelas ut till respektive nämnd.

Medel för löneavtal 2013, kommunstyrelsenDen centrala potten för 2013 uppgick enligt budget 2013 till 92 061 tkr. I budgeten fanns även en central pott för extra lönesatsningar på 10 000 tkr, totalt 102 061 tkr. I och med att utfallet av de centrala löne avtalen 2013 blev lägre än budgeterat så fattade kommun styrelsen beslut om tilläggsbudget där den centrala lönepotten korrigerades (KS2013/0414). Efter korrigering uppgick den till 74 297 tkr. Dessutom höjdes potten för extra lönesatsningar från 10 000 tkr till 17 000 tkr. Den totala centrala lönepotten (inklusive pott för extra lönesatsningar) uppgick efter dessa förändringar till 91 297 tkr (74 297 tkr + 17 000 tkr = 91 297 tkr).

29BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN – BUDGETANSLAG

Den centrala lönepotten avseende de nämnder som nämndes ovan samt potten för extra lönesatsning kom-mer att fördelas till nämnderna under november 2013. Det innebär att de inte kommer att finnas redovisade i nämndernas ramar i denna budgethandling. Så fort fördelning är klar kommer dock beslut om tilläggsbudget att fattas och de berörda nämndernas ramar kommer att justeras för 2014-2017.

Avgift för finansiering av vissa personalkostnader

RehabiliteringsförsäkringPersonalkontoret tar ut en avgift för en solidarisk finan-siering av kommunens rehabiliteringskostnader. För 2014 har utskottet beslutat att avgiften ska uppgå till 0,43 procent av nämndens samlade lönekostnad, vilket är samma nivå som för 2013. Avgiften gäller samtliga nämnder. Tidigare har barn- och ungdomsnämnden, gymnasienämnden, socialnämnden samt vård- och omsorgsnämnden avsatt medel i sina egna budgetramar för att täcka sina kostnader för rehabilitering enligt instruktion från personalutskottet. För 2012 beslutade personalutskottet att dessa nämnder skulle sätta av 0,43 procent av nämndens totala lönekostnader inklusive personalomkostnadspålägg. Från och med 2013 gäller ej detta längre, utan hela kommunens rehabiliterings-försäkring kommer att hanteras av kommunstyrelsens personal utskott genom personalkontoret.

Chef- och verksamhetsstödPersonalutskottet tar ut en avgift för att solidariskt täcka kostnaderna för de HR-konsulter som arbetar med chefs-stöd och rehabilitering. För 2014 har avgiften fastställts till 0,33 procent av nämndens samlade lönekostnad, vilket är oförändrat jämfört med 2013.

Personalpolitiska åtgärderI samband med verksamhetsförändringar kan nämnderna behöva arbeta med olika personalpolitiska åtgärder för att möta en eventuell övertalighet inom vissa personal-kategorier. Det kan till exempel vara att erbjuda personal som uppnått viss ålder förtida pension eller personal i övrigt avgångsvederlag.

Det är endast personalutskottet som kan fatta beslut om avgångsvederlag och förtida pension. Hela kostnaden för eventuella åtgärder belastar respektive nämnds budget det år som beslutet fattas. Om en person till exempel beviljas förtida pension under 2014 ska kostnaden fram till dess personen erhåller allmän pension belasta aktuell nämnds budget för 2014.

Personalomkostnadspålägget (PO-pålägg)För 2014 kommer personalomkostnadspålägget att uppgå till 38,46 procent, vilket är oörändrat jämfört med 2013.

Den avtalsenliga arbetsgivaravgiften för 2014 kommer att fastställas i december 2013. Kommunens personal-omkostnadspålägg kan komma att ändras när arbetsgivar-avgiften är fastställd.

PO-pålägg 2013 och 2014

2013* 2014* Skillnad**

Lagstadgade arbetsgivaravgifter 31,42 31,42 0

Avtalsförsäkringar 0,21 0,21 0

Avtalspensioner inkl. löneskatt 6,83 6,83 0

Summa 38,46 38,46 0

* procent ** procentenheter

För 2014 kommer de interna personalavgifterna att uppgå till 1,20 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.

Interna personal avgifter

2013* 2014* Skillnad**

Ansvarsförsäkring 0,10 0,10 0

Fackliga kostnader 0,60 0,60 0

Heroma 0,50 0,50 0

Summa 1,20 1,20 0

* procent ** procentenheter

30 BUDGETANSLAG – BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN

Verksamhetsförändringar

Justering av löneavtal 2013Nämnden fick en uppräkning av lönekostnader i budget 2013 motsvarande 2,9 procents löneökning. Utfallet i 2013 års centrala löneavtal blev dock 2,6 procent, varvid medel motsvarande differensen på 0,3 procentenheter (budget 2,9 procent minus utfall 2,6 procent = 0,3 procent enheter) korrigerades i tilläggsbudget 2013 (KS 2013/0414).

Ökade arvodeskostnaderI och med en ökning av antalet ärenden och en ökning av kostnader för arvoden till gode män så tillförs medel för att hantera detta.

Utökad bemanningNorrköping har ett högt antal ärenden per handläggare och medel tillförs nu för att kunna utöka bemanningen.

Verksamhetsförändringar

Valår 2014Valet till Europaparlamentet kommer att äga rum den 25 juni och valet till riksdag, landstings- och kommunfull-mäktige kommer att äga rum den 14 september. För mer information om valdeltagande i Norrköping, se sidan 87.

31BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN – BUDGETANSLAG

Nämndernas budgetanslag 2014-2017

Valnämnden (tkr) 2014 2015 2016 2017

Ingående budget 469 4 775 381 389

Pris- och löneökningar 5 7 8 8

Val till Europaparlamentet 2 182 -2 182 0 0

Val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige 2 219 -2 219 0 0

Förberedelser för valen 2014 -90 0 0 0

Justering ram, -2 % -10 0 0 0

Förändring 4 306 -4 394 8 8

Budget 2014-2017 4 775 381 389 397

Överförmyndaren (tkr) 2014 2015 2016 2017

Ingående budget 11 237 13 402 14 371 14 876

Pris- och löneökningar 198 269 305 331

Justering av löneavtal 2013 -8 0 0 0

ökade arvodeskostnader 1 500 200 200 200

Utökad bemanning 700 500 0 0

Justering ram, -2 % -225 0 0 0

Förändring 2 165 969 505 531

Budget 2014-2017 13 402 14 371 14 876 15 407

32 BUDGETANSLAG – BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN

Kommunstyrelsen (tkr) 2014 2015 2016 2017

Ingående budget 349 932 356 027 361 675 370 535

Pris- och löneökningar 6 927 8 523 10 525 11 790

Justering av löneavtal 2013 -172 0 0 0

ökad hyra teaterfastighet 1 000 0 0 0

rTöG - ökad kostnad förmånsbestämd pension (sänkt diskonteringsränta) 953 -953 0 0

rTöG - uppräkning av lönekostnad 2013 741 0 0 0

rTöG - dykberedskap 400 0 0 0

Arkivsystem för elektroniskt bevarande 375 -15 -15 0

Kapitaltjänst för mobilanpassning av extern webbplats 307 293 50 0

Hållbart resande 300 0 0 0

Centrumsamordnare 250 0 0 0

möbellagret - hyra 240 0 0 0

Initial driftkostnad samt kapitaltjänst bredbandsutbyggnad 0 200 -1 700 0

Visualiseringscenter 0 -2 400 0 0

Ärendenavet, drift -35 0 0 0

Ipads i kommunfullmäktige, budgetmedel flyttas -127 0 0 0

Fristad för hotade författare, budgetmedel till kultur- och fritidsnämnden -300 0 0 0

Samverkan Linköping -2 000 0 0 0

Differentierat Po-pålägg, barn- och ungdomsnämnden 2 400 0 0 0

Justering hyra på grund av sänkt internränta -65 0 0 0

Differentierat Po-pålägg, gymnasienämnden -700 0 0 0

Justering ram, -2 % -4 399 0 0 0

Förändring 6 095 5 648 8 860 11 790

Budget 2014-2017 356 027 361 675 370 535 382 325

* Utöver budgetram kommer kommunstyrelsen att kunna disponera 5 000 tkr via öronmärkta medel för att locka företag till Norrköping samt för att stärka dialogen med befintliga företag. Kommunstyrelsen kommer även tillsammans med berörda delar av kommunens organisation att kunna disponera 20 000 tkr för arbetet med ostlänken. Se beslutssats 1.9 på sidan 5 samt bilaga 13. För mer information om ostlänken se sidan 62.

*

Verksamhetsförändringar

Justering av löneavtal 2013Kommunstyrelsen fick en uppräkning av lönekostnader i budget 2013 motsvarande 2,9 procents löneökning.

Utfallet i 2013 års centrala löneavtal blev dock 2,6 procent, varvid medel motsvarande differensen på 0,3 procent enheter (budget 2,9 procent minus utfall 2,6 pro-cent = 0,3 procentenheter) korrigerades i tilläggs budget 2013 (KS 2013/0414).

RTÖG – ökad kostnad förmånsbestämd pension (sänkt diskonteringsränta)Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland ersätts i budget för engångspremie avseende förmåns-bestämd ålderspension som uppstod på grund av sänkt diskonteringsränta.

RTÖG – dykberedskapKommunalförbundet har idag förmågan att utföra vatten livräddning under vattenytan från två stationer (Centrum i Norrköping och Kallerstad i Linköping). Förmågorna är inte likvärdiga, främst avseende tillgäng-lighet. Från station Centrum finns tillgänglighet att ständigt kunna utföra vattendykuppdrag medan tillgäng-ligheten från station Kallerstad inte alltid kan garanteras. För att skapa likvärdig tillgänglighet krävs det utökade resurser med 400 tkr.

Ipads i kommunfullmäktige, budgetmedel flyttasI och med att kommunfullmäktige kommer att använda sig av elektroniska utskick av nämndhandlingar så kommer budgetmedel för distribution av handlingar i pappersformat som tidigare budgeterats under kommun-styrelsen (för exempelvis porto) att flyttas till kommun-fullmäktiges budget för att finansiera hantering av de elektroniska utskicken till Ipads.

Fristad för hotade författare, budgetmedel till kultur- och fritidsnämndenSe beslutssats nr 4 på sidan 5.

Samverkan LinköpingGenom att öka samverkan mellan Norrköpings och Linköpings kommun ska besparingar kunna genomföras. I och med detta är det totala kravet på besparing genom samverkan 4 000 tkr (beslut om besparing på 2 000 tkr togs i budget 2013).

Differentierat PO-pålägg, barn- och ungdomsnämndenPersonalomkostnadspålägget i kommunens lönesystem ligger på samma nivå för samtliga anställda, trots att det faktiska personalomkostnadspålägget varierar bero-ende på bland annat vilken lön den anställde har. För att i budgeten för gymnasienämnden samt barn- och ungdomsnämnden få en rättvisande bild av den fak-tiska lönekostnaden har därför en korrigering gjorts av kostnaden för personalomkostnadspålägg och differensen ligger under kommunstyrelsen. För nämnden är det en kostnadsneutral post.

Justering hyra på grund av sänkt internräntaInternräntan som används vid kapitalkostnads beräkning har sänkts ifrån 2,9 procent (2013 års nivå) till 2,5 procent. Detta påverkar den totala kapitalkostnaden för lokalförsörjningen som kommer att kunna sänka hyres-kostnaden med motsvarande belopp. För nämnden är det en kostnadsneutral post, för mer information se sidan 29.

33BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN – BUDGETANSLAG

Verksamhetsförändringar

Prisjustering kostUppräkning av priserna för kost för att klara av anpass-ning av priserna till rätt nivå. För mer information om hantering av kostbudget, se bilaga 12.

Kvalitetssatsning grundskolaNämnden får i budget 2014 ett tillskott på 22 500 tkr för kvalitetssatsning i grundskolan. Nämnden erhöll även en kvalitetssatsning för grundskolan på 12 000 tkr i budget 2013. Utöver detta så erhöll även nämnden en markering avseende ”jobbsatsning” med 16 000 tkr i bokslut 2012 (KS 2012/0887). Marke-ringens syfte var att kunna tidigarelägga anställningar under perioden 2013-2014 (enligt plan 8 000 tkr per år). Enligt plan kommer 8 000 tkr ytterligare att tillföras nämndens budgetram permanent 2015 i kvalitetssatsning grundskola. I och med detta kommer nämnden att ha

erhållit 42 500 tkr i kvalitetssatsning grundskola under perioden 2013-2015 (ramhöjning).

Matematik – ökad undervisningstidFrån och med höstterminen 2013 utökas under- visningstiden i matematik. För hela reformen med utökad timplan för matematik årskurs 1-3 tillskjuter staten 3 500 tkr som en del i det generella statsbidraget (anslaget för kommunalekonomisk utjämning) från och med 2014 för att täcka huvudmännens ökade kostnader för den utökade undervisningstiden.

NP ResurscenterBudgetmedel har tidigare legat i nämndens ram. Nämn-den kommer fortsatt att disponera medel via den sociala investeringsfonden. För mer information se bilaga 2.

34 BUDGETANSLAG – BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN

Barn- och ungdomsnämnden (tkr) 2014 2015 2016 2017

Ingående budget 2 032 036 2 069 916 2 120 530 2 167 273

Prisökningar 11 000 14 314 17 887 19 694

Prisjustering kost 1 100 0 0 0

Kvalitetssatsning grundskola 22 500 8 000 0 0

Volymförändring grundskola 18 200 16 100 17 500 16 100

Volymförändring fritidshem 5 200 3 900 4 200 2 600

matematik - ökad undervisningstid 3 500 0 0 0

Återbetalning av social investeringsfond - NP resurscenter 0 -467 0 0

Återbetalning av social investeringsfond - Alla barn i skolan 0 -1 254 -324 0

Återbetalning av social investeringsfond - Skolfam2 0 -679 -20 0

NP resurscenter -349 0 0 0

Volymförändring förskola -16 400 10 700 7 500 11 000

Differentierat Po-pålägg -2 400 0 0 0

Justering hyra på grund av sänkt internränta -4 471 0 0 0

Förändring 37 880 50 614 46 743 49 394

Budget 2014-2017 2 069 916 2 120 530 2 167 273 2 216 667

*

* Nämndens ram kommer att justeras efter det att beslut fattats om fördelning av kommunens centrala lönepott samt extrapott lönesatsning avseende år 2013, se sidan 29.

Återbetalning social investeringsfondFör mer information se bilaga 2.

Differentierat PO-påläggPersonalomkostnadspålägget i kommunens lönesystem ligger på samma nivå för samtliga anställda, trots att det faktiska personalomkostnadspålägget varierar beroende på bland annat vilken lön den anställde har. För att i budgeten för barn- och ungdomsnämnden få en rätt-visande bild av den faktiska lönekostnaden har därför en korrigering gjorts av kostnaden för personalomkostnads-pålägg och differensen ligger under kommunstyrelsen. För nämnden är det en kostnadsneutral post.

Justering hyra på grund av sänkt internräntaInternräntan som används vid kapitalkostnads beräkning har sänkts ifrån 2,9 procent (2013 års nivå) till 2,5 procent. Detta påverkar den totala kapitalkostnaden för lokalförsörjningen som kommer att kunna sänka hyres-

kostnaden med motsvarande belopp. För nämnden är det en kostnadsneutral post, för mer information se sidan 29.

Volymförändring förskola, fritidshem och grundskolaEn volymjustering med hänsyn tagen till den senaste befolkningsprognosen har gjorts. En volymökning sker inom samtliga verksamheter. I volymersättningen ingår samtliga kostnader som är förknippade med volym-ökningen, inklusive ersättning för lokaler.

Vad gäller justeringen för volymer inom förskola så utgår den ifrån en fördelningsmodell framarbetad av ut-bildningskontoret och ekonomi- och styrnings kontoret. Volymerna i föregående års budget var överskattade och en korrigering görs i budget 2014. Även om antalet barn i förskolan ökar så blir det en minuspost i budgeten beroende på korrigering av tidigare felaktigt beräknade volymer. För mer information, se bilaga 11.

35BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN – BUDGETANSLAG

Antal16 000

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0Förskola Fritidshem Grundskola

2013 7 751 5 163 14 209

2014 7 549 5 347 14 644

2015 7 681 5 481 15 023

2016 7 773 5 633 15 438

2017 7 909 5 728 15 776

36 BUDGETANSLAG – BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN

Gymnasienämnden (tkr) 2014 2015 2016 2017

Ingående budget 463 239 452 462 443 439 444 232

Prisökningar 3 956 5 006 6 110 6 704

Prisjustering kost 200 0 0 0

Förändrad avskrivningstid fastigheter 475 0 0 0

Volymförändring gymnasiesärskolan -23 -596 -464 531

Introduktionsprogrammen -222 -76 0 0

Volymförändring verksamhetsträning -270 -2 740 -3 724 -952

NP resurscenter -349 0 0 0

Allmän förstärkning gymnasiet, budget från 2013 tas bort -4 000 -3 250 0 0

Volymförändring gymnasieskolan -10 786 -8 150 -1 129 3 559

Utökad elevhälsa 0 1 250 0 0

Återbetalning av social investeringsfond - NP resurscenter 0 -467 0 0

Differentierat Po-pålägg 700 0 0 0

Justering hyra på grund av sänkt internränta -458 0 0 0

Förändring -10 777 -9 023 793 9 842

Budget 2014-2017 452 462 443 439 444 232 454 074

* Nämndens ram kommer att justeras efter det att beslut fattats om fördelning av kommunens centrala lönepott samt extrapott lönesatsning avseende år 2013, se sidan 29.

*

Verksamhetsförändringar

Prisjustering kostUppräkning av priserna för kost för att klara av anpass-ning av priserna till rätt nivå. För mer information om hantering av kostbudget, se bilaga 12.

Volymförändring gymnasieskolanVolymjustering med hänsyn tagen till den senaste befolknings prognosen. I volymersättningen ingår samtliga kostnader som är förknippade med volym-förändringen, inklusive ersättning för lokaler. Volymerna inom gymnasiet fortsätter att minska. För mer information om volym förändringar inom gymnasie-skolan, se sidan 76 och 78.

Differentierat PO-påläggPersonalomkostnadspålägget i kommunens lönesystem ligger på samma nivå för samtliga anställda, trots att det

faktiska personalomkostnadspålägget varierar beroende på bland annat vilken lön den anställde har. För att i budgeten för gymnasienämnden få en rättvisande bild av den faktiska lönekostnaden har därför en korrigering gjorts av kostnaden för personalomkostnadspålägg och differensen ligger under kommunstyrelsen. För nämnden är det en kostnadsneutral post.

Justering hyra på grund av sänkt internräntaInternräntan som används vid kapitalkostnadsberäk-ning har sänkts ifrån 2,9 procent (2013 års nivå) till 2,5 procent. Detta påverkar den totala kapitalkostnaden för lokalförsörjningen som kommer att kunna sänka hyres-kostnaden med motsvarande belopp. För nämnden är det en kostnadsneutral post, för mer information se sidan 29.

37BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN – BUDGETANSLAG

Verksamhetsförändringar

Justering av löneavtal 2013Kultur- och fritidsnämnden fick en uppräkning av lönekostnader i budget 2013 motsvarande 2,9 procents löneökning. Utfallet i 2013 års centrala löneavtal blev dock 2,6 procent, varvid medel motsvarande differensen på 0,3 procentenheter (budget 2,9 procent minus utfall 2,6 procent = 0,3 procentenheter) korrigerades i tilläggs-budget 2013 (KS 2013/0414).

Stadium arena, räntejusteringEnligt avtal kommer hyran för Stadium Arena att öka med 600 tkr för år 2014.

BollspelarenAvser ökad hyra efter upprustning av anläggningen.

Tillkommande hyra för museimagasinI och med detta tillskott så har nämnden totalt erhållit 2 982 tkr för hyra av museimagasin.

Fristad för hotade författare, budgetmedel från kommunstyrelsenSe beslutssats nr 4 på sidan 5.

Hyra Åby sporthallInvesteringsposten för sporthall i Åby återfinns på sidan 52 under rubriken ”Lokalförsörjning barn och ungdom samt gymnasieskolor”.

Justering hyra på grund av sänkt internräntaInternräntan som används vid kapitalkostnadsberäk-ning har sänkts ifrån 2,9 procent (2013 års nivå) till 2,5 procent. Detta påverkar den totala kapitalkostnaden för lokalförsörjningen som kommer att kunna sänka hyres-kostnaden med motsvarande belopp. För nämnden är det en kostnadsneutral post, för mer information se sidan 29.

* Utöver budgetram kommer nämnden att kunna disponera 5 000 tkr via öronmärkta medel för att främja utvecklingsarbete inom kultur och fritid. Se beslutssats 1.9 på sidan 5 samt bilaga 13.

38 BUDGETANSLAG – BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN

Kultur- och fritidsnämnden (tkr) 2014 2015 2016 2017

Ingående budget 208 928 208 738 222 469 227 900

Pris- och löneökningar 3 092 3 997 4 931 5 335

Justering av löneavtal 2013 -213 0 0 0

Stadium arena, räntejustering 600 0 0 0

Bollspelaren 445 0 0 0

Tillkommande hyra för museimagasin 399 0 0 0

Fristad för hotade författare, budgetmedel från kommunstyrelsen 300 0 0 0

Hyra av del av idrottshall i Svärtinge 0 2 814 0 0

Hyra Åby sporthall 0 3 000 0 0

Kulturskolan (ersättning Kristinaskolan), ökad kostnad 0 1 352 0 0

Kapitalkostnader investeringar -1 568 2 568 500 500

Justering hyra på grund av sänkt internränta -111 0 0 0

Justering ram, -1,5 % -3 134 0 0 0

Förändring -190 13 731 5 431 5 835

Budget 2014-2017 208 738 222 469 227 900 233 735 *

Verksamhetsförändringar

Justering av löneavtal 2013Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden fick en uppräkning av lönekostnader i budget 2013 motsvarande 2,9 procents löneökning.

Utfallet i 2013 års centrala löne avtal blev dock 2,6 procent, varvid medel motsvarande differensen på 0,3 procentenheter (budget 2,9 procent minus utfall 2,6 pro-cent = 0,3 procent enheter) korrigerades i tilläggsbudget 2013 (KS 2013/0414).

Sfi, utbildning i svenska för invandrareÖkande volymer inom sfi samt det faktum att etablerings-ersättningen endast täcker en del av kostnaden innebär att kommunen behöver finansiera sfi med egna medel i högre grad än tidigare.

Social investeringsfond, servicetraineeNämnden betalade tillbaka/skrev av 2 512 tkr under 2013. Återbetalning under 2014 blir 1 728 tkr (2 512 minus 784 = 1 728), 341 tkr under 2015 (2 512 minus 784 minus 1 387 = 341) och från och med år 2016 åter-ställs ramen (den sociala investeringen är helt återbetald/avskriven).

Samhällsorientering, utvidgad målgruppRiksdagens beslut om utvidgad målgrupp för samhälls-orientering innebär att kommunerna från den

1 maj 2013 är skyldiga att erbjuda fler nyanlända invand-rare samhällsorientering. Staten kommeratt kompensera kommunerna till viss del för detta och Norrköpings kostnad beräknas vara 560 tkr.

“Inga unga i sysselsättningsfasen”En utökad lokal ambitionsnivå som ska förhindra att ungdomar (målgrupp 18-24 år) kommer till arbets-förmedlingens sysselsättningsfas (fas 3). Ett projektarbete har påbörjats under 2013 och för att kunna fortsätta verksamheten behövs en handläggare (0,5 årsarbetare) samt ersättning för den kostnad till ungdomarnas löner som inte täcks av statsbidrag (förstärkt särskilt anställnings stöd). För mer information om arbets-marknadsläget i Norrköping se sidan 71.

Ekonomiskt biståndUtifrån gynnsamt utfall till och med augusti 2013 samt positiva prognoser minskas nämndens ram avseende posten ekonomiskt bistånd.

Justering hyra på grund av sänkt internräntaInternräntan som används vid kapitalkostnadsberäk-ning har sänkts ifrån 2,9 procent (2013 års nivå) till 2,5 procent. Detta påverkar den totala kapitalkostnaden för lokalförsörjningen som kommer att kunna sänka hyres-kostnaden med motsvarande belopp. För nämnden är det en kostnadsneutral post, för mer information se sidan 29.

* Nämndens ram kommer att justeras efter det att beslut fattats om fördelning av kommunens centrala lönepott samt extrapott lönesatsning avseende år 2013, se sidan 29.** Utöver budgetram kommer nämnden att kunna disponera 8 000 tkr via öronmärkta medel för att motverka hög arbetslöshet. Se beslutssats 1.9 på sidan 5 samt bilaga 13.

39BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN – BUDGETANSLAG

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden (tkr) 2014 2015 2016 2017

Ingående budget 502 399 498 510 503 305 507 835

Pris- och löneökningar 2 790 3 408 4 208 4 741

Justering av löneavtal 2013 -155 0 0 0

Sfi, utbildning i svenska för invandrare 8 700 0 0 0

Social investeringsfond, servicetrainee 784 1 387 322 0

Samhällsorientering, utvidgad målgrupp 560 0 0 0

"Inga unga i sysselsättningsfasen" 550 0 0 0

Ekonomiskt bistånd -12 000 0 0 0

Justering hyra på grund av sänkt internränta -94 0 0 0

Justering ram, -1 % -5 024 0 0 0

Förändring -3 889 4 795 4 530 4 741

Budget 2014-2017 498 510 503 305 507 835 512 576

*

**

40 BUDGETANSLAG – BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN

Vård- och omsorgsnämnden (tkr) 2014 2015 2016 2017

Ingående budget 1 829 189 1 947 598 1 995 970 2 042 987

Prisökningar 10 174 12 856 15 968 17 704

Prisjustering kost 600 0 0 0

Kvalitetssatsning äldreomsorg 20 000 0 0 0

Tillskott enligt fördelningsmodell äldreomsorg 11 300 11 850 9 350 18 400

Volymökning LSS-boenden 8 900 11 100 11 600 13 900

Volymökning daglig verksamhet 4 200 4 300 4 450 3 000

Volymökning personlig assistans LSS/SFB 3 000 3 100 3 200 3 300

Trygghetsboende, lokaler och personal för gemensamma aktiviteter 1 000 4 000 2 000 3 500

Hälso- och sjukvårdspersonal 666 666 666 700

Skatteväxling hälso- och sjukvård 82 174 0 0 0

Återbetalning av social investeringsfond - NP resurscenter 0 -2 218 0 0

NP resurscenter, budgetmedel från kommunstyrelsen -1 668 0 0 0

mina timmar, medel upphör (projektledare) 0 -350 0 0

Kapitalkostnader -1 188 3 068 -217 -35

Justering hyra på grund av sänkt internränta -2 457 0 0 0

Justering av ram, -1 % -18 292 0 0 0

Förändring 118 409 48 372 47 017 60 469

Budget 2014-2017 1 947 598 1 995 970 2 042 987 2 103 456

* Nämndens ram kommer att justeras efter det att beslut fattats om fördelning av kommunens centrala lönepott samt extrapott lönesatsning avseende år 2013, se sidan 29.** Utöver budgetram kommer nämnden att kunna disponera 7 000 tkr via öronmärkta medel för att utveckla och ta tillvara ny teknik och nya metoder för äldre, funktionshindrade och andra vårdbehövande. Se beslutssats 1.9 på sidan 5 samt bilaga 13.

*

**

Verksamhetsförändringar

Prisjustering kostUppräkning av priserna för kost för att klara av anpass-ning av priserna till rätt nivå. För mer information om hantering av kostbudget, se bilaga 12.

Tillskott enligt fördelningsmodell äldreomsorgAvser ersättning för förändringen i den aktuella gruppen. Den största ökningen sker i åldersgruppen 70-79 år, medan de allra äldsta (90+) minskar i antal under budget perioden. För mer information se bilaga 3 samt sidan 80-82.

Befolkningsutveckling, grupperna 65-79 år, 80-84 år och 85-90+ år

Volymökning LSS-boendenTotalt 48 nya platser (12 nya platser per år) för perioden 2014-2017. För mer information se sidan 84.

Volymökning personlig assistans LSS/SFBUtreds och beslutas av försäkringskassan och kommunen har kostnadsansvar för de 20 första timmarna per vecka och person. Bedömningen är att det under planperioden kommer att ske en fortsatt volymökning av personlig assistans enligt Lagen om stöd och service till vissa funktions hindrade (LSS) och Socialförsäkringsbalken (SFB) motsvarande cirka 10 personer per år. För mer information se sidan 85.

Volymökning daglig verksamhetDet uppskattade behovet av daglig verksamhet för planperioden uppgår till cirka 90 personer (cirka 25 personer årligen 2014 - 2016 samt cirka 15 personer 2017). Främst bör utökningen inriktas mot mindre grupper med svåra funktionsnedsättningar. Behovet av företagsförlagda platser för personer med lindrigare funk-tionsnedsättningar i syfte att motverka den isolering som utanförskap medför omfattar cirka 30 personer årligen under perioden 2014 - 2016. För mer information se sidan 85.

Trygghetsboende, lokaler och personal för gemensamma aktiviteterTrygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning. De ska också inne-hålla lokaler för gemensamma aktiviteter. Det är grund-läggande att trygghetsbostäder bemannas med personal varje dag för att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma måltider och kulturella aktiviteter med mera. Det krävs inget biståndsbeslut för att en enskild ska få bo i en trygghetsbostad. Fördelningen av bostäder sker på samma sätt som på den reguljära bostadsmark-naden, genom till exempel ett kösystem. Trygghets-bostäderna regleras inte i socialtjänstlagen och det finns inte heller någon lagstadgad skyldighet för kommunen att inrätta den typen av bostäder.

Hälso- och sjukvårdspersonalFör att bibehålla nuvarande personaltäthet för sjuk-sköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster måste hänsyn tas till att dessa resurser måste öka i takt med att verksamheterna ökar/byggs ut. Utökning med 1,15 års-arbetare per år, totalt 4,6 årsarbetare under perioden.

Skatteväxling hälso- och sjukvårdVerksamhetsövergången kommer att ske 20 januari 2014. Kostnaden för den verksamhet som vård- och omsorgsnämnden tar över 2014 uppgår till 82 174 tkr i 2014 års prisnivå, se underlag till kommunfullmäk-tiges beslut den 25 februari 2013. En skatteväxling på 25 öre görs mellan landstinget och länets kommuner. Motsvarande skatteintäkt kommer att uppstå. Se även kommunens utdebitering på första uppslaget, samt sidan 82.

Återbetalning av social investeringsfond - NP ResurscenterFör mer information se bilaga 2.

NP Resurscenter, budgetmedel från kommunstyrelsenBudgetmedel har tidigare legat i nämndens ram. Nämn-den kommer fortsatt att disponera medel via den sociala investeringsfonden. För mer information se bilaga 2.

Justering hyra på grund av sänkt internräntaInternräntan som används vid kapitalkostnadsberäk-ning har sänkts ifrån 2,9 procent (2013 års nivå) till 2,5 procent. Detta påverkar den totala kapitalkostnaden för lokalförsörjningen som kommer att kunna sänka hyres-kostnaden med motsvarande belopp. För nämnden är det en kostnadsneutral post, för mer information se sidan 29.

41BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN – BUDGETANSLAG

65-7980-8485-90+

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022-500

Verksamhetsförändringar

FamiljehemssatsningSvårigheter finns med att rekrytera egna familjehem. Externa utförare (konsulentstödda familjehem) är mer än dubbelt så dyra som egna familjehem trots likvärdig kvalitet. Ett arbete startade 2012 för att rekrytera egna familjehem, men det är svårt att avsluta insatser i de konsulentstödda familjehemmen och kostnaden kommer att kvarstå under många år framöver.

Familjerätten, ökat antal ärendenAntalet familjerättsärenden har ökat kraftigt de senaste åren. Socialnämnden bedömer att två nya hand läggare måste anställas för att klara av den ökade arbets-belastningen.

BarnahusMotion (KS 2012/0713). Samverkan med landstinget, polisen, åklagare och eventuellt andra aktörer. Ett Barna-hus är en plats där barn som utsatts för våld eller över-

grepp träffar myndigheter som i samverkan ger barnet stöd, skydd och behandling.

Återbetalning av social InvesteringsfondFör mer information se bilaga 2.

NP ResurscenterBudgetmedel har tidigare legat i nämndens ram. Nämn-den kommer fortsatt att disponera medel via den sociala investeringsfonden. För mer information se bilaga 2.

Justering hyra på grund av sänkt internräntaInternräntan som används vid kapitalkostnads beräkning har sänkts ifrån 2,9 procent (2013 års nivå) till 2,5 procent. Detta påverkar den totala kapitalkostnaden för lokalförsörjningen som kommer att kunna sänka hyres-kostnaden med motsvarande belopp. För nämnden är det en kostnadsneutral post, för mer information se sidan 29.

* Inklusive 15 000 tkr i tilläggsbudget 2013 (KS 2013/0414). Nämndens ram kommer att justeras efter det att beslut fattats om fördelning av kommunens centrala lönepott samt extrapott lönesatsning avseende år 2013, se sidan 29.** Utöver budgetram kommer nämnden att kunna disponera 15 000 tkr via öronmärkta medel. Se beslutssats 1.9 på sidan 5 samt bilaga 13.

42 BUDGETANSLAG – BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN

Socialnämnden (tkr) 2014 2015 2016 2017

Ingående budget 405 715 412 839 417 082 421 888

Prisökningar 4 696 5 795 7 142 7 949

Familjehemssatsning 1 000 0 0 0

Familjerätten, ökat antal ärenden 1 000 0 0 0

Barnahus 500 0 0 0

ökad hyra för HVB-hemmet Ellen 472 0 0 0

ökade lokalkostnader 226 226 0 0

Återbetalning av social investeringsfond - Alla barn i skolan 0 0 -2 336 0

Återbetalning av social investeringsfond - NP resurscenter 0 -741 0 0

Återbetalning av social investeringsfond - Skolfam 0 -1 037 0 0

NP resurscenter -552 0 0 0

Justering hyra på grund av sänkt internränta -218 0 0 0

Förändring 7 124 4 243 4 806 7 949

Budget 2014-2017 412 839 417 082 421 888 429 837

*

**

Verksamhetsförändringar

Justering av löneavtal 2013Stadsplaneringsnämnden fick en uppräkning av löne-kostnader i budget 2013 motsvarande 2,9 procents löneökning.

Utfallet i 2013 års centrala löneavtal blev dock 2,6 procent, varvid medel motsvarande differensen på 0,3 procentenheter (budget 2,9 procent minus utfall 2,6 pro-cent = 0,3 procentenheter) korrigerades i tilläggsbudget 2013 (KS 2013/0414).

BråvallaTidigare har förvaltningsansvaret legat på mark och exploatering eftersom området skulle exploateras snabbt

och då fanns inget behov av budgetmedel för drift (kriminal vården skulle bygga fängelse, vilket inte är aktuellt längre). Nämnden har nu ett mer långsiktigt utvecklings- och förvaltningsansvar, något som medför ökade kostnader.

Justering hyra på grund av sänkt internräntaInternräntan som används vid kapitalkostnadsberäk-ning har sänkts ifrån 2,9 procent (2013 års nivå) till 2,5 procent. Detta påverkar den totala kapitalkostnaden för lokalförsörjningen som kommer att kunna sänka hyres-kostnaden med motsvarande belopp. För nämnden är det en kostnadsneutral post, för mer information se sidan 29.

* Utöver budgetram kommer nämnden tillsammans med byggnads- och miljöskyddsnämnden att kunna disponera 10 000 tkr via öronmärkta medel för att arbeta med fysisk planering och exploatering för att bättre kunna möta kraven från näringslivet. Se beslutssats 1.9 på sidan 5 samt bilaga 13.

43BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN – BUDGETANSLAG

Stadsplaneringsnämnden (tkr) 2014 2015 2016 2017

Ingående budget 27 237 27 708 30 198 30 601

Pris- och löneökningar 621 748 924 1 050

Justering av löneavtal 2013 -149 0 0 0

Bråvalla 650 0 -650 0

Lokaler brandförsvaret 0 749 0 0

Kapitaltjänst för nytt ritprogram för detaljplaner 0 114 67 -5

Kapitaltjänst geografisk information 0 34 33 33

Kapitaltjänst allmänt investeringsanslag 0 29 29 29

Kapitaltjänst utveckling i Arkösund -16 816 0 0

Kapitaltjänst, kaj i Arkösund -20 0 0 0

Justering hyra på grund av sänkt internränta -70 0 0 0

Justering ram, -2 % -545 0 0 0

Förändring 471 2 490 403 1 107

Budget 2014-2017 27 708 30 198 30 601 31 708 *

Verksamhetsförändringar

Justering av löneavtal 2013Tekniska nämnden fick en uppräkning av lönekostnader i budget 2013 motsvarande 2,9 procents löneökning.

Utfallet i 2013 års centrala löneavtal blev dock 2,6 procent, varvid medel motsvarande differensen på 0,3 procentenheter (budget 2,9 procent minus utfall 2,6 pro-cent = 0,3 procentenheter) korrigerades i tilläggsbudget 2013 (KS 2013/0414).

Minskade parkeringsintäkterDe politiska målen rörande biltrafik i staden syftar till att över tid minska genomfartstrafiken i Norrköpings innerstad. Tekniska kontoret genomför diverse åtgärder för att detta mål ska uppnås och därmed beräknas de bil-burna transporterna minska liksom behovet av parkering i centrum. Som en konsekvens av detta ser nämnden redan nu en sjunkande trend för parkeringsintäkter.

Grönytor område 10, ny upphandling - större kvantiteterAvser grönytor och parker i Skärblacka, Kimstad, Norsholm, Nedre Svärtinge, Åby-Jursla, Krokek, Ljunga och Östra Husby. Efter uppdatering av skötselmängderna behövs en ökad driftbudget för att klara av att hålla samma standard i ytterområdena som vi har i staden idag. Nämnden erhöll 400 tkr i budget 2013.

Naturreservat – drift och skötselIdag sköter tekniska kontoret 10 naturreservat. Fram till 2017 bedöms antalet reservat med kommunalt skötsel-ansvar öka till cirka 17. Kostnaden för den faktiska skötseln av ett reservat kan schablonmässigt skattas till 60 tkr per reservat och år.

Våtmarker – skötselInom tekniska kontorets skötselansvar ligger ett antal våt-marker. Antalet beräknas öka framöver. Förslaget innebär att en skötselplan för våtmarkerna tas fram samt att den faktiska skötseln påbörjas. Äskandet avser driftmedel.

Justering hyra på grund av sänkt internräntaInternräntan som används vid kapitalkostnads beräkning har sänkts ifrån 2,9 procent (2013 års nivå) till 2,5 procent. Detta påverkar den totala kapitalkostnaden för lokalförsörjningen som kommer att kunna sänka hyres-kostnaden med motsvarande belopp. För nämnden är det en kostnadsneutral post, för mer information se sidan 29.

44 BUDGETANSLAG – BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN

Tekniska nämnden (tkr) 2014 2015 2016 2017

Ingående budget 364 558 362 821 379 152 391 674

Pris- och löneökningar 3 927 5 110 6 303 6 788

Justering av löneavtal 2013 -211 0 0 0

Kapitalkostnader investeringar 2 256 9 725 2 900 0

Exploateringsprojekt (mark och exploatering), driftkostnader 934 1 675 1 191 4 515

minskade parkeringsintäkter 700 0 0 0

Driftkostnader enligt investeringsplan 457 946 1 198 1 677

Grönytor område 10, ny upphandling - större kvantiteter 400 0 0 0

Naturreservat - drift och skötsel 400 100 100 200

Våtmarker - skötsel 200 0 0 0

Drift gång/cykelbana Tingstad-kommungräns mot Söderköping 122 0 0 0

Drift och underhåll av Kardonbanan 0 0 1 705 1 705

Drift Åby pendeltågstation 0 0 0 510

Tätortskort inom färdtjänsten -300 -350 0 0

Lönsam investering (sänkta driftkostnader) - beläggningar -1 500 -75 -75 -75

Lönsam investering (sänkta driftkostnader) - energieffektivisering belysning -1 800 -800 -800 -45

Justering hyra på grund av sänkt internränta -30 0 0 0

Justering ram, -2 % -7 292 0 0 0

Förändring -1 737 16 331 12 522 15 275

Budget 2014-2017 362 821 379 152 391 674 406 949

Verksamhetsförändringar

Justering av löneavtal 2013Byggnads- och miljöskyddsnämnden fick en upp räkning av lönekostnader i budget 2013 motsvarande 2,9 pro-cents löneökning.

Utfallet i 2013 års centrala löneavtal blev dock 2,6 procent, varvid medel motsvarande differensen på 0,3 procentenheter (budget 2,9 procent minus utfall 2,6 pro-cent = 0,3 procentenheter) korrigerades i tilläggsbudget 2013 (KS 2013/0414).

BostadsanpassningsbidragKostnader för personer över 80 år har sedan 2009 ökat markant och antas hänga ihop med kvarboende-principen och indragningar av korttidsboenden. Även grupperna 0-19 år och 60-69 år står för betydande kostnadsökningar, med mer komplicerad/omfattande anpassningar till följd av olika diagnoser på barn som exempelvis Asbergers syndrom och ”unga äldre” som drabbats av stroke, ALS etcetera. Se även beslutssats nummer 2.1 på sidan 5 samt sidan 84.

Omfördelning av budgetmedel650 tkr omfördelades från byggnads- och miljöskydds-nämnden till tekniska nämnden år 2013 som en delfinansiering av kostnader för tätortskort inom färdtjänsten (tilläggsyrkande vid kommunfullmäktiges sammanträde den 22 oktober 2012). Återställande av omfördelningen sker 2014 (300 tkr) och 2015 (350 tkr).

Justering hyra på grund av sänkt internräntaInternräntan som används vid kapitalkostnads beräkning har sänkts ifrån 2,9 procent (2013 års nivå) till 2,5 procent. Detta påverkar den totala kapitalkostnaden för lokalförsörjningen som kommer att kunna sänka hyres-kostnaden med motsvarande belopp. För nämnden är det en kostnadsneutral post, för mer information se sidan 29.

* Utöver budgetram kommer nämnden tillsammans med stadsplaneringsnämnden att kunna disponera 10 000 tkr via öronmärkta medel för att arbeta med fysisk planering och exploatering för att bättre kunna möta kraven från näringslivet. Se beslutssats 1.9 på sidan 5 samt bilaga 13.

45BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN – BUDGETANSLAG

Byggnads- och miljöskyddsnämnden (tkr) 2014 2015 2016 2017

Ingående budget 32 720 36 074 37 431 38 676

Pris- och löneökningar 851 1 007 1 245 1 433

Justering av löneavtal 2013 -113 0 0 0

Bostadsanpassningsbidrag 3 000 0 0 0

omfördelning av budgetmedel 300 350 0 0

Justering hyra på grund av sänkt internränta -29 0 0 0

Justering ram, -2 % -655 0 0 0

Förändring 3 354 1 357 1 245 1 433

Budget 2014-2017 36 074 37 431 38 676 40 109*

46 BUDGETANSLAG – BUDGET 2014 NorrKöPINGS KommUN

Ofördelat kommunstyrelsen (tkr) 2014 2015 2016 2017

Ingående budget 5 000 15 700 8 500 8 500

TIllägg 2014 10 700 -7 200 0 0

Förändring 10 700 -7 200 0 0

Budget 2014-2016 15 700 8 500 8 500 8 500

47Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – iNvesteriNgar

investeringar

investeringsbudget 2014 nämndvis med objekt

KommunstyrelsenKapitalutgifter

Bu utrustning och inventarier till nämnder med mera 2 000

Bu rensmuddring Lindökanalen och inre hamnen 35 000 5 000

Bu system för elektronisk handel 500 500

Bu Hamnrelaterade investeringar 14 000

Bu investeringar i it-plattformen 4 200

Bu Ärendenavet 5 400 600

Bu inventarier hamnen 300

Bu Bredband, fiberinfrastruktur 10 000

ServiceenheterBu it-enheten, utrustning till verksamheten (exempelvis datorer, servrar med mera) 34 000

Bu redundant kyla 4 250 2 000

Bu en-till-en (årskurs 7-9) 12 000 4 080

Bu en-till-en (gymnasiet) 43 000 13 920

Bu ikt (informations- och kommunikationsteknologi) grundskolan (årskurs 1-6), funktionshyra 20 000 5 000

Bu Nytt kundstödsystem it 3 000 3 000

Bu kostenheten, utrustning kök 11 900 2 900

Bu it-enheten, ny lagringslösning 5 160 5 160

Bu it-enheten, sQL databashotell 300 300

Bu it-enheten, uppgradering, utökning vmware plattform 347 347

Kommunstyrelsen totalt, nettoutgift 107 307

Status Nämnd och projekt (tkr) Total kalkyl Utgift 2014

StatusBu innebär att ingen ny prövning av projektet krävs under budgetåret, såvida förutsättningarna inte förändras väsentligt.

Totalkalkylde projekt som är klart avgränsade i tid och kostnad har ett belopp i kolumnen för totalkalkyl. För projekt som är av mer löpande karaktär och mindre avgränsade anges ingen totalkalkyl.

* victoriaskolan byggs om till framtida lokaler för kulturskolan och ektorpsringens mellanstadie.** kristinaskolan byggs om för framtida gymnasium, ersätter bland annat nuvarande gymnasielokaler vid Holmstadsgatan.*** istället för egen investering kan det blir aktuellt med förhyrning, se sidan 51 “planerade förhyrningar under perioden 2014-2017”.

48 iNvesteriNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Stadsplaneringsnämnden

Lokalförsörjning barn och ungdom samt gymnasieskolorKapitalutgifter

Bu Lokalanpassning, förskole- och skolverksamhet 5 000

Bu modellförskola Nyckelpigan 37 000 16 000

Bu modellförskola, 4 avdelningar, eksund 28 000 17 000

Bu mosstorpsskolan 40 000 7 000

Bu skarphagsskolan, tillbyggnad 35 000 21 000

Bu Hultdalskolan 60 000 5 000

Bu Åbymoskolan inklusive evakuering och rivning 127 000 54 000

Bu sporthall Åby 57 000 48 000

Bu utemiljö skola och förskola 6 000 2 000

Bu victoriaskolan* 40 000 31 000

Bu spegeln, ombyggnad till basklass 7 000 6 000

Bu kristinaskolan** 31 000 16 000

Bu djäkneparkskolan 30 000 10 000

Bu svärtinge sporthall*** 60 000 5 000

Lokalförsörjning barn och ungdom samt gymnasieskolor, nettoutgift 243 000

Lokalförsörjning vård och omsorgKapitalutgifter

Bu Ärtflyet, Lss-boende, 12 platser 33 000 24 000

Bu Äldreboende vrinnevi, ersättning för sandbyhov, cirka 60 platser 140 000 5 000

Bu Äldreboende Åby, cirka 60 platser 140 000 10 000

Bu Äldreboende såpkullen, ersättning för sandbyhov, cirka 60 platser 140 000 30 000

Lokalförsörjning vård och omsorg, nettoutgift 69 000

Lokalförsörjning kultur och fritid Kapitalutgifter

Bu kvarteret Hallen 2 000 2 000

Bu smedby ip, investeringsbidrag 14 000 14 000

Lokalförsörjning kultur och fritid, nettoutgift 16 000

Lokalförsörjning köksverksamhet Kapitalutgifter

Bu köksombyggnad på befintliga kök 70 000 20 000

Lokalförsörjning köksverksamhet, nettoutgift 20 000

Status Nämnd och projekt (tkr) Total kalkyl Utgift 2014

49Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – iNvesteriNgar

Lokalförsörjning övrigtKapitalutgifter

Bu mindre ombyggnationer och lokalanpassningar 20 000

Bu trafiksäkerhetsåtgärder 500

Bu östra Husby trafikåtgärder 3 700 3 700

Bu investering i samband med planerat underhåll 10 000 10 000

Bu thapperska 38 000 29 000

Lokalförsörjning övrigt, nettoutgift 63 200

Geografisk information Kapitalutgifter

Bu generellt investeringsanslag (mätinstrument, stödsystem med mera) 150

Bu Nytt ritprogram för detaljplaner 800 500

Geografisk information, nettoutgift 650

Mark och exploateringMarkreserven

Kapitalutgifter

Bu allmänt investeringsanslag 1 000

Bu Fastighetsförvärv 3 000

Kapitalinkomster

Bu Fastighetsförsäjning -20 000

Exploateringsverksamhet

Kapitalutgifter

Bu exploateringskostnader 20 000

Kapitalinkomster

Bu exploateringsintäkter -20 000

Mark och exploatering, nettoutgift -16 000

Stadsplaneringsnämnden totalt, nettoutgift 395 850

Status Nämnd och projekt (tkr) Total kalkyl Utgift 2014

50 iNvesteriNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Status Nämnd och projekt (tkr) Total kalkyl Utgift 2014

Tekniska nämndenKapitalutgifter

Bu Bråvalla trafikplats 62 000 5 000

Bu träden i promenaderna, etapp 1 77 000 3 000

Bu anslutning stockholmsvägen-ingelstad Norr 10 000 10 000

Bu gång- och cykelväg till marby och djurön 24 000 4 000

Bu Händelöbanan 55 000 15 000

Bu infrastruktur, stadsmiljö och natur 29 800

Bu kollektivtrafik och industrispår 22 300

Bu sluttäckning Herrebro 200

Tekniska nämnden totalt, nettoutgift 89 300

Kultur- och fritidsnämndenKapitalutgifter

Bu offentlig konst 1 500

Bu stadsmuseet, basutställningar 1 000 500

Bu stadsbiblioteket, rFid biblioteksteknik 5 107 5 107

Bu kulturskolans inventarier 7 136 6 000

Bu vrinnevi friluftsområde, utveckling 1 000 1 000

Bu Näridrottsplatser 4 550 600

Bu svärtinge, diverse anläggningar 700 700

Bu Bibliotek – tillgänglighet 2 100 2 100

Bu Biblioteksinredning skärblacka, Åby, vilbergen och eneby 6 100 1 400

Bu sydvallen konstgräs 2 500 2 500

Kultur- och fritidsnämnden totalt, nettoutgift 21 407

Barn- och ungdomsnämndenKapitalutgifter

Bu utrustning med mera till enheter 4 600

Bu utrustning med mera till enheter, ytterligare anslag 47 000 17 000

Barn- och ungdomsnämnden totalt, nettoutgift 21 600

GymnasienämndenKapitalutgifter

Bu inventarier till gymnasieskolorna och utbildningskontoret 8 000

Bu gymnasiesärskolereformen 3 000 1 000

Gymnasienämnden totalt, nettoutgift 9 000

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndenKapitalutgifter

Bu utrustning till komvux 500

Bu skol-ikt (informations- och kommunikationsteknologi) 500

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden totalt, nettoutgift 1 000

övriga

51Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – iNvesteriNgar

Planerade förhyrningar under perioden 2014-2017

FörhyrningFärdig-

ställande

Ny förskola, 6 avdelningar 2015

svärtinge sporthall 2014

Lss-boende krogen, 12 platser 2015

Ny brandstation skärblacka 2015

Ny förskola centrum 4-6 avdelningar 2016

Himmelstalund arena 2017

� För att klara behovet av utbyggnad av särskilda boende platser (LSS) inom funktionshinders­omsorgen kommer för hyrning av en boendeenhet att göras under 2015.

� Utöver de planerade förskolor som finns upptagna i investeringsplanen (se sidan 48) planeras en ny förskola att för hyras under perioden 2016.

� En ny brandstation i Skärblacka planeras 2015. � Under 2014 planeras förhyrning, alternativt byggna­tion (se sidan 48 och 53), av en sporthall inklusive bollplaner i Svärtinge.

� Under 2017 planeras uppförande av en idrottsarena på Himmelstalund.

Status Nämnd och projekt (tkr) Total kalkyl Utgift 2014

Vård- och omsorgsnämndenKapitalutgifter

Bu inventarier och utrustning till enheter 18 714

Vård- och omsorgsnämnden totalt, nettoutgift 18 714

SocialnämndenKapitalutgifter

Bu inventarier till ellen och Fyrbylunds akuthem 1 000 500

Bu inventarier till kontor, behov utifrån omorganisation 1 500 1 500

Socialnämnden totalt, nettoutgift 2 000

Summa investeringar totalt 666 178

52 iNvesteriNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Nämnd och projekt (tkr) ÅrTotal

kalkylUtgift 2014

Utgift 2015

Utgift 2016

Utgift 2017

KommunstyrelsenKapitalutgifter

utrustning och inventarier till nämnder med mera 2 000 2 000 2 000 2 000

rensmuddring Lindökanalen och inre hamnen 2012 35 000 5 000 5 000

system för elektronisk handel 2014 500 500

Hamnrelaterade investeringar 14 000 14 000 14 000 14 000

investeringar i it-plattformen 4 200 4 200 4 200 4 200

Ärendenavet 2011 5 400 600

inventarier hamnen 2013 300 300 300

Bredband, fiberinfrastruktur 2012 10 000 10 000 10 000

Servicenheterit-enheten, utrustning till verksamheten (exempelvis datorer, servrar med mera)

34 000 37 200 28 450 28 450

redundant kyla 2012 4 250 2 000

utbyte persondatorer för lärare 2015 10 800 10 800

en-till-en (årskurs 7-9) 2012 12 000 4 080 6 000

en-till-en (gymnasiet) 2011 43 000 13 920 14 604

ikt (informations- och kommunikationsteknologi) grundskolan (årskurs 1-6), funktionshyra 2012 20 000 5 000 5 000

Nytt kundstödsystem it 2014 3 000 3 000

kostenheten, utrustning kök 2014 11 900 2 900 3 200 3 000 2 800

it-enheten, ny lagringslösning 2014 5 160 5 160

it-enheten, sQL databashotell 2014 300 300

it-enheten, uppgradering, utökning vmware plattform 2014 347 347

Kommunstyrelsen totalt, nettoutgift 107 307 112 304 61 950 51 450

StadsplaneringsnämndenLokalförsörjning barn och ungdom samt gymnasieskolorKapitalutgifter

Lokalanpassning, förskole- och skolverksamhet 5 000 5 000 5 000 5 000

modellförskola, Nyckelpigan 2011 37 000 16 000 6 000

modellförskola, ospecificerad (södra Brånnestad) 2015 37 000 15 000 22 000

modellförskola, ospecificerad 2015 37 000 15 000 22 000

modellförskola, ospecificerad 2015 37 000 15 000 22 000

modellförskola, 4 avdelningar, eksund 2012 28 000 17 000

dagsbergsskolan, inklusive gymnastiksal 2015 140 000 20 000 50 000 70 000

mosstorpsskolan 2010 40 000 7 000 7 000

skarphagsskolan, tillbyggnad 2012 35 000 21 000

Hultdalskolan 2013 60 000 5 000 30 000 10 000

vånga, tillagningskök och matsal 2016 20 000 20 000

Åbymoskolan, inklusive evakuering och rivning 2012 127 000 54 000

Jurslaskolan, tillbyggnad 30 000

sporthall Åby 2013 57 000 48 000

investeringsplan 2014-2017

* victoriaskolan byggs om till framtida lokaler för kulturskolan och ektorpsringens mellanstadie.** kristinaskolan byggs om för framtida gymnasium, ersätter bland annat nuvarande gymnasielokaler vid Holmstadsgatan.*** istället för egen investering kan det blir aktuellt med förhyrning, se sidan 51 “planerade förhyrningar under perioden 2014-2017”.

53Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – iNvesteriNgar

Nämnd och projekt (tkr) ÅrTotal

kalkylUtgift 2014

Utgift 2015

Utgift 2016

Utgift 2017

utemiljö skola och förskola 2012 6 000 2 000

victoriaskolan* 2013 40 000 31 000

ebersteinska skolan, elprogrammet 2013 25 000 20 000

spegeln, ombyggnad till basklass 2013 7 000 6 000

kristinaskolan** 2011 31 000 16 000

tåbyskolan 2015 17 000 5 000 12 000

djäkneparkskolan 2014 30 000 10 000 20 000

svärtinge sporthall*** 2014 60 000 5 000 30 000 25 000

Lokalförsörjning barn och ungdom samt gymnasieskolor, nettoutgift 243 000 188 000 188 000 75 000

Lokalförsörjning vård och omsorgKapitalutgifter

Ärtflyet, Lss-boende, 12 platser 2013 33 000 24 000

Lss-boende ospecificerad, 12 platser 2016 33 000 33 000

Lss-boende ospecificerad, 12 platser 2017 33 000 33 000

Äldreboende vrinnevi, ersättning för sandbyhov, cirka 60 platser 2013 140 000 5 000 65 000 30 000

Äldreboende Åby, cirka 60 platser 2014 140 000 10 000 50 000 60 000 20 000

Äldreboende såpkullen, ersättning för sandbyhov, cirka 60 platser

2014 140 000 30 000 50 000 40 000 20 000

Äldreboende skarphagen, cirka 60 platser 2017 140 000 40 000

Lokalförsörjning vård och omsorg, nettoutgift 69 000 165 000 163 000 113 000

Lokalförsörjning kultur och fritidKapitalutgifter

kvarteret Hallen 2014 2 000 2 000

smedby ip, investeringsbidrag 2014 14 000 14 000

Lokalförsörjning kultur och fritid, nettoutgift 16 000 0 0 0

Lokalförsörjning köksverksamhet köksombyggnad på befintliga kök 2012 70 000 20 000 38 000

ebersteinska skolan 2015 23 000 15 000 8 000

Lokalförsörjning köksverksamhet, nettoutgift 20 000 53 000 8 000 0

Lokalförsörjning övrigtmindre ombyggnationer och lokalanpassningar 20 000 20 000 20 000 20 000

trafiksäkerhetsåtgärder 500 500 500 500

östra Husby, trafikåtgärder 2014 3 700 3 700

investering i samband med planerat underhåll 10 000 10 000 10 000 10 000

thapperska 2013 38 000 29 000

kvartet rosen sessionssal och inre foajen exklusive utrustning 2015 4 500 4 500

Lokalförsörjning övrigt, nettoutgift 63 200 35 000 30 500 30 500

54 iNvesteriNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Nämnd och projekt (tkr) ÅrTotal

kalkylUtgift 2014

Utgift 2015

Utgift 2016

Utgift 2017

Geografisk information Kapitalutgifter

generellt investeringsanslag (mätinstrument, stödsystem med mera)

150 150 150 150

Nytt ritprogram för detaljplaner 2014 800 500 300

Geografisk information, nettoutgift 650 450 150 150

Mark och exploatering

MarkreservenKapitalutgifter

allmänt investeringsanslag 1 000 1 000 1 000 1 000

Fastighetsförvärv 3 000 3 000 3 000 3 000

Kapitalinkomster

Fastighetsförsäljning -20 000 -20 000 -20 000 -20 000

ExploateringsverksamhetKapitalutgifter

exploateringskostnader 20 000 20 000 20 000 20 000

Kapitalinkomster

exploateringsintäkter -20 000 -20 000 -20 000 -20 000

Mark och exploatering, nettoutgift -16 000 -16 000 -16 000 -16 000

Stadsplaneringsnämnden totalt, nettoutgift 395 850 425 450 373 650 202 650

Tekniska nämndenKapitalutgifter

Strategiska infrastrukturella investeringargång- och cykelbro, ingelstarondellen 2016

Huvudgator i Brånnestad 2008 46 000 26 000 10 000

Huvudväg Bråvalla 2008 5 500 5 500

Bro över Hästskodammen till kråkholmen 2015 4 500 500 4 000

Bråvalla trafikplats 2013 62 000 5 000 35 000

Förbättrad kollektivtrafik till vrinnevisjukhuset

spårväg mellan Ljura centrum och söder tull

säkerhetsparkering

träden i promenaderna, etapp 1 2014 77 000 3 000 22 000 26 000 26 000

träden i promenaderna, etapp 2 2015 4 000 4 000

anslutning stockholmsvägen-ingelstad Norr 2014 10 000 10 000

gång- och cykelväg till marby och djurön 2014 24 000 4 000 20 000

Händelöbanan 2013 55 000 15 000

infrastruktur, stadsmiljö och natur 29 800 50 000 50 800 50 900

kollektivtrafik och industrispår 22 300 22 700 22 500 27 500

sluttäckning Herrebro 200 300 500 500

55Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – iNvesteriNgar

Nämnd och projekt (tkr) ÅrTotal

kalkylUtgift 2014

Utgift 2015

Utgift 2016

Utgift 2017

Investeringar som följd av exploateringarkvarteret Hemvärnet, park 2008 7 300 1 000 6 000

Butgatan 2015 3 500 500 3 000

källvindsgatan 2015 3 500 500 3 000

trappan klockgjutaregatan 2015 3 500 500 3 000

Tekniska nämnden totalt, nettoutgift 89 300 162 500 144 800 114 900

Kultur- och fritidsnämndenKapitalutgifter

offentlig konst 1 500 1 500 1 500 1 500

stadsmuseet, basutställningar 2013 1 000 500

stadsbiblioteket, rFid biblioteksteknik 2014 5 107 5 107

kulturskolans inventarier 2014 7 136 6 000 1 136

vrinnevi friluftsområde, utveckling 2014 1 000 1 000

Näridrottsplatser 2014 4 550 600 1 350 1 400 600

Borgsmo ip, tak över läktare 2016 1 300 1 300

ektorps ip, konstgräs 2015 3 000 3 000

svärtinge, diverse anläggningar 2014 700 700

Bibliotek – tillgänglighet 2014 2 100 2 100

Biblioteksinredning, skärblacka, Åby, vilbergen och eneby 2014 6 100 1 400 1 500 1 600 1 600

sydvallen, konstgräs 2014 2 500 2 500

utveckling av Himmelstalundsbadet 2016 2 000 1 000 1 000

Kultur- och fritidsnämnden totalt, nettoutgift 21 407 8 486 6 800 4 700

Barn- och ungdomsnämndenKapitalutgifter

utrustning med mera till enheter 4 600 4 600 4 600 4 600

utrustning med mera till enheter, ytterligare anslag 2014 47 000 17 000 9 000 7 000 7 000

Barn- och ungdomsnämnden totalt, nettoutgift 21 600 13 600 11 600 11 600

GymnasienämndenKapitalutgifter

inventarier till gymnasieskolorna och utbildningskontoret 8 000 7 000 5 000 5 000

gymnasiesärskolereformen 2012 3 000 1 000

Gymnasienämnden totalt, nettoutgift 9 000 7 000 5 000 5 000

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndenKapitalutgifter

utrustning till komvux 500 500 500 500

skol-ikt (informations- och kommunikationsteknologi) 500 500 500 500

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden totalt, nettoutgift 1 000 1 000 1 000 1 000

56 iNvesteriNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Nämnd och projekt (tkr) ÅrTotal

kalkylUtgift 2014

Utgift 2015

Utgift 2016

Utgift 2017

KommunstyrelsenInvesteringar som finansieras av annan

Bu it-enheten, byte redundant serverhall 2014 5 500 5 500

Bu myndigheten för samhällsskydd och beredskap (msB) -1 800 -1 800

Hamnen – märket (mark) 2015 50 000 50 000

Hamnen – magasin (crossdockning) 2015 100 000 50 000 50 000

Hamnen – fördjupning p6 och p8 2017 60 000 15 000

Bu Ny verkstad pampushamnen 2013 40 000 10 000

Bu Hamnen – Bitusplan (toppning av befintlig och tillkommande) 2014 14 000 14 000

Bu Hamnen – ramshäll, renovering cisterner 2014 30 000 6 000 6 000 6 000 6 000

Bu Hamnen – avfendring (utbyte) 2014 5 000 5 000

Bu Hamnen – uppgradering oljekajer 2014 15 000 5 000 5 000 5 000

Bu Hamnen – lastarmar, rör, oljehamnen 2014 10 000 4 000 3 000 3 000

Bu Hamnen – kranar, renovering styrsystem (60, 61, 62, 80) 2014 5 000 2 000 1 000 1 000 1 000

Hamnen – nytt kontor 2015 25 000 25 000

Självfinansierade investeringar

Bu e-tjänster, utvecklingsfond 1 000 1 000 1 000 1 000

Kommunstyrelsen totalt, nettoutgift 50 700 141 000 66 000 23 000

investeringar som förutsätter statliga bidrag eller finansieras av annan än kommunen

Vård- och omsorgsnämndenKapitalutgifter

inventarier och utrustning till enheter 18 714 23 965 24 416 31 367

Vård- och omsorgsnämnden totalt, nettoutgift 18 714 23 965 24 416 31 367

SocialnämndenKapitalutgifter

inventarier till ellen och Fyrbylunds akuthem 2013 1 000 500

inventarier till kontor, behov utifrån omorganisation 2014 1 500 1 500

Socialnämnden totalt, nettoutgift 2 000 0 0 0

Summa investeringar totalt 666 178 754 305 629 216 422 667

Nämnd och projekt (tkr) ÅrTotal

kalkylUtgift 2014

Utgift 2015

Utgift 2016

Utgift 2017

57Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – iNvesteriNgar

Nämnd och projekt (tkr) ÅrTotal

kalkylUtgift 2014

Utgift 2015

Utgift 2016

Utgift 2017

Tekniska nämndenInvesteringar som finansieras av bidrag

Järnvägsbro Lindö kanal 2015

statsbidrag 2016

Bro över stambanan vid Fiskeby, inklusive väg till Bråvalla 2016 84 000 5 000 79 000

statsbidrag -67 000 -67 000

Åby station 2016 150 000 50 000 100 000

statsbidrag -12 000 -500 -11 500

Norrleden förbindelse Händelö 2007 337 500 150 000 150 000

statsbidrag -165 000 -75 000 -75 000

Norrleden etapp 2: Händelö - trafikplats Ljura 2016 100 000 100 000

utbyggnad av anslutning till rangerbangård 2011 485 000 150 000 300 000

statsbidrag, eu-bidrag -176 000 -88 000 -88 000

Investeringar som finansieras av avfallskollektivet

Bu Flerfackskärl – fastighetsnära insamling av förpackningar 2014 42 000 42 000

Bu inpasseringssystem vid returpunkter 2014 2 500 2 500

Självfinansierade investeringar

Bu säkerhetsparkering 2014 15 000 15 000

Bu energibesparing i gatubelysning 2011 60 000 15 000

Tekniska nämnden totalt, nettoutgift 74 500 75 000 291 500 312 500

StadsplaneringsnämndenSjälvfinansierade investeringar, energisparåtgärder

Bu Åbymoskolan - energisparåtgärder 2014 7 500 7 500

Bu Åby sporthall - energisparåtgärder 2014 6 500 6 500

Äldreboende vrinnevi - energisparåtgärder 2015 10 000 10 000

Äldreboende Åby - energisparåtgärder 2015 10 000 10 000

Äldreboende såpkullen – energisparåtgärder 2015 10 000 10 000

Bu energisparåtgärder och konverteringar 2009 63 000 12 000

Stadsplaneringsnämnden totalt, nettoutgift 26 000 20 000 10 000 0

Kultur- och fritidsnämndenSjälvfinansierade investeringar, energisparåtgärder

Bu elljusspår, byte av armaturer 2013 4 000 2 000

Kultur- och fritidsnämnden totalt, nettoutgift 2 000 0 0 0

Summa investeringar totalt 153 200 236 000 367 500 335 500

Allmänna planeringsförutsättningar 2013

FRAMTID I NORRKÖPING

58 plaNeriNgsförutsättNiNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Vad kan komma att hända under de närmaste tio åren som påverkar Norrköpings kommunala verksamhet? Vilka konsekvenser kan det få? det är de här fråforna som planeringsförutsättningarna belyser genom att ta avstamp i dagsläget och blicka tio år framåt.

Förutom beslut som tas inom den egna organisationen är det mycket annat som påverkar Norrköpings kommuns framtida verksamhet. Omvärlden är föränderlig. Det kommer nya lagar, människors attityder och beteenden förändras, teknik-utvecklingen går snabbt och situationen i världen när det gäller miljö, konfl ikter och ekonomi påverkar även oss. Den här sortens omvärldsfrågor sammanfattas i planeringsförutsättningarna.

Rapporten Framtid i Norrköping är skriven i ett tioårigt framtidsperspektiv. Den första rapporten kom ut 2003 och den här är den elfte i ordningen. Med största sannolikhet är det även den sista som ges ut som en tryckt rapport. Arbetet med omvärldsfrågor och planeringsförutsättningar fortsätter, men den digitala utveck-lingen medför att det fi nns andra och mer hållbara sätt att förmedla innehållet.

Rapporten bygger bland annat på underlag som anställda i kommunens samtliga verksamheter har bidragit med och är en del av Norrköpings kommuns styrmodell.

På Norrköpings kommuns webbplats www.norkoping.se/budget fi nns rapporten i pdf-format samt en fi lm som kortfattat presenterar rapporten.

Framtid i Norrköping fi nns även som särtryck.

59Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – plaNeriNgsförutsättNiNgar

Ju längre fram i tiden en prognos görs, desto osäkrare blir den. Av den anledningen kallas förutsägelsen för de närmaste fem åren prognos och för ytterligare fem år framåt används benämningen utblick.

Källa: Statistiska centralbyrån och Norrköpings kommun, ekonomi- och styrningskontoret

Befolkningsutveckling i Norrköping 1968-2012, förväntat antal enligt befolkningsprognos 2013-2017 samt utblick 2018-2022

Ålder Faktiskt antal Prognos Utblick

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

0 1 685 1 712 1 741 1 752 1 761 1 768 1 771 1 791 1 808 1 823 1 836

1-5 8 001 8 198 8 360 8 492 8 560 8 781 8 856 8 911 8 960 9 015 9 075

6 1 535 1 545 1 601 1 655 1 726 1 581 1 727 1 750 1 775 1 785 1 794

7-9 4 386 4 527 4 619 4 726 4 843 5 017 4 994 5 066 5 094 5 278 5 334

10-12 4 141 4 242 4 384 4 512 4 646 4 736 4 838 4 950 5 116 5 098 5 167

13-15 4 122 4 157 4 212 4 334 4 432 4 570 4 693 4 823 4 910 5 009 5 118

16-18 4 828 4 565 4 385 4 344 4 381 4 434 4 549 4 644 4 771 4 887 5 009

19 1 898 1 798 1 728 1 587 1 571 1 568 1 556 1 604 1 619 1 660 1 689

20-24 10 274 10 487 10 533 10 366 10 137 9 963 9 783 9 664 9 634 9 686 9 776

25-29 8 863 9 183 9 497 9 837 10 064 10 248 10 378 10 427 10 366 10 276 10 214

30-44 25 038 25 182 25 401 25 630 25 858 26 066 26 322 26 514 26 941 27 355 27 678

45-54 17 258 17 359 17 484 17 652 17 910 18 073 18 128 18 180 18 051 17 868 17 821

55-64 15 488 15 389 15 270 15 258 15 330 15 412 15 569 15 919 16 236 16 576 16 844

65-69 8 116 8 227 8 173 8 001 7 619 7 426 7 341 7 199 7 174 7 282 7 310

70-74 5 596 5 954 6 328 6 812 7 270 7 499 7 611 7 576 7 433 7 104 6 942

75-79 4 165 4 272 4 450 4 565 4 710 4 953 5 272 5 606 6 035 6 441 6 650

80-84 3 310 3 267 3 251 3 227 3 290 3 357 3 451 3 606 3 704 3 832 4 045

85-89 2 225 2 189 2 176 2 168 2 162 2 157 2 137 2 138 2 134 2 190 2 251

90- 1 195 1 221 1 225 1 240 1 234 1 254 1 248 1 244 1 252 1 251 1 263

Summa 132 124 133 473 134 818 136 158 137 504 138 860 140 225 141 611 143 011 144 415 145 815

Fokmängd i Norrköping 2012, prognos för 2013-2017 samt utblick 2018-2022I tabellen visas folkmängden för åren 2012-2022 fördelat på åldersgrupper.

100 0000

105 000

110 000

115 000

120 000

125 000

130 000

135 000

140 000

145 000

150 000

Antal

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År

Faktiskt antal 1968-2012Prognos 2013-2017

Utblick 2018-2022

60 plaNeriNgsförutsättNiNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Enligt prognosen kommer folkmängden öka de närmaste åren. Ökningen beror på att fler väljer att bosätta sig i Norrköping men också på att kvinnorna i barnafödande ålder kommer att öka.

Efter en period fram till millennieskiftet med en folk-mängd som ibland ökade och ibland minskade har vi sett en stadig tillväxt av befolkningsantalet. Enligt prognosen för de kommande fem åren och utblick för ytterligare fem år förväntas folkmängden även fortsättningsvis öka med ungefär en procent per år. Det innebär att antalet Norrköpingsbor beräknas vara bortemot 146 000 personer år 2022.

Större delen av förändring av folkmängd mellan åren beror på in- och utflyttning. Under 2012 flyttade omkring 6 200 personer in till kommunen och 5 100 flyttade ut. Flyttningarna medförde alltså ett tillskott till folkmängden med 1 100 personer det året. Under kom-

mande tio år beräknas flyttningarna bidra till en folkök-ning på mellan 800 och 900 invånare per år.

Fruktsamhetstalet är för närvarande högt, år 2012 var det drygt 2. Det innebär att varje kvinna i fruktsam ålder i medeltal förväntas föda drygt två barn. Fruktsamhets-talet väntas minska något till drygt 1,9 barn per kvinna i slutet av tioårsperioden. Men framöver kommer antalet personer i barnafödande ålder att öka på grund av att det finns så många invånare som föddes omkring år 1990. Det gör att beräkningarna pekar på att det under den senare delen av tioårsperioden kommer att födas omkring 1 800 barn per år, vilket är samma nivå som just baby-boomåret 1990.

Medellivslängden ökar i Norrköping och förväntas fortsätta öka. Det gör att antalet döda per år beräknas vara ganska stabilt kommande tioårsperiod trots ett ökat antal äldre. Sammantaget betyder det, tillsammans med beräknade födelsetal, att födelsenettot väntas öka från omkring 400 personer per år till knappt 600.

Norrköpingsborna fortsätter att bli allt fler

61Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – plaNeriNgsförutsättNiNgar

ostlänken – en het framtidsfrågafrågan om bättre kapacitet på järnvägen och snabbare tågförbindelser med stockholm har varit återkommande i tidigare års framtidsrapporter. särskilt har artiklarna handlat om framtida effekter av projektet ostlänken. men förra årets framtidsrapport, som skrevs sommaren 2012, tog inte upp frågan. det verkade då som om den inte var aktuell på nationell nivå.

Så kom besked den 29 augusti 2012 från regeringen att Ostlänken ska byggas med start 2017. Projektet innebär att det byggs nya spår från Järna till Linköping, en sträcka på cirka 15 mil. Det blir en första etapp på Götalandsbanan, som utgör hela sträckan Stockholm-Göteborg. Ostlänken beräknas kosta 30 miljarder kronor och arbetas nu in i den nationella infrastrukturplanen. Trafikverket ansvarar för planering och genomförande och bygger upp en organisation för projektet. Från att snarast ha varit en icke-fråga sommaren 2012 blev Ost länken en het framtidsfråga för Norrköping hösten samma år.

Effekter för NorrköpingFör Norrköping kommer Ostlänken att betyda kortare restider och bättre tillgänglighet till en större arbets-marknad. När Östergötland restidsmässigt kommer närmare Stockholmsregionen blir regionen attraktivare och får bättre möjligheter för utveckling och tillväxt.

Ostlänken är tänkt för persontrafik, vilket innebär att kapacitet frigörs på den nuvarande stambanan för godstansporter men även för pendlingstrafik. Det är inte minst viktigt för Norrköping, som i dag lider av kapacitets brist för exempelvis Östgötapendeln.

Mycket jobb framöverÄven om projektet innebär en positiv utveckling så går det inte av sig själv. Kommunen måste satsa på de lokala kommunikation erna för att dra nytta av Ost länken, framför allt resecentrum och området däromkring. Det handlar om allt från flytt av hamnverksamheten i Saltängen, till att bygga nytt resecentrum och att för- ändra gatustrukturen i Butängen. Näringslivet i Butängen behöver förändras. Det innebär att vissa av de nuvarande verksamheterna behöver hitta andra platser att verka på, samtidigt som nya verksamheter som har stort behov av det tillgängliga läget behöver utvecklas.

Kommunens arbete med att strukturera organisa-tionen och arbetsuppgifterna för Ostlänkenprojektet

har påbörjats. Det innebär mycket jobb för kommunen, bland annat ska omkring fyrtio detaljplaner ändras. Men framför allt innebär det mycket jobb, det vill säga många arbetstillfällen, i alla företag som blir inblandade i allt från planering och projektering till anläggning och husbyggnation.

Kommer allt att gå som på räls?Det är lätt att tänka i tågmetaforer när man diskuterar Ostlänkens framtid. Det går som tåget. Det är raka spåret. Eller vi kanske måste växla spår. Det gäller att inte bli kvarlämnad på perrongen. Men frågan är kanske

främst – Kommer allt att gå som på räls?Kommunen behöver vara en attraktiv arbets-

plats för alla yrkeskategorier, men det kan bli särskilt tydligt att vi måste kunna locka personer i vissa tekniska yrken för att klara vår del av Ost-länkenprojektet. En risk är att kommunen inte klarar arbetskraftsförsörjningen då det blir stor efterfrågan på specifik kompetens även på andra

delar av arbets marknaden. Byggstart år 2017 kan låta som långt bort i tiden, men

det är mycket som behöver göras innan dess. Ett starkt önskemål är att utbyggnaden av Ostlänken påbörjas med sträckan Linköping-Norrköping, eftersom den har stora kapacitetsproblem. Hela sträckan till Järna beräknas vara färdigbyggd år 2028. Byggtiden är alltså lång, vilket är en utmaning i sig. De första åren kommer det mest att handla om planering och utredningar och inte mycket kommer att synas i verkligheten. Sedan kommer flera år av byggande, tillfälliga lösningar och mycket stök. Det blir alltså mycket värre innan det blir bättre! Envishet och en gemensam bild av allt det positiva som projektet kommer att ge behövs för att hålla ut hela vägen.

Den långa byggtiden av projektet för med sig vissa osäkerhetsfaktorer. Kommer fortsatta nationella politiska beslut att tas när de behövs eller finns det risk för att beslutsprocessen hakar upp sig? Hur kommer världs-konjunkturen och den svenska ekonomin att utvecklas under den femtonåriga byggperioden? Den sista frågan har betydelse för statens investeringar och kommunens möjlighet att investera i lokal infrastruktur. Men den har även stor betydelse för investeringsviljan av privata sektorn i form av husbyggnation, etablering av ny verk-samhet och utveckling av befintliga företag.

”Från att snarast ha varit en icke-fråga sommaren 2012 blev Ost-länken en het framtidsfråga för Norrköping hösten samma år.”

62 planeringsförutsättningar – Budget 2014 norrköpings kommun

Hur påverkar höghastighetståg städerna?En spansk studie från 2012 sammanfattar resultat från hur satsningar på höghastighetståg i världen påverkar städerna som berörs. Där framgår att utbyggnaden medför att:

• det blir en partiell integration mellan storstadsregion och övriga städer som har en station på sträckan

• arbetsmarknader och bostadsmarknader tenderar att integreras

• de ekonomiskt starka städerna ofta får stationer på järnvägslinjen

• ekonomin i dessa städer förstärks genom den närmare kontakten med storstadsregionen

• det skapas en tillväxtklyfta mellan de som har station på järnvägslinjen och de som inte har det

• tågen ersätter fl yg på kortare sträckor

• tågen ökar upptagningsområdet för längre fl ygförbindelser om stationen placeras nära fl ygplatsen

63Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – plaNeriNgsförutsättNiNgar

under ett år flyttar många till kommunen och många flyttar ut. under 2012 var inflytt-ningen cirka 6 200 personer och utflyttningen 5 100. Våren 2013 gjordes undersökningar av in- respektive utflyttarna, för att försöka identifiera skälen till att man hade flyttat.

Högre utbildningDe som flyttar har generellt en högre utbildningsnivå än övriga befolkningen. Av de som svarade på in- respektive utflyttningsundersök-ningen var det en högre andel med eftergymnasial utbildning bland de som flyttade ut än de som flyttade in under 2012.

Före och efter flyttenInflyttningsstudien visar att 72 procent arbetade både före och efter flytten. 14 procent flyttade från arbete till studier och 5 procent hade arbetat innan flytten men blev pensionärer i Norrköping. Av de som studerade innan de flyttade till Norrköping fortsatte 54 procent att

Befolkningsutveckling i delområdenförutom de som flyttar in till och ut från kommunen sker omkring 16 000 omflyttningar inom kommu-nen. även det påverkar utvecklingen i olika delar av Norrköping.

I början av 2000-talet var det lands-bygden som procentuellt ökade sin befolkning mest. Under de senaste tre åren har däremot Norrköpings tätort haft en något större relativ ökning, + 1,8 procent jämfört med landsbygden +1,6 procent. Övriga tätorter har ökat med 0,6 procent samma period. För de kommande fem åren väntas ökningen vara om-kring 5 procent i alla tre områdena. De delområden som förväntas öka mest är Saltängen, Gamla staden, Brånnestad och Kneippen.

studera efter inflyttningen och 36 procent började arbeta.

Även bland utflyttarna flyttade 72 procent från arbete till arbete och 12 procent flyttade från arbete till stu-dier. Av de som studerade innan de flyttade ut från Norrköping fortsatte 47 procent att studera medan 39 procent började arbeta.

Boende viktigtFör de som flyttade in till Norrkö-ping var tillgång till önskad typ av boende viktigt. Ju äldre de svarande var desto viktigare var boendet. Bostaden är i många fall till och med viktigare än jobb eller möjligheten till jobb.

Utflyttarna fick ange hur nöjda de var med Norrköping inom ett antal områden. Mest nöjda var de med parker, stadsmiljö och affärer. Minst nöjda var de svarande med trygghe-ten i miljön, med skolor och med uppväxtmiljö. Trygghetsfrågorna var också det som angavs som främsta skäl till utflyttningen, därefter kom tillgången till bostäder.

En offentlig utredning föreslår att det genomförs ändringar i plan- och bygglagen. Om lagen ändras påverkar det kommu-nens arbete med fysisk planer-ing och bygglov mycket.

En offentlig utredning har haft till uppgift att studera hur plan- och bygglovprocessen kan förkortas och effektiviseras. Våren 2013 presen-terades förslag som bland annat innebär att översiktplanerna kan utvecklas till områdesplaner och att krav på detaljplan då upphör att

Många flyttar – vad är skälen?

en effektivare plan- och bygglovprocessgälla. Dialogen mellan stat och kom-mun och medborgarinflytandet ska huvudsakligen hanteras inom ramen för översiktsplanen. Om det finns en detaljplan ska huvudregeln vara att det inte behövs bygglov.

Utredningen föreslår att resultatet ska bli ändringar i plan- och bygg-lagen från den 1 juli 2014, vilket i så fall kommer att få stor påverkan på kommunens arbete med fysisk planering och bygglov.

Plan- och bygglagen, som nu föreslås ändras, trädde i kraft 2011 och har inneburit stora förändringar i sättet att arbeta för bygglovverk-samheten. Den som söker bygglov ska numera få svar inom tio veckor, kontrollen av byggande har skärpts och klimat- och miljöhänsyn har lyfts in i bygglovprövningen. Eftersom lagändringen innebär att platsbesök normalt alltid ska ske, har det medfört utökade arbetsuppgifter för kommunen.

64 plaNeriNgsförutsättNiNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Fler bostäder behövsFör ett antal år sedan fanns det gott om lediga hyreslä-

genheter, även om de inte alltid fanns just i de områden Norrköpingsborna helst ville bo. Men folkmängden har ökat mycket snabbare än antalet bostäder och vi kan nu se en bostadsbrist.

För att möta befolkningsutvecklingen skulle det behöva byggas mellan 400 och 600 lägenheter per år. Det finns detaljplanerad mark att erbjuda byggföretag, men ändå kommer inte byggandet igång. Skälen till det och vad kommunen kan göra för att undanröja hinder för byggande ägnas stor uppmärksamhet och en särskild utredningsgrupp har tillsatts för att undersöka detta. Bland de förslag som har presenterats finns att det borde skapas en större öppenhet från kommunens sida gente-mot byggföretagen, till exempel riktad information mot byggföretagen på kommunens webbplats för att under-lätta deras planering.

Det kommunala bolaget Hyresbostäder har ambitio-nen att bygga 50 till 100 lägenheter per år de närmaste åren. För att möta det ökande antalet äldre Norrköpings-bor kommer man att pröva behovet av trygghetsbostäder vid nyproduktion och ombyggnation.

Försäljningspriset för småhus i Norrköping ökade med i genomsnitt fem procent under 2012 och det har fortsatt att öka under 2013. Försäljningspriset låg i ge-nomsnitt 39 procent högre än taxeringsvärdet, vilket var något högre än i exempelvis Linköping. Även det här är ett tecken på att det byggs för lite i Norrköping.

När det blir ont om bostäder blir tröskeln högre för att bli accepterad som hyresgäst av bostadsföretagen. Socialkontoret ser att detta ställer till allt mer problem. Det förekommer att kommunen tvingas köpa plats på institution på grund av brist på bostad.

BostadsBrist kaN Hämma positiV utVeCkliNg

UtemiljönSamtidigt som mer byggande behövs måste man värna om Norrköpingsbornas utemiljö. En ökande befolk-ning och en tätare stad ställer krav på hög kvalitet på utemiljön. Frågor ställdes under 2012 till yngre Norr-köpingsbor, mellan 17 och 37 år, om attraktiviteten i Norrköpings stadskärna. De lyfte fram Strömmen, Knäp-pingsborg och Industrilandskapet som de områden som var mest attraktiva som utemiljöer. Bland de förbättrings-områden som angavs fanns bland annat att det behövs fler mötesplatser för alla åldrar, att det är för mycket trafik i stadskärnan och att det är för skräpigt.

De offentliga platserna ska vara tillgänglighetsanpas-sade och grönområden ska finnas nära bostäderna. Dess-utom ska de kännas trygga, så att man vågar röra sig fritt i staden när som helst på dygnet. De här kraven påverkar planeringen av utemiljöerna och att sådant som exempel-vis belysning är genomtänkt. När antalet människor blir fler ökar trafiken och för att inte locka in allt fler bilister till stadskärnan måste cyklandet stimuleras, till exempel genom att det byggs fler cykelparkeringar.

Brist på lediga bostäder ställer till problem i samhället. Den gör att unga får svårt att flytta hemifrån, påverkar inflyttning till kommunen och gör att socialtjänsten ibland får betala för vårdplatser på grund av att klienterna inte får någon bostad.

65Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – plaNeriNgsförutsättNiNgar

Pendlingsökningen har avstannat

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Antal personer Inpendling Utpendling

Arbetspendling till och från Norrköping 1995-2011

Källa: Statistiska centralbyrån

NORRKÖPING Söderköping

910

3028

Finspång

1897

1410

Linköping

3738

2709

Valdemarsvik

179

620

Katrineholm

344

318

Nyköping

554

466

Stockholm

833

410

det är vanligt att bo i en kommun och arbeta i en annan, vilket är defi nitionen på arbetspendling.Vi har vant oss vid att arbets pendlingen har ökat kraftigt under många år. utpendlingen har ökat snabbare än inpendlingen och var nästan lika stor som inpendlingen år 2009. men år 2011 minskade utpendlingen för första gången under den studerade perio-den. Nedgången beror på en minskning av kvinnornas utpendling, medan männens utpendling har ökat något. att skillnaden mellan in- och ut pendling har minskat under många år kan tolkas som att Norrköpings arbets marknad relativt sett ut vecklats sämre än om givningens. den utvecklingen verkar nu ha hejdats.

den totala pendlingen, det vill säga summan av inpendling och ut pendling, ökade snabbt under tidigare år från en nivå

på 13 000 pendlare år 1995, men har avstannat kring

totalt 22 000 under de senaste åren.

De största pendlingsorterna 2011Källa: Statistiska centralbyrån

66 plaNeriNgsförutsättNiNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Hamnen – en viktig transportlänk och nav för logistikverksamheterNorrköpings hamn hanterar en stor mängd gods och är en viktig transportlänk för många företag i regionen. År 2012 var godsomsättningen i hamnen 4 miljoner ton, målsättningen är att den ska öka till 5 miljoner ton till år 2020.

Infrastruktur runt hamnenHamnen är en viktig länk i transporten av gods, men det måste fi nnas en god infrastruktur runt om hamnen för att transporterna ska vara eff ektiva. I Trafi kverkets nationella plan för perioden 2014-2025 fi nns Kardonbanan med, det vill säga en ny järnvägsanslutning till hamnområdet på Händelö. Byggstart för Kardonbanan planeras till 2017 och är en viktig del i hamnens långsiktiga utveckling.

Hamnen märksHamnens och den anslutande land- och sjötrafi kens verksamheter märks på fl era sätt. Miljöfrågor som är gemensamma för verksamheterna är buller, damm, av-fallshantering, utsläpp till vatten och luft, förbrukning av naturresurser samt risk för tillbud. Ibland måste hamnens utveckling vägas mot andra intressen. Önskemålen om att utveckla områden nära resecentrum för bostäder gör att hamnen behöver fl ytta verksamhet från Saltängen till nya områden längre ut.

År 2015 kommer reglerna för utsläpp av svavel i Öster-sjöområdet att skärpas. Det kommer att medföra ökade kostnader för sjöfarten i Östersjön och därmed också att transportvägarna kan komma att se annorlunda ut i

framtiden. Det är i dagsläget svårt att bedöma hur detta kan komma att påverka Norrköpings hamn negativt eller positivt.

Konjunkturen påverkarHamnverksamhet är en konjunkturkänslig bransch som är beroende av fl öden i form av export och import. När den svenska kronan är stark jämfört med andra länders valutor hämmas exporten och det märks också på gods-fl ödena. Norrköpings hamn är en fullservicehamn som hanterar många olika slags gods. Det gör att verksamhe-ten är mindre känslig för konjunkturen för enskilda varor eller branscher.

Den planerade ökningen av godsomsättning grundar sig främst på en ökad marknadsandel inom segmentet sågade trävaror, fl er destinationer för containertrafi ken och en ökad bulkhantering. Det fi nns många aktörer i transport-kedjan och ett sätt att stärka godsvolymerna är att skapa strategiska samarbeten med olika parter och hitta nya upplägg för logistiken. Ett annat utvecklingsområde är att satsa på lager- och terminalverksamhet för att möta efter-frågan på hamnnära lagring och tillhörande tjänster.

67Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – plaNeriNgsförutsättNiNgar

antalet jobb i Norrköping minskade kraf-tigt under lågkonjunkturen på 1990-talet, men har under de senare åren ökat igen. flest antal jobb, cirka 66 000, fanns det år 1990. antalet var nere på 52 000 1997 och år 2011, som är de senast tillgängliga uppgifterna, var antalet jobb 60 000.

Framför allt har förändringarna skett i industribranschen. 1990 fanns det 14 000 jobb i Norrköping inom tillverk-ningsindustrin, som stod för 21 procent av det totala antalet arbetstillfällen. År 2011 var antalet 6 500, alltså mindre än hälften, och andelen 11 procent. Kan man då konstatera att Norrköping håller på att avindustrialiseras? Den frågan är inte helt okomplicerad, utan kräver lite närmare betraktelse.

Jämfört med riketAndelen industrijobb i Norrköping har varit högre än i Sverige totalt fram till 1998. Sedan dess är andelen några procentenheter lägre i Norrköping. 2011 var andelen i riket 13 procent mot Norrköpings 11 procent. Så i en jämförelse med riket har vi haft en avindustrialisering och kan inte längre kalla oss en industristad.

Jobb i Norrköping och Norrköpingsbornas jobbArbetspendlingen är stor och statistik om arbetstillfällen i Norrköping avspeglar därför inte fullt ut vad Norr-köpingsborna arbetar med. Det är fler Norrköpingsbor som pendlar ut till industrijobb än de som pendlar in och jobbar i den branschen, skillnaden var 2011 1 400 personer. Det är en kraftig ökning jämfört med år 2000 då skillnaden var 500 personer.

Andelsmässigt är det 13 procent av Norrköpingsborna som arbetar i industrin, vilket är samma andel som i riket. Det betyder att Norrköpingsborna inte har avindu-strialiserats mer än i riket, även om Norrköping har gjort det.

Vad är industrijobb?Branschstatistiken avspeglar inte enbart förändringar i vad man arbetar med utan även i viss mån organisato-riska förändringar. Arbetstillfällen som definierades som industri i början av 1990-talet kanske inte räknas till den branschen i dag. Det gäller exempelvis vissa tjänster som tidigare gjordes inom industriföretagen, men som nu-mera i större utsträckning produceras i andra företag och säljs till industrin. Det kan gälla marknadsföring, lager-hantering, redovisning, IT-tjänster, städning och mycket annat. Dessutom använder industriföretagen sig i större utsträckning av arbetskraft från bemanningsföretag.

Personer som arbetar för industrin på de här sätten räknas i allmänhet till branschen företagstjänster, som är en näringsgren som har ökat kraftigt. Under senare år finns det fler jobb i företagstjänster i Norrköping än vad det finns i industrin. Men det är inte enbart sådant som tidigare fanns inom industribranschen som räknas till företagstjänster. Här finns även sådant som konsult-verksamhet, forskning och utveckling samt turisttjänster.

Kompetenskrav i industrinIndustrijobben har inte heller samma innehåll som förr och kompetensen hos de som arbetar i industrin har också ändrats. När det en gång i tiden var så att man som ungdom valde mellan att ta ett jobb i industrin eller gå gymnasiet finns inte det valet nu för tiden. I stort sett alla går i gymnasiet. Bland de som hade industrijobb i Norr-köping år 2011 hade 60 procent gymnasieutbildning och 21 procent hade dessutom högskoleutbildning. Det var alltså mindre än 20 procent som enbart hade förgymna-sial utbildning, en andel som dessutom är minskande.

Andelen i industrin som har högskoleutbildning är dessutom ännu högre om man istället tittar på Norrkö-pingsbor med arbete i industribranschen, alltså de som bor i Norrköping oberoende av var de jobbar. Där var andelen med högskoleutbildning 30 procent år 2011.

EffektiviseringSiffrorna ovan avspeglar hur många som arbetar inom industrin. Men de tar inte hänsyn till att det har skett enorma effektiviseringar inom industrisektorn. Det går därför inte åt alls lika mycket arbetskraft för att produ-cera samma volymer som tidigare.

FramtidenMycket industriproduktion flyttade från Sverige till andra delar av världen, framför allt till Sydostasien och östra Europa. Det gäller även Norrköping. Lönsamheten i detta bygger bland annat på att kostnad för arbetskraft är lägre i de länderna och att det kompenserar den högre transportkostnaden. Transporter är energikrävande och om det i framtiden blir betydligt högre kostnader för energi kan läget bli ett annat. Men det har också skapats nya inhemska marknader i de tillväxtländer där industri-produktion i dag sker i stor utsträckning.

Industrin är fortfarande en viktig bransch i Norrköping, även om vi inte kan kalla oss industristad. Den industri som finns i dag är dock inte den samma som den som fanns för ett par decennier sedan och det går inte att tro att just den kommer tillbaka. Dagens industri är effektivare och har högre kompetenskrav. Dessutom är gränsen mellan industri och tjänster allt mer flytande.

Håller Norrköping på att avindustrialiseras?

68 plaNeriNgsförutsättNiNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

NYSTARTADE FÖRETAG I jämförelse med folkmängden är nyföretagandet ganska lågt. De kom-muner vi brukar jämföra oss med, Eskilstuna, Jönköping, Linköping, Västerås och Örebro, hade samtliga fl er nya företag per tusen invånare än Norrköping år 2012.

AttityderHur många företag som startas beror bland annat på attityder till före-tagande. Tillväxtverket genomför entreprenörskapsbarometrar genom att ställa frågor till personer mel-lan 18 och 70 år om deras syn på företagande. Ungefär hälften av de

svarande kan tänka sig att bli före-tagare, jämfört med de tio procent som är företagare i dag. De yngre är mer positiva till att bli företagare än äldre. I Östergötland var andelen något lägre än i riket.

Kommunens attityder till före-tagande har också betydelse. Det är viktigt att företagandets villkor uppmärksammas i förtroendevaldas och tjänstemäns kontakter med företagens företrädare.

Det ska böjas i tid…Näringslivskontoret och utbildnings-kontoret har tillsammans tagit fram

lokala riktlinjer om entreprenöriellt lärande som bygger på nationella och regionala dokument. Det handlar om att barn och elever i förskolan och skolan ska erbjudas att ta del av entreprenörskap och se olika försörj-ningsmöjligheter i framtiden som företagare eller anställd. Som hjälp i arbetet fi nns fl era organisationer, till exempel Framtidsfrön, Ung Företag-samhet, Trampolinen och UngDrive. Läsåret 2012-13 var det 26 procent av gymnasieeleverna som drev UF-företag enligt Ung Företagsamhets modell, jämfört med 16 procent läsåret innan.

antalet företag som startas i Norrköping har legat mellan 600 och 700 de senaste nio åren, år 2012 var antalet 664 stycken. andelen aktiebolag har dock ökat på senare tid.

Hur många jobb fi nns det i Norrköping i dag?

Den till synes enkla frågan ovan är svår att ge ett säkert svar på. Det är en lång eftersläpning på den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken från Statistiska centralbyrån. Den senaste uppgiften är från 2011, då det fanns 60 004 personer som hade sitt arbete i Norrköping. Det brukar vi räkna som antalet jobb i kommunen.

Snabbare besked kan man få från Statistiska centralbyråns företagsregister, men det inne håller information om antalet arbetsställen i Norrköping och inte om antalet jobb. I maj 2013 var an-talet arbetsställen 11 737. Under senare år har det skett en viss ökning av antalet arbets ställen, i januari 2011 var det 10 611.

69Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – plaNeriNgsförutsättNiNgar

demografi sk påverkan på försörjningen i samhälletdemografi sk försörjningsbörda defi nieras som antalet personer i åldrarna 0-19 och 65 år och äldre delat med antalet personer i åldern 20-64 år. Ålders gruppen 20-64 år räknas som personer i yrkesaktiv ålder. utvecklingen av befolkningens åldersfördelning med fl er äldre och en ökning av medellivslängden leder till en ökad försörjnings börda för den arbetande delen av befolkningen.

Sverige ingår i den grupp av länder i världen som har störst skillnad i försörjningsbörda mellan stad och landsbygd och Sverige är det land i EU som har haft den starkaste urbaniseringstrenden sedan 2005. Den här utvecklingen gör att skillnaden mellan olika regioner kommer att öka i framtiden. Även i Norrköping kommer den demografi ska försörjningsbördan att öka, men inte alls i samma utsträckning som i kommuner som har en minskande befolkning.

Sysselsatta och inte sysselsattaNu är det ju långt ifrån alla 20-64-åringar som är yrkes-aktiva. Svenska ungdomar kommer in sent på arbets-marknaden, senare än i många andra länder. Det gör att sysselsättningen inte är så hög i de lägre åldrarna av det som defi nieras som yrkesaktiv ålder. Samtidigt ökar

antalet 65-åringar och äldre som arbetar. Därför är det mer intressant att studera kvoten mellan de som i verklig-heten inte är sysselsatta i yrkesarbete och de som är det, det vill säga försörjningskvoten baserad på sysselsättning.

Försörjningskvoten baserad på sysselsättning var 1,20 år 2011. Det innebär att på 100 sysselsatta Norrköpingsbor var det 120 som inte hade sysselsättning. Att man inte hade sysselsättning berodde exempelvis på att man var barn, pensionär, studerande eller arbetslös.

Men tänk om Norrköpingsborna arbetade fyra år längre innan pension år 2030? Eller om kvinnors förvärvsfrek-vens ökade några procentenheter så att den blev lika hög som männens? Eller om det blev lättare för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden än vad det är i dag? Tillsammans med den demografi ska utvecklingen, hur skulle det här påverka försörjningskvoten i Norr köping?

Vad skulle hända år 2030 om…… allt var lika utom den demografi ska strukturen?Om man bara tar hänsyn till den demografi ska utvecklingen i Norrköping och allt annat var lika skulle försörjnings-kvoten år 2030 vara 1,31. Det vill säga 131 icke sysselsatta Norrköpingsbor på 100 sysselsatta, jämfört med 120 perso-ner 2011.

… alla arbetade fyra år längre än i dag?En höjning av pensionsåldern är på gång. Om den höjdes med fyra år till år 2030 skulle det för Norrköpings del betyda att försörjningskvoten skulle minska från 1,20 till 1,18. Det betyder alltså att det skulle gå 118 icke sysselsatta personer på 100 sysselsatta.

… kvinnors förvärvsfrekvens blev lika som männens?Skillnaden mellan kvinnors och mäns förvärvsfrekvens är ovanligt liten i Sverige, men den fi nns fortfarande och är någ-ra procentenheter. Om kvinnors förvärvsfrekvens i Norrköping ökade till samma nivå som männens skulle försörjnings-kvoten år 2030 vara 1,22.

… de utrikes födda hade lättare att få jobb?Arbetslösheten är högre bland de som är utrikes födda än de som är födda i Sverige. Om det skulle bli lättare för utrikes födda att få jobb så att förvärvsfrekvensen var densamma som Sverigeföddas skulle försörjningskvoten år 2030 bli 1,20, det vill säga samma som år 2011.

De här räkneexemplen visar att inte enbart den demografi ska utvecklingen utan även andra faktorer har påverkan på framtidens försörjningskvot. Den påverkas mer av ett längre arbetsliv än av högre förvärvsfrekvens bland kvinnor och bland utrikes födda. Framtida beslut om en höjd pensionsålder och åtgärder som ökar förvärvsfrekvensen är viktiga för att möta den demografi ska utvecklingen.

70 plaNeriNgsförutsättNiNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Arbetslöshet är en faktor som har stark påverkan på människors liv. Den betyder också mycket för den kommunala planeringen.

Arbetslösheten högre i NorrköpingKonjunkturinstitutet bedömer att arbetslösheten i riket ökar för helåret 2013 jämfört med 2012 och att den höga nivån kvarstår 2014. Därefter bedöms arbetslösheten minska långsamt under perioden 2015-2017.

Arbetslösheten i Norrköping är högre än i riket, i juli 2013 var 12,7 procent av arbetskraften i Norrköping arbetslösa medan motsvarande siff ra för riket var 8,4 procent. I stora drag kan man räkna med att den utveckling som Konjunktur institutet räknar med också kommer att avspeglas i Norrköping.

Fler hushåll med ekonomiskt biståndDet ekonomiska biståndet är kopplat till arbetslös heten. Det gör att man kan räkna med att fl er hushåll behöver ekonomiskt bistånd de närmaste åren, för att sedan minska något. Ett antal hushåll kommer troligen också att behöva utfyllnadsersättning när de lämnar arbets-förmedlingens tvååriga etablerings program och går över till jobb- och utvecklingsgaranti eller ungdoms garanti. Arbets förmedlingen bedömer att omkring 200 personer lämnar etablerings programmet 2014 och att hälften av

dem går över till dessa garantier. Totalt tyder utvecklingen på att cirka 3 000 hushåll per månad behöver ekonomiskt bistånd under 2013 och att antalet ökar till 3 100 under 2014.

JobbstimulansFrån den 1 juli 2013 har en jobbstimulans införts i Socialtjänstlagen. Jobbstimulansen innebär att 25 procent av inkomsten under vissa förutsättningar inte ska räknas med vid prövningen av ekonomiskt bistånd. Syftet är att det ska löna sig att ta ett arbete eller att utöka sin arbets-tid. För kommunen medför reformen å ena sidan att vissa hushåll får ett högre utbetalt bidrag. Å andra sidan är en möjlig eff ekt att vissa personer börjar arbeta eller utökar sin arbetstid, vilket innebär att hushållen behöver mindre bistånd. Totalt sett räknar regeringen med att det blir en ökad kostnad för kommunerna.

UngdomsarbetslöshetAndelen unga i åldern 18-24 år som är arbetslösa är högre än andelen för övriga. I Norrköping var siff ran i juli 2013 24,3 procent av arbetskraften, för riket var den 16,8 pro-cent. Särskilda satsningar görs av kommunen och arbets-förmedlingen för att för hindra att ungdomar kommer till arbets förmedlingens syssel sättningsfas, fas 3. Satsningen omfattar 30 platser per år. Dessutom satsar kommunen på feriejobb för Norrköpings ungdomar som läser gymnasiet.

arbetslöshet påverkar kommunal planering

71Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – plaNeriNgsförutsättNiNgar

ökad individualism och rörlighetföreningslivet förändras bland annat på grund av en ökande individualisering och rörlighet i samhället, men även för att kommersialiseringen ökar. det på verkar även kultur- och fritidsverksamheten i kommunen som traditionellt bygger på samverkan med föreningslivet, vilket står för en stor del av utbudet.

Föreningslivet tappar ungdomarnaInom föreningslivet är det en äldre generation som bär föreningarnas förtroendeuppdrag. Det gäller inte minst inom kultur- och fritidssektorn. I samhället fi nns en ökad individualism och ett större behov av självför-verkligande som krockar med föreningslivets kollektiva struktur.

Man kan se en ökning av antalet barn i åldern 7-14 år som nyttjar det bidragsstödda föreningsli-vet i Norr köping. Däremot minskar medlemsantalet i åldersgruppen 15-20 år. Kommunen skulle kunna stötta föreningars satsningar på ledarutbildningar för ungdomar. De ungdomar som fungerar som aktivitets- eller organisations ledare gör goda insatser och blir i större utsträckning kvar i sin förening.

Ett skäl till att många ungdomar lämnar den förenings-drivna idrotten är att den blir allt mer tävlings inriktad ju

äldre barnen och ungdomarna blir och de som bara vill träna för att ha roligt får inte samma utrymme. De går då ofta över till en kommersiell verks amhet eller slutar helt.

Nära mellan hem och aktivitetUndersökningar visar att det är viktigt med korta avstånd mellan hem och plats för aktivitet, särskilt för barn och unga i socioekonomiskt utsatta grupper. För att alla ska få chans att utvecklas inom kultur- och fritidsområdet behöver tillgängligheten vara god genom gång- och cykelbanor samt kollektivtrafi k till anläggningar. Man behöver planera för kultur och fritid i nya bostads-områden. Dessutom behövs informationsmaterial på fl era språk och den fysiska tillgängligheten måste anpassas för personer med funktionsnedsättning.

Bibliotekens roll förändrasDen nya bibliotekslagen betonar kvalitetsbegrep-pet. Det kan exempelvis innebära att biblioteken får högre krav på sig att förmedla kvalitets säkrad information och på så sätt värna om demokratin. Biblioteken har en roll som öppen och neutral mötesplats. De arbetar för en ökad digital tillgänglighet och är en viktig lärmiljö när sättet att studera förändras och allt fl er kurser ges på distans. När läsförståelsen minskar förväntas bibliotekarierna alltmer att fungera som handledare i lärandet. Biblioteken arbetar också mycket med lustläsandet för att stötta skola och individer till en ökad läsförmåga.

Biblioteken bör fi nnas där besö-karna fi nns och ha generösa öppet-tider. De kan göras mer tillgängliga genom ett ökat obemannat öppet-hållande.

72 plaNeriNgsförutsättNiNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

individ- och familjeomsorgens utmaningararbetslöshet, bostadsbrist och ökad drog- och alkohol konsumtion är faktorer som påverkar behovet av stöd från individ- och familjeomsorgen.Nya drogerDet är en utmaning för social-tjänsten att hålla sig à jour med de snabba förändringarna i användning av droger. Missbruket av MDPV har ökat bland personer som redan har etablerat missbruk och bland unga vuxna. Drogen är starkt beroen-deframkallande, ger svår abstinens och är svår att behandla. Det fi nns tydliga risker med en ökad dödlighet bland personer som beställer droger på nätet utan att veta vilka eff ekter de har. Tvångsvård på institution har ökat inom missbruksvården.

ArbetslöshetDet fi nns ett starkt samband mellan arbetslöshet och att vara aktuell för insatser från socialtjänsten. Arbets-lösheten är högre i Norrköping än i riket, det gäller även ungdoms-arbetslösheten. Så länge det ser ut så kommer det att påverka efterfrågan på insatser från individ- och familjeomsorgen.

Tidiga insatserFör att långsiktigt minska behoven av insatser för vuxna behövs ett särskilt fokus på de tidiga barnaåren,

skolgång och föräldraskap. Många utmaningar kräver en långtgående samverkan mellan socialtjänsten och andra samhällsaktörer.

PersonalförsörjningPersonalförsörjningen är en stor utmaning för socialtjänsten. Social-kontoret har haft en stor personal-rörlighet de senaste åren vilket kan ställa till med problem med rätts-säkerheten i myndighetsutövningen. Det genomförs en strategisk satsning på arbetsvillkor och karriärvägar som kan behöva utökas i framtiden.

Metoderna och arbetssätten i social tjänsten måste regelbundet ses över, utvärderas och uppdateras. Arbetet blir mer kunskapsbaserat och specialiserat. Social sekreterarna behöver ha snabb tillgång till kvalitets säkrade kunskaps underlag i form av ett bra beslutsstöd i det ögonblick man behöver informationen.

Ökade krav från klienterna på insyn, möjligheter att påverka och att få information ska mötas av organisationen och dess med-arbetare. Det kräver ett förändrings-arbete bland personalen.

73Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – plaNeriNgsförutsättNiNgar

tydligare marknadsföra vilka viktiga jobb vi har och att synliggöra Norrköpings kommun som en attraktiv arbetsgivare, det som brukar kallas employer branding. Därför måste vi följa och ta till vara den värdeförskjut-ning som presenteras i fl era undersökningar och som visar att ungdomar i dag attraheras till jobb som gör en verklig skillnad för individen och som är till nytta för samhällsutvecklingen. För att fånga upp och möta dessa värden är det viktigt för kommunen att fortsätta att synas där ungdomarna fi nns och göra jobben synliga och bjuda in dem i våra verksamheter. Kommunen kan också på-verka förutsättningarna för att den framtida arbetskraften matchar våra framtida behov.

En utmaning för kommunen som arbetsgivare är att klara personalförsörjningen både utifrån våra egna kom-petenskrav och utifrån kompetenskrav som ställs från an-dra myndigheter, till exempel lärarlegitimation. Allt fl er jobb kräver akademisk utbildning eller specialisering. I ett framtida perspektiv kan det bli en utmaning för kom-munen att erbjuda olika utbildningsnivåer på jobben.

Medskapare av Det goda livet i Norrköping – i dag och i morgon

det behövs en fl exibilitet både hos arbetsgivaren Norrköpings kommun och i den kommunala organisationen för att medarbetarnas kompetens ska tas tillvara och utvecklas.

Allt handlar om en ständig växelverkan mellan verksam-hetens behov och medarbetarens förmåga och förutsätt-ningar att klara det kommungemensamma uppdraget. Det uppdrag som går ut på att skapa välfärd, service och samhällsnytta till Norrköpingsborna och att bidra till att nå visionen Det goda livet fi nns i Norrköping 2030. För kommunen som arbetsgivare innebär det ett arbete med att både attrahera och behålla rätt medarbetare.

Attrahera och rekrytera nya medarbetareTillgången på kompetent personal är av största betydelse och det fi nns en konkurrens om arbetskraften. Det gör att kommunen som arbetsgivare behöver se till fl era perspektiv utifrån att få den tillgängliga arbetskraften att intressera sig för just våra jobb. Det handlar om att

Långsiktig energiomställning även positiv på kortare siktAtt arbeta med en energiomställning kan vara lönsamt för kommunen, eftersom den kan inne-bära att kostnader för uppvärmning och belysning minskar.

Till år 2030 är målet att energianvändningen i den kom-munala organisationen ska minska med hälften jämfört med 2005. För Norrköping totalt är målet en minskning med 30 procent. Enbart förnybara källor ska användas och energisystemet ska vara robust och tåla konsekvenser av ett förändrat klimat. För att nå målen måste alla verk-samheter i den kommunala organisationen bidra. Men det fi nns vissa nyckelprocesser som kan ha stor eff ekt på energianvändningen.

Kommunen har en hel del egna lokaler. När nya loka-ler byggs eller det sker ombyggnader är det viktigt att det

fi nns tillgång till rätt kompetens för energifrågor. Förde-len med att långsiktigt arbeta med energiomställning för att förbättra miljön och klimatet är att det även kortsik-tigt innebär att kostnader sänks när energiförbrukningen minskar. Det gör det möjligt att använda pengarna till ytterligare energiomställningar.

När det gäller gatubelysningen kan man hantera mil-jöfrågorna och de ekonomiska frågorna på samma sätt. Investering i nya armaturer ger en lägre energiförbruk-ning som ger lägre driftkostnad.

I samband med detaljplanering och exploatering kan kommunen ställa särskilda krav på låg energiförbruk-ning. Energifrågorna fi nns också med vid prövning av bygglov och bygganmälan. För fastighetsägare erbjuder kommunen energi- och klimatrådgivning och miljö- och hälsoskyddsinspektörer hanterar frågorna i samband med tillsyn av verksamheter.

74 plaNeriNgsförutsättNiNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Medskapare av Det goda livet i Norrköping – i dag och i morgon

Takten på ökade krav på utbildning och specialisering kan leda till en högre status på de kommunala jobben, men kan också försvåra rekrytering om inte lönestruktu-ren är attraktiv. Det är även viktigt att erbjuda jobb där individen från början aktivt söker en anställning och inte ”hamnar i anställning” efter tillfälliga timanställningar eller vikariat. Det ställer större krav på hur kommunen arbetar med rekrytering av medarbetare. Dessutom ställer det krav på motiverade och engagerade medarbetare.

Behålla och utveckla nuvarande medarbetareKommunen måste även klara att behålla den arbetskraft som vi lockar till oss i konkurrensen om arbetskraften. Arbetet med att erbjuda en fl exibilitet i arbets- och anställningsvillkor ur ett individuellt perspektiv behöver utvecklas. Det handlar om en ökad fl exibilitet såväl i den organisatoriska strukturen och att tillmötesgå verksam-heternas olika behov som att tillgodose den enskilda medarbetarens behov. Att arbeta vidare med kompetens-

Ny programperiod i euNästa programperiod i EU börjar 2014 och slutar 2020. Till hösten sker slutgiltiga omröstningar varefter beslut om budgeten tas.

EU:s strukturfonder används för att utjämna regionala skillnader i Europa och för att stödja tillväxt, utveckling och sysselsättning i alla regioner i EU. År 2014 börjar en ny programperiod som sträcker sig till 2020.

EU-kommissionen har föreslagit att en tredjedel av EU:s totala budget ska gå till regionalstöd. I slutet av juni nådde ledarna för Europaparlamentet, Ministerrådet och EU-kommissionen en politisk överenskommelse om EU:s nästa fl erårsbudget för 2014-2020. Under hösten 2013 kommer slutgiltiga omröstningar och beslut.

Våra livsmedel i fokusDet fi nns ett stort publikt intresse för kvaliteten på våra livsmedel. Kommunens livsmedelsinspektio-ner har ett stort antal följare på Facebook.

Kommunen har ansvar för att kontrollera att livsmedel och dricksvatten är säkra. Det är ett stort antal lagar och regler som ska tillämpas, som dessutom ofta ändras.

På senare tid har media uppmärksammat fusk med livsmedel som har gjort att livsmedelskontrollen har kommit i fokus. Dessutom är det många som följer resultaten av kommunens livsmedelsinspektioner på Facebook. Kontrollprogrammen för livsmedel har förändrats och har gett en ökning av det årliga antalet livsmedelskontroller.

utveckling utifrån nya och bredare perspektiv kan öka fl exibiliteten inom organisationen. Samtidigt stimuleras en större intern rörlighet genom att man drar nytta av medarbetarnas kompetens mellan kommunens olika verksamheter och jobb. Det leder till att vi själva kan för-bättra matchningen till våra jobb också internt, genom en riktad kompetensutveckling som ökar möjligheterna till interna karriärvägar.

Kommunen har ett fortsatt fokus på att uppmuntra och skapa förutsättningar för medarbetarskap. Med-arbetarengagemanget innebär ett ömsesidigt ansvars-tagande mellan medarbetare och arbetsgivare, som också behöver utvecklas över tid. Det här ställer krav på ledares och chefers förmåga att fånga upp medarbetares drivkrafter och kompetens utifrån verksamhetens behov och utveckling. De nuvarande medarbetarna har en stor påverkan på kommunen utifrån hur de på olika sätt marknadsför kommunen som arbetsgivare och våra olika jobb.

75Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – plaNeriNgsförutsättNiNgar

Volymerna i förskolan och skolan beror främst på antalet födda barn i Norrköping i olika årskullar, men även till viss del på in- och utfl yttningar av barnfamiljer. sedan 1974 har antalet födda varierat mellan som lägst 1 183 barn år 1983 och som högst 1 801 barn år 1990. skillnaderna är alltså stora. antalet födda har ökat varje år mellan 2001 och 2012, med undantag för 2011 då det var en ganska kraftig nedgång. År 2012 föddes 1 687 barn och enligt befolkningsprognosen kommer antalet att vara fortsatt högt.

tillgång och närhet till förskola och skola har stor betydelse för barnfamiljer, både när de väljer om de ska fl ytta till Norrköping och när de väljer bostadsområde.

Som framgår av diagrammet kommer volymerna i förskolan att öka framöver, från 7 400 år 2013 till 7 900 2017. I den beräkningen har utgångspunkten varit att andelen barn som nyttjar förskola ligger på samma nivå per årskull som den har gjort de senaste åren.

Efterfrågan på familjedaghem har länge varit minskan-de. Våren 2013 hade 86 barn plats i familjedaghem. Om-kring tio procent av förskolebarnen har plats på någon av de 29 fristående förskolor som fi nns i Norrköping.

Källa: Norrköpings kommun, ekonomi- och styrningskontoret samt utbildningskontoret

Fler elever i grundskolan men färre i gymnasiet

Volymskattning för förskola och skola i Norrköping 2013-2017

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

Förskola Förskoleklass Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Gymnasiet

Antal elever

2013

2014

2015

2016

2017

Det pågår och planeras för nybyggnation av förskolor i Hageby, Brånnestad, Eksund, Berget, Skärblacka och Kneippen Syd under perioden 2014-2016. I planeringen ingår också att avveckla paviljonger som använts som tillfälliga lösningar. Men när det är möjligt ska befi ntliga lokaler nyttjas istället för att bygga nytt.

Förskola

76 plaNeriNgsförutsättNiNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Antalet elever i förskoleklass till årskurs 9 ökar, vilket måste tas hänsyn till i den kommunala planeringen. Sam-tidigt går 16 procent av eleverna i grundskolan i fristå-ende skolor. För årskurserna 7-9 är andelen 28 procent. Utvecklingen av de fristående skolorna och var de väljer att lokalisera sig påverkar planeringen av de kommunala skolorna. Avståndet till skolan påverkar föräldrarnas och elevernas val av skola och de blir de skolor som ligger närmast de nyetablerade fristående skolorna som i regel tappar elever.

En fristående verksamhet som kan bli större i framtiden är Erlaskolan. Läsåret 2012/13 hade den cirka 550 elever på två skolor. Skolorna är inte färdigutbyggda och har tillstånd att ha nästan dubbelt så många elever. Erlaskolan har dessutom ansökt om att få starta ytterligare en skola med nästan 500 elever. Även ett par andra ansökningar om etablering av mindre skolor har lämnats in av andra fristående aktörer. Det kan också hända att kommunen med kort varsel ska bereda plats för elever om en friståen-de skola läggs ned. Det skedde våren 2013 då tillståndet drogs in för en fristående skola och kommunen hjälpte de cirka 100 eleverna att få plats i andra skolor.

De kommunala skolorna i de centrala delarna av Norr-köping är för närvarande välfyllda. I Haga och Eneby är det trångt i skolorna och i Kimstad och på Vikbolandet finns en överkapacitet. Det pågår och plane-ras för förändringar av kommunens skollokaler. Föränd-ringarna beror dels på ändringar av antalet elever och dels på förändrade organisatoriska förutsättningar. Exempel-vis görs numera avstämningar i form av nationella prov och kunskapsbedömningar i årskurserna 3, 6 och 9. Vid höstterminens slut 2012 fick eleverna i årskurs 6 betyg för första gången. Det medför att skolorganisationen inriktas mot att skolorna ska ha hela stadier, till exempel förskoleklass till årskurs 3, förskoleklass till årskurs 6 eller årskurs 4 till årskurs 9. Då är det lättare att ordna behö-righeten för lärarna som också kan följa sina klasser fram till avstämningsperioderna. Det gör i sin tur att flera av kommunens gamla tvåparallelliga skolor för förskoleklass till årskurs 6 är för små. Skälet är att då skolorna byggdes fanns inte förskoleklassen, vilket innebär att det saknas två klassrum. Fritidshemmen var inte heller i den storlek som behövs i dag.

Grundskola

77Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – plaNeriNgsförutsättNiNgar

Förändringar i skolans världDet genomförs stora förändringar inom utbildningsområdet. Ny skollag, nya läroplaner och kursplaner i grundskolan och särskolan, ny gymnasieskola med nya ämnesplaner gemensamma med gymnasial vuxenutbildning, ny betygsskala och förändringar av förskolans läroplan.

Ett exempel på förändringar i skollagen är införandet av behörighetsregler och krav på lärarlegitimation. Det innebär ökade krav på att rekrytera rätt personal och kompetensutveckla redan befintlig personal. Behörighets- och kompetens-kraven förväntas gälla från läsåret 2015/16.

Årskullarna i gymnasieålder har minskat under en tid och enligt en femårig prognos kommer den minskningen att fortsätta de närmaste åren för att sedan plana ut. En utblick ytterligare fem år framåt i tiden visar att antalet kommer att öka igen.

Av det totala elevantalet väljer knappt 60 procent en av Norrköpings kommunala gymnasieskolor, drygt 30 procent väljer fristående gymnasieskola i Norrköping och den resterande delen väljer en landstingsdriven gymnasieskola eller en skola i en annan kommun, kommunal eller fristående.

Av de cirka 5 000 eleverna i gymnasiet går ett hundra-tal i gymnasiesärskolan och ett fyrtiotal i verksamhets-träning. Under de senaste åren har antalet elever som söker till gymnasiesärskolan ökat med anledning av att grundsärskolan numera är nioårig, tidigare kunde elev-erna även gå ett tionde år. En tendens är att flera elever utreds mycket sent i grundskolan och därmed blir sent mottagna i särskolan. En del utreds inte förrän under vårterminen i årskurs 9.

Gymnasieskola

Det finns flera faktorer som tyder på att efterfrågan på vuxenutbildning kommer att vara stor de närmaste åren. Den första är att utbildningsnivån är tämligen låg i Norrköping. Dessutom kommer arbetsmarknaden även en tid framåt att vara kärv samtidigt som det även fort-sättningsvis är problem att matcha rätt kompetens mot arbetsmarknadens behov. Till det kommer att antalet studerande i Svenska för invandrare sannolikt kommer att fortsätta att vara högt. Ett utökat arbete för att fånga

upp behoven hos unga vuxna som varken studerar eller arbetar kan också ge ökad efterfrågan på vuxenutbild-ning.

Det finns en särskild satsning, Yrkesvux, som är till för att öka volymen av yrkesutbildningar för vuxna. Den har inneburit ökade volymer inom den gymnasiala vuxen-utbildningen. Antalet platser kommer att öka ytterligare i landet och Norrköping har inom ramen för Östsam ansökt om att få ta del av de platserna.

Vuxenutbildning

78 plaNeriNgsförutsättNiNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

Lokalförändringarna innebär att det ska skapas en tydligare entré från Skvallertorget, att det sker en förtät-ning i Kåkenhus samt en satsning på nya lokaler längs södra sidan av Strömmen. I samband med att de nya lokalerna börjar användas kom-mer universitetet att lämna vissa loka-ler längre ned i Industrilandskapet.

Framtida utbudLinköpings universitets styrelse utreder för närvarande det framtida utbildnings- och forskningsutbudet och dess förläggning till universitets olika campus. Under ett antal år framåt kommer det att vara vikande studentunderlag för universiteten på grund av minskande ungdoms-kullar, innan det ökar igen. Då är det viktigt för universitetsutbild-ningar och studentorter att stå sig i konkurrensen. Norrköping har ett gott rykte som utbildningsort och utsågs till årets studentstad 2013/14. Det är viktigt för både universitetet och kommunen att marknadsföra

sig mot presumtiva studenter för att fylla och förhoppningsvis kunna utveckla universitetsutbildningarna.

Behövs så många högskoleutbildade?Norrköpingsborna har generellt en låg utbildningsnivå i jämförelse med andra kommuner i vår storlek. När det saknas studietraditioner i hemmen behöver stimulans till ung-domar att välja högre studier i större utsträckning komma från annat håll. En fråga som ibland kommer upp är om det behövs så många högskole-utbildade personer eller om sam-hället ägnar sig åt överutbildning?

Sverige har som mål att 40-45 procent av den yngre generationen ska ha genomgått högre utbildning. Andra länder, som Frankrike och Irland, har målet 50-60 procent. Vi har således inte särskilt höga am-bitioner i en europeisk jämförelse. Arbetsmarknaden är inte tillräckligt stabil för att man säkert ska kunna förutse behovet av högskoleutbil-

dade inom olika områden. Behovet påverkas snabbt av konjunktursväng-ningar och arbetsmarknaden blir alltmer global. Dessutom medverkar välutbildade och innovativa studen-ter själva till att skapa nya arbets-områden och arbetstillfällen.

För individen minskar en högre utbildning risken för arbetslöshet, även om den inte är en garanti för att få ett jobb. Den snabba utveck-lingen på arbetsmarknaden ställer krav på en utbildning som, förutom ämneskunskaper, även ger studenter-na grund för kompetensutveckling, karriärbyte och flexibilitet.

Om det skulle bli en överutbild-ning av människor kan det föra med sig negativa konsekvenser. De med högre utbildningsnivå kan tänkas konkurrera ut de som har en lägre nivå, även om arbetet inte kräver den högre nivån. Den som utbildar sig och inte får jobb som motsvarar kompetensen får sannolikt sämre tillfredsställelse i arbetslivet.

universitets synlighet i centrala Norrköping har säkert varit en framgångsfaktor för att locka fler gymnasieungdomar att välja universitetsstudier. Nu satsar universitetet på en större kon-centration av sina lokaler till övre delen av industrilandskapet, runt Campusbron.

Universitetet syns i studentvänliga Norrköping

79Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – plaNeriNgsförutsättNiNgar

Ett samhälle med en högre andel äldreHur ser det ut i Norrköping om hundra år? för den som tar kommunala beslut kan det vara värt att tänka på, eftersom beslut som tas i dag kan påverka dem som lever här då.

Statistiska centralbyrån gör befolkningsprognoser för Sverige 100 år framåt i tiden. Under den perioden beräknas antalet invånare öka från dagens knappa 10 miljoner till drygt 13 miljoner. Andelen 65-79-åringar tros ligga mellan 14 och 16 procent under hela prognosperioden, men andelen som är 80 år eller äldre beräknas öka från 5 procent till 12 procent om 100 år!

I Norrköping gör vi inga hundraåriga prognoser, utan håller oss till blygsamma femårsprognoser och utblickar yt-terligare fem år framåt. Men samtidigt kan det vara bra att ta till sig det riktigt långa perspektivet. Kommunala beslut som tas i dag kan faktiskt ha påverkan på livet i Norrköping om hundra år och det kommer att vara ett samhälle med en mycket högre andel äldre personer än i dag.

Norrköping är en kommun med en tämligen ung befolkning så andelen äldre är lägre än i riket. Men även här kommer antalet äldre att öka de närmaste åren. Det är särskilt i ålders-gruppen 65-79 år som ökningen blir kraftig den kommande tioårsperioden, vilket framgår av diagrammet. I gruppen 80 år och äldre väntas antalet vara tämligen stabilt fram till år

Källa: Statistiska centralbyrån och Norrköpings kommun, ekonomi- och styrningskontoret

Antal invånare i Norrköping i åldrarna 65-79 år samt 80 år och äldre

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

65-79 år 80 år och över Ålder

Antal

, faktiskt antal 1968-2012 (blå staplar), prognos 2013-2017 (gröna staplar) samt utblick 2018-2022 (orange staplar)

Faktiskt antal1968-2012 Prognos

2013-2017

Utblick2018-2022

2015. Sedan börjar ökningen och den kommer att hålla i sig många år. Ökningen beror på att det stora antalet som föddes på 1940-talet kommer in i den åldersgruppen, att medellivslängden ökar och att det totala antalet Norr-köpingsbor blir fl er.

80 plaNeriNgsförutsättNiNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

I Norrköping har 4,8 procent av invånarna från 65 år och uppåt beslut om särskilt boende. Det är en något lägre andel än riksgenomsnittet.

BehovstäckningBehovstäckningen, som räknas som antalet platser delat med antalet äldre, räknas nationellt till 5 procent för 65 år och äldre och 20 procent för 80 år och äldre. Behovs-täckningen skiljer sig åt mellan olika delar av Norrkö-ping. I de centrala delarna av kommunen och i Kvillinge ligger behovstäckningen på drygt 16 procent för befolk-ningen 80 år och äldre. Kolmården och Vikbolandet har en behovstäckning på cirka 22 procent. För Kolmården är behovstäckningen minskande under de kommande fem åren, medan den är ökande för Vikbolandet. Skär-blacka har den högsta behovstäckningen på 28 procent. Den kommer dessutom att öka de närmaste åren för att sedan minska något.

Ersättning av boendeSärskilt boende inom Sandbyhovsområdet behöver ersättas under den närmaste tiden eftersom de inte uppfyller kraven på fullvärdiga äldrebostäder och kraven i arbetsmiljölagstiftningen. Totalt handlar det om cirka 300 bostäder som måste ersättas.

Boende för äldre parI socialtjänstlagen slås fast att äldre makar och sambor som varaktigt har levt tillsammans har rätt att fortsätta bo tillsammans, även när endast den enes behov kräver särskilt boende. En inventering har genomförts för att se vilka boenden som passar bäst för parboende och en stor del av de befintliga lägenheterna har en sådan utform-ning att de inte är lämpliga. Det här får påverkan på planeringen av särskilt boende och utformningen av de enheter som ska byggas.

Särskilt boende för äldre

81Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – plaNeriNgsförutsättNiNgar

LEV-projektet har skapat en statis-tisk modell över hur befolkningen förväntas åldras till år 2050. Projek-tet har också släppt delrapporter om hälsa och välfärdstjänster.

Socialdepartementets LEV-projekt studerar den långsiktiga efterfrågan på välfärdstjänster. Utgångspunkter

Hemsjukvården till kommunenDen 20 januari 2014 tar kommunen över ansvaret för hemsjukvården från landstinget. Syftet är att den som bor i eget boende ska få en mer samman-hållen vård och omsorg. Grund-principen är att de som behöver hälso- och sjukvård i hemmet ska få den av kommunen. Kan man ta sig till en vårdcentral får man vården av landstinget. Men landstinget behåller ansvaret för specialiserad hemsjukvård för personer som har komplexa behov. Dessutom har landstinget kvar ansvaret för läkarmedverkan i hemsjukvården.

Hemtjänstvolymerna ökartekniska lösningar och satsning på hemsjukvård gör att fler kan ha eget boende längre. detta tillsammans med att befolkningen och livslängden ökar innebär ett att efterfrågan av hemtjänst kommer stiga.

Antalet timmar som en person med hemtjänst har hjälp ligger runt 500 timmar per år i de flesta åldersgrup-per. Däremot ökar andelen personer som har hemtjänst med stigande ålder. Det gör att man kan räkna med att invånare i åldern 75-79 år i snitt genererar knappt 40 hemtjänsttimmar per år. Invånare som har fyllt 90 år genererar 170 timmar hemtjänst per år. Genom att använda de här siffrorna tillsammans med befolknings-prognosen kan man se att hemtjänstvolymerna kommer att öka de närmaste fem åren.

Jämfört med riket är det en något lägre andel av be-folkningen i Norrköping från 65 år och uppåt som har beviljats hemtjänst. Men det är en högre andel som har hemtjänst i stor omfattning, det vill säga minst 25 tim-mar per månad.

Den tekniska utvecklingen och satsning på hemsjuk-vård gör att vi kan bo kvar i det egna boendet allt längre. Det gör att många kan klara sig på egen hand längre men också att behovet av hemtjänst kommer att öka.

Åldrande befolkningens påverkan på vård och äldreomsorgär att befolkningen åldras, hälsan förbättras och livslängden ökar. Man har skapat en statistisk modell som simulerar hur befolkningen åldras fram till år 2050.

Projektet har levererat några delrapporter. Bland annat fokuseras på hur hälsan kan förbättras, hur

sjukligheten kan sänkas och hur vård- och omsorgsverksamheten kan effektiviseras. Om ny arbetssparande teknologi används inom vård och äldreomsorg kan mer resurser läggas på empati och personliga kontakter.

82 planeringsförutsättningar – Budget 2014 norrköpings kommun

Allt fl er kräver allt mer information och det påverkar oss i kommunen. Informationen ska vara lättillgänglig, relevant, korrekt och snabb. Man har också vant sig vid att inte bara nöja sig med information utan man vill dessutom kom-municera med den som lämnar informationen. Det ställer krav på att fl er medarbetare i kommu-nen måste kunna och vilja kommunicera.

I Sverige har 94 procent i åldern 16-74 år tillgång till da-tor med internetuppkoppling i hemmet. Mer än hälften av invånarna har tillgång till internet via mobiltelefonen. Socialstyrelsen anser att socialnämnderna bör ge ekono-miskt bistånd till dator med internetuppkoppling och att särskild hänsyn bör tas till behoven hos barn och ungdo-mar som går i skolan. Tre fj ärdedelar av befolkningen har hämtat information från myndigheters webbplatser. Den höga tillgången till internet skapar nya möjligheter till kontakt med kommunen. Det skapas också nya krav och förväntningar från medborgarna när det gäller lättillgäng information och kommunikation.

E-tjänster och bloggarUtvecklingen av e-tjänster i kommunen fortsätter. De innebär en eff ektivisering och snabbare hantering både för medborgaren och för den kommunala organisa-tionen. Via elektroniska formulär kan informationen i exempelvis en ansökan gå direkt in i ett verksamhets-system, istället för att någon måste sitta och skriva in uppgifter i systemet som medborgaren har lämnat på en pappersblankett.

Bloggandet har även kommit till kommunen. Bland annat fi nns ett tiotal bloggar som förskolepersonal har börjat använda för att kommunicera med föräldrar med syfte att öka insynen i verksamheten. Bloggarna har tagits emot mycket positivt och de kan ersätta tryckt veckoin-formation om föräldrarna samtycker till det.

Medvetna kommuninvånareI takt med att kommuninvånarna blir mer utbildade och välinformerade blir de också mer medvetna om sina rättighe-ter. Det är en utveckling som den kommunala organisationen arbetar för att stärka, till exempel genom att tillhanda-hålla lättillgänglig information. Men vi behöver även planera för att kunna ta hand om de eff ekter som mer medvetna kommuninvånare ger.

Inom lantmäteriverksamheten är det en tydlig trend att det blir färre enkla ärenden medan de större och mer fastig-hetsrättsligt komplicerade ärendena ökar. De kan ha inslag av förhandlingar, tvång och problematik kring värderingar. Ett skäl till ökningen kan vara en ökad medvetenhet kring fastighetsrättsliga frågor hos berörda fastighetsägare.

Det fi nns en större medvetenhet om möjligheten att överklaga beslut som gör att beslutsprocesser tar längre tid. Inom fl era verksamhetsområden måste man i dag räkna in i tidplaner att beslut kommer att överklagas.

Krav ställs från kommuninvånarna på snabbare service och bättre tillgänglighet. Framför allt den yngre generationen har högre krav på digitala tjänster. Här fi nns mycket att utveckla i kommunen.

Kommunen på FacebookDen kommunala livsmedelsinspektionen kommunice-rar bland annat via Facebook. Det har ökat intresset för inspektionerna och sedan e-tjänsten och användningen av sociala medier startade, har det skett omkring 100 000 nedladdningar av protokoll från inspektioner.

Norrköpings kommun har ganska nyligen skapat en of-fi ciell Facebooksida. Där ges svar på inlägg inom ett dygn under vardagar klockan 8-16. Sidan används också för att lansera evenemang i Norrköping och för att puff a för lediga jobb i den kommunala organisationen.

Alla är inte medMen det är 1,2 miljoner invånare i Sverige som inte alls

eller mycket sällan använder sig av internet. Huvudsak-ligen är det äldre personer. Fortfarande måste det fi nnas sätt för kommunen att informera och kommunicera som inte bygger på digitala medier. Vi behöver alltjämt annonsera i tidningar, svara i telefonen och ge ut infor-mationsskrifter.

Surfplattor vanligaVar femte svensk använder numera en surfplatta. Vanli-gast är användningen bland yngre och ju högre inkomst och ju högre utbildningsnivå, desto vanligare är det att använda surfplattor. I kommunerna har allt fl er nämnder börjat använda surfplattor i nämndarbetet, vilket gör att man inte behöver trycka upp och skicka ut handlingar i pappersform. Den utvecklingen sker även i Norrköpings kommun så vi kanske börjar ta små steg mot det pappers-lösa kontoret. Eventuellt är det sista gången som den här framtidsrapporten trycks i pappersform. I framtiden ska framtidsfrågorna kanske kommuniceras på ett sätt som är anpassat till surfplattan.

fler kräver mer information

83Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – plaNeriNgsförutsättNiNgar

Bostad med särskild serviceKnappt 600 personer har beslut om bostad med särskild service eller är under 65 år och har särskilt boende. Omkring 70 procent av dem är per-soner som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande till-stånd. Dessutom köper kommunen enskilda platser av externa utförare. Vid början av 2013 fanns 38 sådana externa platser.

För att täcka behovet av bostäder med särskild service räknar man med att det behövs omkring 12 nya bostäder varje år under den närmaste femårsperioden. Det handlar då främst om att möta de unga vuxnas behov av bostad och att förhindra placering utanför kommunen. Parallellt med att nya bostäder byggs

För att personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till ett självständigt liv i eget boende kan man hos kommunen ansöka om bidrag till anpass-ning av sin bostad. När det blir allt fler äldre som bor kvar i sin bostad blir det också fler som behö-ver bostadsanpassning. Den ökande folkmängden totalt bidrar också till att antalet yngre vuxna och barn som har behov av bostadsanpassning ökar. Dessutom är allt fler medvetna om möjligheten att söka bidrag.

Behoven ökar för Norrköpingsbor med funktionsnedsättningarför den som har en funktionsnedsättning kan det behövas en särskild lösning på boendet. Hur den lösningen ser ut beror på individens behov av stöd och service i bostaden. det som är gemensamt för alla sorters lösningar är att behoven av dem beräknas öka i framtiden.

behövs utveckling av andra former av stöd till unga personer, så att de ges möjlighet att klara att bo i ett or-dinärt boende. Här krävs okonven-tionella lösningar och nytänkande som utgår från individens behov och lagstiftningens intentioner.

Korttidshem och stöd i vardagenDet sker en kraftig ökning av beho-vet av korttidshem i kombination med ett individuellt anpassat stöd i vardagen för ungdomar i åldern 13-20 år som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Kompetens-centret Frans Blom startade 2007 verksamhet med korttidsvistelse kombinerat med annat stöd för den här målgruppen och har kontinu-

Ett ökande antal personer behöver en anpassad bostad för att kunna leva ett självständigt liv. Lagen om bostads-anpassningsbidrag ska ses över och detta kommer att påverka kommunens arbete.

fler med funktions-nedsättningar i eget boende

Eftersom det under de senaste åren har byggts få nya och tillgängliga bostäder behövs anpassningar av tillgänglighet till äldre fastigheter och anpass-ningar i badrum.

Socialdepartementet har gett Boverket i uppdrag att se över lagen om bostadsanpassningsbidrag, vilket på sikt kan komma att påverka kommunens hantering. Boverket har även tillsynsansvaret för kommunernas handläggning av bidraget och kom-mer framöver att intensifiera tillsynen.

84 plaNeriNgsförutsättNiNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

erligt behövt utöka sin verksamhet. Nu har man svårt att ta emot fler ungdomar. Ett förvaltningsövergri-pande center, där Frans Blom är en del, beräknas starta hösten 2013. Det bygger på samarbete mellan utbildningskontoret, socialkontoret och vård- och omsorgskontoret.

BoendestödBoendestöd vänder sig främst till vuxna med psykisk eller neuropsy-kiatrisk funktionsnedsättning men även till personer med lindring utvecklingsstörning. Meningen är att erbjuda ett alternativ till bostad med särskild service och det bygger på att det finns möjlighet till stöd dygnet runt i ordinärt boende, med en stor flexibilitet i både innehåll och utförande.

Boendestödet har ökat kraftigt un-der de senaste åren, 2012 hade 323 Norrköpingsbor sådant stöd. Under den närmaste femårsperioden kan man räkna med att 30-40 personer tillkommer per år.

Personlig assistansPersoner under 65 år som behöver hjälp med att klara grundläggande behov, som att tvätta sig, äta mat och kommunicera utåt, kan få ett person-ligt utformat stöd som utförs av ett begränsat antal personer. Det kallas personlig assistans.

Om personen behöver hjälp mer än 20 timmar per vecka tar Försäkrings-kassan beslut om personlig assistans, men kommunen betalar för de första 20 timmarna. Om behovet är upp till 20 timmar per vecka tar kom-munen beslutet. På senare tid till-lämpar Försäkringskassan ett snävare förhållningssätt vid bedömningarna som gör att antalet personer som får beslut om personlig assistans av dem har planat ut. Samtidigt har antalet beslut som kommunen tar ökat. I oktober 2011 var totala antalet Norrköpingsbor som beviljats per-sonlig assistans 287. Bedömningen är att antalet kommer att öka med ett 10-tal personer per år under den närmaste femårsperioden.

Daglig verksamhetDaglig verksamhet vänder sig till personer i yrkesverksam ålder som har en funktionsnedsättning. Det handlar om att dessa personer kan få arbeta med lämpliga sysslor på ett dagcenter eller annan arbetsplats.

Under flera år har det skett en ökning av daglig verksamhet, främst bland personer med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning och personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Ökningen väntas fortsätta under kommande år. Allt fler unga personer med funktionsnedsättning ställs utanför arbetsmarknaden och måste ansöka om daglig verksamhet för att kunna få en sysselsättning.

Arbetsmarknadsläget är kärvt och de har inte stora möjligheter att komma in på den ordinarie arbets-marknaden efter avslutade studier. För att bryta den här trenden be-hövs samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och arbets-marknadens parter.

Samhället blir allt mer komplext att hantera, vilket gör att antalet personer som behöver den här hjälpen ökar. Dessutom anländer ensamkommande barn till kommunen och de har be-hov av sådant stöd. I en offentlig utredning om förutsättningar för gode män och förvaltare som överlämnades i maj 2013 föreslås att överförmyndaren tar över en del arbetsuppgifter som i dag genomförs av tingsrätterna.

I Norrköping finns för närvarande en överförmyndare och en ersättare. Diskussion förs om att till nästa mandatperiod inrätta en överförmyndarnämnd.

en person som inte själva kan ta tillvara sina rättigheter kan få en god man eller förvaltare. överförmyndaren har tillsyn över dem och över förmyndare.

Fler ärenden hos överförmyndaren

85Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – plaNeriNgsförutsättNiNgar

”Hållbarhet handlar inte om att skapa det

perfekta, utopiska sam-hället, utan snarare om att se till att det nuva-rande samhället kan fortsätta att existera

och utvecklas.”

86 plaNeriNgsförutsättNiNgar – Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN

se till att samhället kan fortsätta existera och utvecklas

Delaktighet i samhälletEtt samhälle där grupper hamnar vid sidan av och inte känner sig delaktiga är inte socialt hållbart. Redan som barn har man rätt att uttrycka sin åsikt och att ha inflytande över samhällsutvecklingen. Det kan tyckas självklart för förskola och skola, men det gäller även exempelvis närmiljön, trafikplanering och kultur- och fritidsutbud. Det kan krävas lite extra fantasi för att få med barnen i samhällsplaneringen.

För medborgarnas delaktighet i kommunala beslut och processer talas det ibland om olika steg i en delaktighets-trappa. De består av trappstegen information, konsulta-tion, dialog, inflytande och medbeslutande.

Rösta i allmänna val – ett sätt att visa samhälls engagemangEtt grundläggande sätt att vara aktiv i samhällsfrågor är att delta i de allmänna valen. Sverige har generellt ett högt valdeltagande och den representativa demokratin är djupt rotad. I Norrköping deltog 81,2 procent av de röstberättigade i kommunfullmäktigevalet år 2010. Det var en marginellt lägre andel än rikets valdeltagande i kommunfullmäktigeval som var 81,6 procent.

Valdeltagandet i Norrköping sjönk under en lång pe-riod men vid de två senaste valen har det stigit igen. Men deltagandet är ännu inte uppe vid nivån som var under 1970-talet. År 1973 var valdeltagandet i kommunvalet 89,5 procent mot 81,2 procent år 2010.

Det är stor skillnad i valdeltagande mellan olika valdi-strikt. År 2010 deltog 91,4 procent av de röstberättigade i valdistriktet Lindö Östra i kommunfullmäktigevalet medan andelen i Hageby Norra var 57,8 procent. En sambandsanalys visar att valdistrikt med ett högt val-deltagande har höga inkomster, hög andel förvärvsarbe-tande, låg andel utomnordiskt födda, hög andel som bor i småhus och låg andel med enbart förgymnasial utbild-

ning. I viss mån visar de förklarande variablerna samma sak, utomnordiskt födda och personer med kort utbild-ning har svårare att få arbete vilket ger låg disponibel inkomst och en ekonomisk situation som gör det svårt att köpa villa.

År 2014 kommer det att anordnas val vid två tillfällen. Den 25 juni är det val till Europaparlamentet och den 14 september val till riksdag, kommun- och landstingsfull-mäktige. En förhoppning är att valdeltagandet kommer att fortsätta att öka.

Vi bryr oss om samhälls-utvecklingenEn förutsättning för allmänna val är att det finns perso-ner som är villiga att låta sig nomineras för att bli valda. Partierna har en viktig roll att rekrytera och utbilda kan-didater till förtroendeuppdrag. Antalet partimedlemmar i de svenska riksdagspartierna har mer än halverats sedan början av 1990-talet. Man räknar med att ungefär hälf-ten av alla aktiva partimedlemmar har förtroendeuppdrag och det blir allt mer liktydigt att den som är aktiv i ett parti också blir förtroendevald. Basen för rekrytering av förtroendevalda minskar på det här sättet.

Att antalet partimedlemmar har minskat behöver inte betyda att det politiska intresset eller samhällsintresset hos människor har minskat. Det växer fram nya och individualiserade former för politiskt deltagande och opinionsbildning, till exempel genom användning av sociala medier, namninsamlingar eller att använda sig av konsumentmakt. Det är viktigt i kommunen att ta vara på de här yttringarna av medborgarnas samhällsengage-mang och att göra det på ett sätt som är demokratiskt hållbart.

Citatet här till vänster är hämtat från en artikel i socialmedicinsk tidskrift som professor karl-Henrik robèrt med flera har skrivit. de skriver också att det hand-lar om att skapa en tillräcklig kvalitet i ekosystemet respektive det sociala systemet för att vi ska nå ett hållbart samhälle. i kommunen arbetar man för att stärka kvaliteten i systemen på många olika sätt. Här redovisas tankar kring framtiden för några av de berörda områdena.

87Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – plaNeriNgsförutsättNiNgar

ökad tolerans och inkluderingDe mänskliga rättigheterna är grundläggande för vårt samhälle och en viktig utgångspunkt för värderingsfrågor i den kommunala verksamheten. Arbetsmarknadsde-partementet har regeringens uppdrag att samordna och utveckla frågorna på nationell nivå, bland annat genom en nationell handlingsplan.

Främlingsfientliga attityder och aktioner har ökat i Europa under de senaste åren. Inte minst de antiziga-nistiska, det vill säga sådana som vänder sig mot romer. För att motverka främlingsfientlighet och bryta romers utanförskap finns en nationell strategi för romsk inklu-dering och i kommunen en handlingsplan för detta. Handlingsplanen bygger på lagstiftningen om nationella minoriteter som betonar minoriteternas rätt till sitt språk och sin kultur.

God folkhälsa bygger på social hållbarhetSkillnader i hälsa har samband med sociala och eko-nomiska faktorer. Östgötakommissionen för folkhälsa har under 2013 startat ett samarbete för att analysera hälsoläget i länet utifrån ett antal perspektiv, bland andra socioekonomiska faktorer, genus och mångfald. Det har i tidigare studier konstaterats att samtliga kommuner i östra Östergötland har högre dödlighet i hjärtinfarkt jämfört med länet och riket. Därför har dessa kommu-ner beslutat att långsiktigt samverka med landstinget för att förebygga insjuknande och förtida död i hjärt- och kärlsjukdomar.

Barn som lever i socialt mindre gynnade familjer har i allmänhet sämre hälsa. Det är också vanligt att socialt utsatta familjer även har dålig ekonomi. Resultatet av en studie tyder på att det är den dåliga ekonomin som bi-drar till att försämra barnens hälsa. Barnfattigdom är ett begrepp som används och som ofta definieras som barn som lever i en familj med mindre än hälften av median-inkomsten. Barnfattigdom, definierad på det här sättet, är ofta tillfällig. De som drabbas av långvarig barnfat-tigdom består främst av barn till extremt lågutbildade föräldrar och barn i en del invandrarfamiljer. En studie visar att de mest angelägna åtgärderna för att motverka långvarig barnfattigdom är att stärka skolan så att färre misslyckas med sin skolgång och att medverka till att fler utrikesfödda kommer i arbete.

Ekosystem till vår tjänstEn stad eller en kommun är inte en sluten enhet utan är beroende av sitt omland. Naturens mångfald och processer ger oss många tjänster som inte värderas eko-nomiskt och som vi är beroende av för vår överlevnad och välfärd. Dessa tjänster kallas ekosystemtjänster. Det är ett begrepp som försöker fånga in alla de produkter, tjänster och värden som vi får från naturen. Begreppet ekosystemtjänster syftar till att göra kopplingen mellan naturens och människors livsvillkor tydlig.

Genom att arbeta med att värdera kommunens behov av och tillgång till ekosystemtjänster får vi hjälp att göra väl avvägda beslut när det gäller användningen av mark, luft, hav och sötvatten. Vi får också andra värden från en mer omsorgsfull hantering av naturen, till exempel bättre folkhälsa, högre livskvalitet och ökad attraktivitet.

För en växande kommun är ekosystemtjänsten mark en central naturresurs. I ett globalt perspektiv är produktiv mark redan en bristresurs, inte minst för livsmedels- och energiförsörjning. En ansvarsfull förvaltning av mark-resurser innebär därför en noggrann avvägning mellan olika typer av markanvändning. Olika intressen måste balanseras med långsiktig hållbarhet i fokus. Hur kom-munen planerar markanvändningen får konsekvenser över långa tidsrymder.

Exempel på ekosystemtjänster � grundläggande processer, som fotosyntes, bildandet av jord och cirkulation av näringsämnen

� produkter som erhålls från ekosystemen, till exempel mat, mediciner, timmer, fibrer och biobränslen

� tjänster som vi får från naturliga processer, till exem-pel att vatten filtreras i marken, att avfall bryts ner, att växter pollineras och att luften renas

� känslomässiga värden som rekreation, skönhet och livskvalitet

88 planeringsförutsättningar – Budget 2014 norrköpings kommun

Hållbara transporterTrafik, transporter och resande har stor påverkan på hälsan, miljön, klimatet och den hållbara utvecklingen. Hållbara transporter är också en förutsättning för den attraktiva staden. Prognoser visar att den största möjliga effekten av förändrade transporter kommer från per-sonbilar i stadstrafik. Men i skapandet av den attraktiva staden blir även godstransporter i täta stadskärnor allt viktigare. Det innebär att kommunen har en viktig upp-gift att hantera de här frågorna.

Transportsystem är en del av ett forskningsprogram vid Linköpings universitet som heter Hållbara Norrköping. Programmet handlar om hur hållbara infrasystem kan förbättra möjligheterna till ett gott liv utan att kompro-missa med hållbarheten. Där konstateras att Norrköping är på god väg i processen mot ett hållbart transport-system, men att det behövs en bredare systemsyn med koppling mellan persontransporter och godstransporter.

När det gäller personresor handlar det om att flytta över bilresor till hållbara transportslag som gång, cykel eller kollektivtrafik. Kommunens roll är viktig i detta genom exempelvis trafikplanering, men det krävs även initiativ på nationell nivå. Den offentliga utredningen Ökad och säkrare cykling – en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv presenterades hösten 2012. Där läm-nas förslag på lagändringar för att öka cyklingen i städer.

Godstransporter i tätorten är en utmaning i en attrak-tiv och förtätad stad. För att möta detta deltar Norrkö-pings kommun i ett forskningsprojekt som syftar till att hitta effektiva godstransportlösningar i staden som även gör transporterna mindre miljöbelastande. Dessutom ingår Norrköping i nätverket Gods i tätort som Sveriges Kommuner och Landsting har startat. Det är ett forum för erfarenhetsutbyte mellan myndigheter, forskningsin-stitutioner och kommuner kring godstransportfrågor i städer.

Biologisk mångfaldKommunen har en roll i att bevara och öka förutsätt-ningarna för den biologiska mångfalden. Det kan handla om att åtgärda vandringshinder i åar och bäckar, att genomföra naturbränningar, att sköta skyddad skog och att anlägga våtmarker. Att värna om den biologiska mångfalden innebär även att föra in frågorna i ett tidigt skede vid översiktplanering eller detaljplanering. Olika intressen måste vägas mot varandra och man måste leta efter lösningar som tillgodoser både biologisk mångfald och stadens utveckling.

livsmedelUnder våren 2013 har vi kunnat ta del av matskandaler i Sverige och övriga Europa och det har skapat en debatt kring maten. Kommunen serverar många måltider och det är viktigt att kvalitetssäkra maten.

Ett önskvärt sätt att få en större kontroll på de livsmed-el som serveras är en utvecklad samverkan med livsmed-elsproducenter i närområdet. Man kan också välja pro-dukter som har lägre klimatpåverkan och försöka minska på transporterna. Kommunen tar även ett socialt ansvar genom att välja produkter som är etiskt märkta. Att barn och unga erbjuds offentliga måltider för också med sig att de kan ta till sig kunskap om den goda måltiden och hälsosam mat, vilket på sikt stärker folkhälsan.

89Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – plaNeriNgsförutsättNiNgar

Bolagsöversikt

Bolagskoncernen

Bolagskoncernen består av moderbolaget Norrköping Rådhus AB och dess elva dotterbolag. Nedan följer en samman-ställning av bolagens budgeterade resultat för 2014 och plan för perioden 2015-2017 samt en sammanställning över investeringsvolymen. Bolagens verksamhetsplan och en mer detaljerad budget redovisas för respektive bolag på de efterföljande sidorna.

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt (tkr)

BolagBokslut

2012Prognos

2013Budget

2014Plan 2015

Plan 2016

Plan 2017

Hyresbostäder i Norrköping AB 2 58 668 450 000 40 000 41 000 43 000 46 000

Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB

2 699 2 800 3 186 3 000 3 000 3 000

Etablering Norrköping AB 2 -15 147 1 600 250 1 000 1 000 800

Fastighets AB Butangia 619 660 300 330 360 400

Norrköping Vatten AB 8 510 524 278 2 294 3 333 3 853

Norrköpings Hamn och Stuveri AB 14 098 10 000 15 700 2 800 8 600 19 000

Norrköping Airport AB -6 009 -6 000 -8 416 -6 000 -6 000 -6 000

Norrköping Spårvägar AB 4 859 6 739 500 550 600 650

Upplev Norrköping AB 2 -1 202 -5 256 -2 000 -1 900 -1 800 -1 800

Norrköping Visualisering AB -8 317 -5 765 -2 967 -5 800 -5 050 -4 800

Norrköping Symfoniorkester AB 3 -135 -119 0 0 0 0

Summa 58 643 455 183 46 831 37 274 47 043 61 103

Norrköping Rådhus AB 10 862 5 706 5 530 880 180 780

Summa inklusive moderbolag 4 69 505 460 889 52 361 38 154 47 223 61 883

1 I prognos för 2013 utgör 415 500 tkr resultateffekt av försäljning av fastigheter. 2 Avser koncernen.3 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt i Bokslut 2012 avser verksamheten i Symfoniorkestern då resultatet organisationsmässigt utgjorde en del av kommunstyrelsen 4 Summan av ovanstående resultat är inte liktydigt med koncernresultatet då inga koncernelimineringar är gjorda.

Norrköpings kommun

Norrköping Rådhus AB

Hyresbostäder i Norrköping AB

Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB

Etablering Norrköping AB

Fastighets AB Butangia

Norrköping Vatten AB

Norrköpings Hamn och Stuveri AB

Norrköping Airport AB

Norrköping Spårvägar AB

Upplev Norrköping AB

Norrköping Visualisering AB

Norrköping Symfoniorkester AB

Studentbo i Norrköping AB

Fastighets AB HändelöFastighets AB HerstadbergBlåmart Fastighetsutveckling AB (50%)

Europa Transport i Norrköping AB (45%)

Louis De Geer Konsert & Kongress i Norrköping AB

Hyresbostädershus 1 i Norrköping ABFastighets AB Strömsholmen i NorrköpingBoteknik i Norrköping ABStrömvillan ABEnspännaren i Norrköping AB

1

90 BOLAGSKONCERNEN – BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN

Investeringar, netto (tkr)

BolagBokslut

2012Prognos

2013Budget

2014Plan 2015

Plan 2016

Plan 2017

Hyresbostäder i Norrköping AB 192 000 -39 000 417 000 417 000 417 000 417 000

Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB

46 264 32 300 108 000 54 000 23 000 21 000

Etablering Norrköping AB 4 006 2 700 11 600 7 500 1 950 2 000

Fastighets AB Butangia 7 857 2 900 0 0 0 0

Norrköping Vatten AB 152 823 134 944 134 889 140 241 135 750 135 250

Norrköpings Hamn och Stuveri AB 16 105 15 550 24 000 34 700 32 800 12 000

Norrköping Airport AB 48 5 025 8 760 6 780 20 500 3 500

Norrköping Spårvägar AB 144 000 38 000 40 000 6 000 9 000 1 950

Upplev Norrköping AB 513 400 400 400 400 400

Norrköping Visualisering AB 0 0 0 0 0 0

Norrköping Symfoniorkester AB 0 300 0 0 0

Summa 563 616 192 819 744 949 666 621 640 400 593 100

Norrköpings Rådhus AB 8 631 0 0 0 0 0

Summa inklusive moderbolag 572 247 192 819 744 949 666 621 640 400 593 100

Förväntan koncernbidrag eller utdelning (tkr)

För 2014 fastställs förväntan på koncernbidrag eller utdelning enligt nedan. Koncernbidragen och utdelningen överförs till Norrköping Rådhus AB för att finansiera bolagets räntekostnader.

BolagBokslut

2012Prognos

2013Budget

2014Plan 2015

Plan 2016

Plan 2017

Hyresbostäder i Norrköping AB 20 000 15 000 15 300 15 600 16 000 16 400

Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB

500 500 550 600 600 700

Etablering Norrköping AB 0 0 0 0 0 0

Fastighets AB Butangia 645 660 -4 000 -4 000 -5 000 -5 000

Norrköping Vatten AB 3 500 3 700 4 000 4 100 4 200 4 400

Norrköpings Hamn och Stuveri AB 25 000 18 000 17 000 11 200 11 400 11 700

Norrköping Airport AB -6 000 -6 000 -7 000 -6 000 -6 000 -6 000

Norrköping Spårvägar AB -2 205 0 0 0 0 0

Upplev Norrköping AB -961 -5 256 -2 000 -2 000 -2 000 -2 000

Norrköping Visualisering AB -8 279 -5 765 -3 000 -3 000 -3 000 -3 000

Norrköping Symfoniorkester AB 0 -119 0 0 0 0

Summa 32 200 20 720 20 850 16 500 16 200 17 200

91BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN – BOLAGSKONCERNEN

Norrköping Rådhus AB

Bokslut 2012

Prognos 2013

Budget 2014

Plan 2015

Plan 2016

Plan 2017

Resultatbudget (tkr)

Intäkter 0 0 0 0 0 0

Kostnader -14 -14 -20 -20 -20 -20

Rörelseresultat -14 -14 -20 -20 -20 -20

Räntenetto -20 000 -15 000 -15 300 -15 600 -16 000 -16 400

Resultat efter finansiella poster -20 014 -15 014 -15 320 -15 620 -16 020 -16 420

Koncernbidrag/utdelning 32 200 20 720 20 850 16 500 16 200 17 200

övriga dispositioner -1 324

Resultat efter boksluts- dispositioner

10 862 5 706 5 530 880 180 780

Balansbudget (tkr)

Anläggningstillgångar 1 671 359 1 671 874 1 671 874 1 671 874 1 671 874 1 671 874

Omsättningstillgångar 59 198 42 271 46 446 46 626 48 206 49 386

Summa tillgångar 1 730 557 1 714 145 1 718 320 1 718 500 1 720 080 1 721 260

Aktiekapital 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Övrigt bundet kapital 50 50 50 50 50 50

Fritt eget kapital 81 797 87 502 93 032 93 912 94 092 94 872

Totalt eget kapital 181 947 187 652 193 182 194 062 194 242 195 022

Långfristiga skulder 1 493 838 1 493 838 1 493 838 1 493 838 1 493 838 1 493 838

Kortfristiga skulder 54 773 32 655 31 300 30 600 32 000 32 400

Summa eget kapital och skulder 1 730 557 1 714 145 1 718 320 1 718 500 1 720 080 1 721 260

Investeringar (tkr) 8 631 0 0 0 0 0

Förväntan koncernbidrag eller utdelning från dotterbolag (tkr)

Hyresbostäder i Norrköpings AB 20 000 15 000 15 300 15 600 16 000 16 400

Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB

500 500 550 600 600 700

Etablering Norrköping AB 0 0 0 0 0 0

Fastighets AB Butangia 645 660 -4 000 -4 000 -5 000 -5 000

Norrköping Vatten AB 3 500 3 700 4 000 4 100 4 200 4 400

Norrköpings Hamn och Stuveri AB 25 000 18 000 17 000 11 200 11 400 11 700

Norrköping Airport AB -6 000 -6 000 -7 000 -6 000 -6 000 -6 000

Norrköping Spårvägar AB -2 205 0 0 0 0 0

Upplev Norrköping AB -961 -5 256 -2 000 -2 000 -2 000 -2 000

Norrköping Visualisering AB -8 279 -5 765 -3 000 -3 000 -3 000 -3 000

Norrköping Symfoniorkester AB 0 -119 0 0 0 0

Summa 32 200 20 720 20 850 16 500 16 200 17 200

92 BOLAGSKONCERNEN – BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN

Bolagets uppdragNorrköping Rådhus AB är helägt av Norrköpings kommun. Bolaget är moderbolag i bolagskoncernen som bildades i december 2007. Bolaget är för närva-rande ägare av elva helägda dotterbolag, varav tre är egna koncerner. Syfte och motiv som ägaren har med Norr-köping Rådhus AB är bland annat att åstadkomma:

� ökad effektivitet, � bättre styrning, � ekonomisk kontroll, � tydlig ägare, � forum att samordnat hantera ägarfrågorna, � möjlighet att utjämna resultat mellan bolag, � uppnå samma beskattningssituation som gäller om verksamheten skulle bedrivas i förvaltningsform.

Bolagets prioriterade arbeteArbetet i bolaget 2014 kommer i hög grad präglas av att fortsätta att implementera den förändrade styrmodellen för koncernen kopplat till gällande styrdokument och bolagets ägardirektiv.

Under 2014 kommer även arbetet med att skapa ökad effektivitet, samordning och styrning inom koncernen att prioriteras.

Bolagets mål och vision är att styra dotterbolagen genom strategisk medveten relationsbaserad dialog med bäring på visioner, värderingar och kultur.

Budget 2014 och plan 2015-2017Bolaget har inte någon kostnad för den löpande verk-samheten, ägaren står för bolagets samtliga löpande kostnader.

Det budgeterade negativa räntenettot är ränte-kostnader för den långfristiga skuld bolaget har till kommunen. Skulden avser finansieringen av köp av aktier i dotterbolag i samband med koncern-bildningen. Målet är att dessa räntekostnader i hög grad ska täckas av koncernbidrag eller utdelning från dotterbolagen.

Den värdeöverföring som planeras 2014 från Hyresbostäder i Norrköping AB överförs till kommunen. I kommunen planeras de användas enligt bilaga 4.

InvesteringarUnder 2014 och för perioden 2015-2017 planeras inga investeringar.

93BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN – BOLAGSKONCERNEN

Hyresbostäder i Norrköping AB

Bokslut 2012

Prognos 2013

Budget 2014

Plan 2015

Plan 2016

Plan 2017

Resultatbudget (tkr)

Intäkter 833 241 808 000 786 000 806 000 825 000 844 000

Kostnader (-) -667 497 -679 000 -640 000 -655 000 -672 000 -688 000

Driftresultat nyproduktion 10 000 20 000 30 000

Reavinst 9 658 422 000 0 0 0 0

Rörelseresultat 175 402 551 000 146 000 161 000 173 000 186 000

Räntenetto (+/-) -116 734 -101 000 -106 000 -120 000 -130 000 -141 000

Resultat efter finansiella poster 58 668 450 000 40 000 41 000 43 000 45 000

Koncernbidrag/utdelning (+/-) -20 000 -15 000 -15 300 -15 600 -16 000 -16 400

Resultat efter koncernbidrag/utdelning

38 668 435 000 24 700 25 400 27 000 29 600

Balansbudget (tkr)

Anläggningstillgångar 4 427 727 4 301 000 4 630 000 4 952 000 5 268 000 5 578 000

Omsättningstillgångar 34 390 34 000 34 000 34 000 34 000 34 000

Summa tillgångar 4 462 117 4 335 000 4 664 000 4 986 000 5 302 000 5 612 000

Aktiekapital 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000

Bundet eget kapital 40 130 40 130 40 130 40 130 40 130 40 130

Fritt eget kapital 501 567 937 000 962 000 987 000 1 015 000 1 044 000

Totalt eget kapital 566 697 1 002 130 1 027 130 1 052 130 1 080 130 1 109 130

Avsättningar 46 905 47 000 47 000 47 000 47 000 47 000

Långfristiga skulder 3 661 213 3 099 000 3 404 000 3 700 000 3 989 000 4 269 000

Kortfristiga skulder 187 302 211 870 210 870 211 870 210 870 211 870

Summa eget kapital och skulder 4 462 117 4 335 000 4 664 000 4 986 000 5 302 000 5 612 000

Investeringsbudget (tkr)

Investeringar 192 000 177 000 417 000 417 000 417 000 417 000

Avyttringar/investeringsbidrag -216 000

Nettoinvestering 192 000 -39 000 417 000 417 000 417 000 417 000

Nyckeltal

Soliditet (%) 13 23 21 21 20 19

Avkastning på eget kapital (%) 11 59 4 4 4 4

marknadsjusterad soliditet (%) 41 46 45 44 42 42

Uthyrningsgrad (%) 99 99 99 99 99 99

Driftresultat (mnkr) 253 219 234 256 274 293

94 BOLAGSKONCERNEN – BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN

Bolagets uppdrag – att utveckla Norrköping som stadVårt primära uppdrag är att driva och utveckla Norr-köpings bostadsmarknad och tillgodose dess behov. Inte minst i tider av stor inflyttning, tillväxt och brist på bostäder. Just att tillföra fler prisvärda och efterfrågade bostäder är en central uppgift för bolaget.

Norrköping ska vara en bra stad att bo, leva och verka i. Det ska vi bidra till utifrån ett affärsmässigt men också ett socialt perspektiv. Vårt uppdrag handlar egentligen mer om människor än om våra fastigheter. Vi ska skapa förutsättningar för individuella hem, med fokus på att anpassa vår verksamhet till hyresgästernas olika livs-stilar och faser i livet. Uppdraget är också att jobba med mångfald, utveckling av boendemiljöer, boendeformer och innovationer samt att vara förebild för andra aktörer i kommunen och landet i övrigt.

Målbild och affärsidéVår målbild är bilden av vad vi vill uppnå i framtiden – och anger också riktningen i vår vardagliga strävan. Målbilden är; Vi ska vara Norrköpings mest attraktiva bostadsbolag.

Vår affärsidé lyder:”Hyresbostäder ska inom kommunen äga fastigheter och tillsammans med de boende utveckla, förvalta och förädla boendemiljöer. Verksamheten ska kännetecknas av engagemang, stabilitet, kvalitet och affärsmässighet”.

Övergripande målVår övergripande målsättning är att leva upp till vårt uppdrag och de förväntningar som ställs på oss. Det gör vi genom att sätta ekonomiska mål som säker ställer att vi klarar av de utmaningar vårt uppdrag innebär. När vi uppnår målen får vi en ekonomisk bas att utgå ifrån. Målbilden säger att vi ska vara Norrköpings mest attraktiva bostadsbolag, och för att nå dit har vi formule-rat fem framgångsfaktorer som säkerställer dess upp-fyllelse. Varje framgångsfaktor har ett konkret mål som mäts och följs upp regelbundet.

FramgångsfaktorerVi har definierat fem framgångsfaktorer som utgör plattformen för att vi ska klara vårt uppdrag. Varje framgångsfaktor har mål som balanserar mot vår mål-bild. Framgångsfaktorerna samlas under rubrikerna Affärs mässighet, Kundnöjdhet, Fastighetsutveckling, Motiverade medarbetare och Marknadsposition.

Ett sommarfagert kv. Vesslan, Tjustgatan, Nordantill.

95BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN – BOLAGSKONCERNEN

AffärsmässighetYtterst måste vi ha en resultatutveckling som möjliggör både en omfattande nyproduktion av bostäder och att vi rustar och utvecklar vårt befintliga bestånd.

Mått: Huvudmålet är att vid periodens slut år 2017 ha uppnått ett driftresultat på 293 mnkr och ett resultat före skatt på 45 mnkr. För respektive år ser huvudmålet ut som följer:

Mål: Att generera ett tillfredsställande resultat samtidigt som vi lever upp till vårt uppdrag.

Strategier: Att balansera verksamheten utifrån lön-samhet, kundrelation och efterfrågan.

(mnkr) 2014 2015 2016 2017

Driftresultat 234 256 274 293

Resultat före skatt 40 41 43 45

KundnöjdhetYtterst är det våra hyresgäster som avgör om vi lyckas med vårt åtagande. Deras omdöme är kvittot på våra insatser, oavsett om det gäller vår service eller våra bostäder och fastigheter. Vår utökade underhållssatsning förväntas bidra till att både service- och produktindex kommer att stiga under kommande period.

Mått: Nöjd-kund-index mäts i termer av hur hyres-gästen uppskattar vår service (serviceindex, SI) och vår produkt (produktindex, PI). Mätningen genomförs varje år och då tillfrågas en tredjedel av samtliga hyresgäster.

Mål: Att ge hyresgästerna värde för pengarna och få dem att känna sig hemma.

Strategier: Att vara tillgängliga och erbjuda personlig och professionell service och ge mervärden till våra hyresgäster. Att genom ständiga förbättringar och kommunikation leva upp till kundlöftet Du är hemma. Att arbeta med underhållsplanering och se över behoven utifrån fastigheternas förut-sättningar och kundernas efterfrågan. Att fortsätta utvecklingen av hyresgäst-samverkan i egen regi.

2014 2015 2016 2017

Serviceindex (SI) 82 83 84 85

produktindex (pI) 75 76 76 76

FastighetsutvecklingParallellt med underhåll och förädling av våra fastigheter ska vi utveckla vårt fastighetsbestånd genom köp och försäljning av fastigheter för att skapa de ekonomiska resurser som krävs för en kontinuerlig nyproduktion.

Behovet av nyproduktion i Norrköping ökar med minst 400 nya bostäder per år de närmaste åren. Vår roll är att vara med och bygga det framtida Norrköping.

En tredje stor framtidsfråga är hur vi använder våra resurser. Inte minst vad gäller vår energianvändning. Vårt långsiktiga mål är att till år 2030 minska vårt energi-användande med 30 % jämfört med år 2005 samt att all energi ska vara förnyelsebar.

Mått: Marknadsjusterad soliditet (utifrån optimerat värde på beståndet). Antal färdigställda lägenheter i form av nyproduktion och minskad energianvändning, el och värme (kWh) i procent jämfört med år 2005.

Mål: Att optimera värdet på vårt fastighetsbestånd. Att tillföra marknaden nyproducerade hyresrätter. Att minska vår energi-användning.

Strategier: Att arbeta aktivt med fastighetsbeståndet. Att utifrån framtida efterfrågan utveckla vårt utbud av boendemiljöer tillsammans med hyresgäster och andra intressenter. Att med aktivt engagemang verka för att såväl vår interna verksamhet som våra fastigheter och våra hyresgäster bidrar till en minskad energianvändning

2014 2015 2016 2017

marknadsjusterad soliditet (%)

>30 >30 >30 >30

Nyproduktion – färdigställda lgh

>50 >100 >100 >100

EnergiförbrukningkWh (%)

-10 -13 -15 -17

Motiverade medarbetareDet är våra medarbetares prestationer som avgör hur vi lyckas uppnå vår målbild. För det behövs det motiverade medarbetare. Genom att arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare ska vi locka till oss och behålla kompetensen i bolaget.

Mått: Motiverad medarbetare index (MMI), mäter upplevd kvalitet och trivsel i arbetet och Chefsindex mäter kvaliteten i vårt ledarskap. Dessa mätningar genomförs varje år och på en 5-gradig skala. Nytt mått är ”Vill jobba hos oss” som mäter i vilken utsträckning vi anses attraktiva som arbetsgivare sett ur ett externt perspektiv.

Mål: Att vara regionens mest attraktiva arbetsgivare i vår bransch.

Strategier: Att utifrån vår värdegrund skapa goda förutsättningar att känna arbetsglädje, motivation, stolt-het och ansvar. Att fortsätta utveckla vårt ledarskap. Att aktivt arbeta med kompetensplanering.

2014 2015 2016 2017

mmI 4,2 4,2 4,2 4,2

Chefsindex 4,3 4,3 4,3 4,3

“Vill jobba hos oss” mäts ej mäts mäts mäts

96 BOLAGSKONCERNEN – BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN

MarknadspositionHyresrätten har en viktig roll bland de boendeformer som finns och vi har som ambition att vara det självklara valet när man väljer hyresrätt. Det förutsätter en position på marknaden där vi har en mycket hög kännedom, är attraktiva och har en god image. Målsättningen är att vara ett av regionens mest attraktiva bostadsföretag.

Mått: Kännedom om varumärket, Valbarhet (topp tre som förstahandsalternativ vid val av bostad) samt huru-vida befintliga hyresgäster vill rekommendera oss. Mäts en gång vartannat år i Norrköpings kommun.

Mål: Att vara det självklara alternativet vid valet av hyresrätt.

Strategier: Att utifrån kunskap, insikt och engagemang söka upp nuvarande och framtida hyresgäster och tillgodose deras personliga behov i termer av produkter, tjänster, service och priser.

2014 2015 2016 2017

Kännedom om varumärket (%)

92 92 mäts ej 92

Image/ Attraktivitet

Topp 3 Topp 1 mäts ej Topp 1

Rekommendation från befintlig hyresgäst (%)

92 93 94 95

Budget 2014Budget 2014 är inte redovisad enligt de nya redovisnings-principerna K3 (gäller fr.o.m. 2014).

I budget 2014 uppgår resultatet före skatt till 40 mnkr. Driftresultatet, som är resultat före avskrivningar och finansposter, uppgår till 234 mnkr.

I budgeten för hela perioden har vi räknat med en årlig allmän prisökning på 2 procent samt hyreshöjning motsvarande 2 procent. Priserna för el, vatten och värme beräknas öka med 5 procent per år, men som ett led i vårt energieffektiviseringsarbete räknar vi också med att göra besparingar årligen.

Under perioden har vi utökat vårt underhåll och investeringar i storleksordningen 100 mnkr per år. Det innebär att vi årligen den kommande femårs perioden satsar mer än 300 mnkr i olika underhålls insatser. Hela

satsningen går under namnet ”Miljard programmet” och anspelar på storleken på underhållet och på att många av de s.k. ”miljonprogramhusen” är aktuella för under-håll. Detta för att säkerställa bolagets långsiktiga värde-utveckling och konkurrenskraft. Fokus ligger särskilt på att underhålla och renovera badrum och byta ut tekniska installationer.

Bostadsbyggandet tar också fart på allvar under perioden. Vi räknar med att investera cirka 200 mnkr årligen i nyproduktion och under 2014 är det framför allt projekten kvartert Ormen och kvarteret Höken i Kneippen som är aktuella för vanliga bostäder. Dessutom kommer två projekt för studentboende att sjösättas under året. kvarteret Dalkarlen med cirka 50 studentlägenheter och kvarteret Klockan med cirka 90 studentlägenheter. Båda är i bästa centrala läge och innebär en efterfrågad kva-litetshöjning av studentboendet i Norrköping, då dessa lägenheter ersätter traditionella korridorsrum i ”Bollen” som inte håller den kvalitet som studenterna önskar.

Investeringar och underhållInvesterings- och underhållsnivån för perioden ligger i befintliga fastigheter på drygt 340 mnkr. Därtill kommer investeringar i form av nyproduktion, där vi räknar med cirka 200 mnkr per år. Eventuella nedskrivningar är inte medräknade.

Investeringar i befintligt beståndDen största posten är Ljuraprojektet, som har pågått sedan 2005 och beräknas slutföras under perioden. När Ljuraprojektet står klart har vi renoverat cirka 1000 femtiotalslägenheter till modern standard.

Vi kommer under perioden fortsätta att i större utsträckning än tidigare investera i stammar och badrum.

EnergiinvesteringarFör att kunna nå vårt energimål planerar vi att investera 50 mnkr per år i energiåtgärder.

Investeringar i nyproduktionI enlighet med vår målbild ”Staden vid Strömmen” räknar vi med att från 2014 och framåt investera i ny-produktion av flerbostadshus.

97BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN – BOLAGSKONCERNEN

Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB

Bokslut 2012

Prognos 2013

Budget 2014

Plan 2015

Plan 2016

Plan 2017

Resultatbudget (tkr)

Intäkter 81 800 89 412 106 723 112 857 116 615 118 947

Kostnader (-) -56 515 -64 612 -74 877 -78 857 -81 615 -83 947

Rörelseresultat 25 285 24 800 31 846 34 000 35 000 35 000

Räntenetto (+/-) -22 586 -22 000 -28 660 -31 000 -32 000 -32 000

Resultat efter finansiella poster 2 699 2 800 3 186 3 000 3 000 3 000

Koncernbidrag/utdelning (+/-) -500 -500 -550 -600 -600 -700

Resultat efter koncernbidrag/utdelning

2 199 2 300 2 636 2 400 2 400 2 300

Balansbudget (tkr)

Anläggningstillgångar 776 991 800 000 890 000 925 000 930 000 932 000

Omsättningstillgångar 1 658 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000

Summa tillgångar 778 649 805 000 895 000 930 000 935 000 937 000

Aktiekapital 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000

Övrigt bundet eget kapital 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000

Fritt eget kapital 5 195 5 200 5 200 5 200 5 200 5 200

Totalt eget kapital 11 195 11 200 11 200 11 200 11 200 11 200

Obeskattade reserver 11 849 14 149 16 749 19 149 21 549 23 849

Långfristiga skulder 720 624 745 000 827 000 859 000 861 000 861 000

Kortfristiga skulder 34 981 34 651 40 051 40 651 41 251 40 951

Summa eget kapital och skulder 778 649 805 000 895 000 930 000 935 000 937 000

Investeringar (tkr) 46 264 32 300 108 000 54 000 23 000 21 000

Nyckeltal

Soliditet (%) 2,6 2,8 2,7 2,8 3,0 3,2

Avkastning på eget kapital (%) 14 13 14 12 11 10

98 BOLAGSKONCERNEN – BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN

Bolagets uppdragSamhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB ska genom att tillhandahålla ändamålsenliga fastigheter, lokaler och anläggningar stärka förutsättningarna för att utveckla Norrköping till en attraktiv ort för evenemang och idrottsverksamhet. Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB ska även tillhandahålla servicefastigheter samt förvalta vissa av kommunen, eller kommunens bolag, ägda fastigheter.

Vision och affärsidéSamhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB ska göra strategiska investeringar och stå för en strategisk fastighets förvaltning som alltid ska medföra att fastighe-ternas värde bevaras på kort och lång sikt.

Övergripande målSamhälls- och Eventfastigheter ska vara en aktiv part i utvecklingen av Norrköping och de närområden där vi har vårt fastighetsinnehav. Vi ska också se till att alltid ha god kännedom om fastigheterna som vi äger och förvaltar liksom verksamheten som bedrivs där. Bolaget ska alltid sträva efter att ha så låg miljöbelastning som möjligt. Vi ska aktivt arbeta med lösningar som minskar vår miljöpåverkan både vid nyinvesteringar samt i den dagliga verksamheten.

Strategier för att nå övergripande målVi ska vara tydliga gentemot ägaren med vår inrikt-ning. Samhälls- och Eventfastigheter ska ha en egen

organisation där vi bedriver fastighetsförvaltning av våra egna fastigheter. Bolagets organisation ska även kunna förvalta externa objekt åt ägaren eller andra kommunala bolag. Vår tillväxttakt när det gäller förvärv av fastigheter ska balanseras med nyrekrytering så att vi alltid kan upprätthålla en bra nivå på kompetens och service. Vi ska aktivt arbeta för att minska kommunkoncernens miljöbelastning. Samhälls- och Eventfastigheter ska arbeta med underhållsplaner för varje enskild fastighet.

Bolaget ska återinvestera i fastigheterna så att de kan nyttjas på det sätt som avses även med framtida krav.

Budget 2014Intäkterna kan inte räknas upp i samma takt som bolagets kostnadsökningar. Vi kommer fortsätta att arbeta med att minska energiförbrukningen i bolagets fastighets bestånd. Under 2014 kommer vårt nya fastighets system tas i bruk fullt ut. Härigenom kan vi effektivisera vårt arbete ytterligare.

InvesteringarFörvärv av Stadsbiblioteket, samt ett antal fastigheter som nyttjas av Räddningstjänsten Östra Götaland samt SOS central. Nybyggnation av Räddningsstation i Skär-blacka, nybyggnation av verkstadslokal och kontor till Norrköpings Hamn och Stuveri AB.

Ombyggnad av Hörsalen efter beslut i kommun-fullmäktige. Därutöver diverse investeringar i befintligt fastig hetsbestånd i enlighet med bolagets uppdrag och mål.

Byggnad 145, föremålsmagasin på Bråvalla.

99BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN – BOLAGSKONCERNEN

Etablering Norrköping AB

Bokslut 2012

Prognos 2013

Budget 2014

Plan 2015

Plan 2016

Plan 2017

Resultatbudget (tkr)

Intäkter 36 797 35 210 34 540 36 245 36 750 37 155

Kostnader (-) -46 043 -28 210 -27 755 -28 530 -29 035 -29 640

Rörelseresultat -9 246 7 000 6 785 7 715 7 715 7 515

Räntenetto (+/-) -5 901 -5 400 -6 535 -6 715 -6 715 -6 715

Resultat efter finansiella poster -15 147 1 600 250 1 000 1 000 800

Balansbudget (tkr)

Anläggningstillgångar 227 783 222 400 226 600 225 900 219 400 213 100

Omsättningstillgångar 6 587 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000

Summa tillgångar 234 370 226 400 230 600 229 900 223 400 217 100

Aktiekapital 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000

Övrigt bundet eget kapital 29 400 29 400 29 400 29 400 29 400 29 400

Fritt eget kapital -214 1 386 1 636 2 636 3 636 4 436

Totalt eget kapital 32 186 33 786 34 036 35 036 36 036 36 836

Avsättningar 2 443 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900

Långfristiga skulder 181 805 180 714 184 664 182 964 175 464 168 364

Kortfristiga skulder 17 936 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000

Summa eget kapital och skulder 234 370 226 400 230 600 229 900 223 400 217 100

Investeringar (tkr) 4 006 2 700 11 600 7 500 1 950 2 000

Nyckeltal

Soliditet (%) 13,7% 14,9% 14,8% 15,2% 16,1% 17,0%

Avkastning på eget kapital (%) neg 2,4% 0,5% 1,9% 1,9% 1,5%

Vakansgrad (%) 8,0 8,5 8,9 8,9 8,9 8,9

Bolagets uppdragBolaget ska vara ett verktyg för att marknadsföra och ut-veckla Norrköping som en attraktiv etableringsort inom logistik och industri.

Bolaget ska förvärva och förvalta kommersiella fastig-heter och snabbt och effektivt kunna erbjuda näringslivet sådan mark eller ändamålsenliga lokaler.

Bolaget ska arbeta för att Norrköping ska vara en ledande logistikregion, underlätta företagsetableringar i kommunen samt bedriva rådgivning och serviceverksam-het i näringslivsfrågor med huvudinriktning industri och logistikföretag.

Verksamhetens inriktning Fastigheter och lokaler. Bolaget ska förvärva, bebygga, förvalta, förmedla och försälja fastigheter. Detta ska ske på konkurrensneutrala och affärsmässiga villkor. Bolaget ska vara ett komplement till det utbud av lokaler som privata fastighetsägare tillhandahåller.

Bolaget ska i första hand tillhandahålla lokaler åt före-tag som befinner sig i en utvecklingsfas.

Externa etableringar. Genom avtal med Norrköpings kommun, näringslivskontoret ska bolaget till olika mål-grupper och intressenter aktivt marknadsföra Norrkö-pings geografiska och etableringsmässiga förutsättningar. Arbetet omfattar hela processen från första kontakt till företagsetableringen. Näringslivskontoret ska tillsammans

100 BOLAGSKONCERNEN – BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN

med stadsbyggnadskontoret ansvara för att tillgänglig mark samt infrastruktur finns för större företagsetable-ringar.

Ett särskilt uppdrag är att i samarbete med andra aktörer marknadsföra Norrköping och Östgötaregionens logistiska förutsättningar till olika målgrupper. Detta ska ske genom såväl generella som riktade aktiviteter, bland annat kontakter, information och diskussion med beslutsfattare inom näringsliv och samhälle samt med opinionsbildare. I uppdraget ingår att ansvara för företags etableringar inom transport- och logistikområdet.

Vision och affärsidéVisionen är ”Norrköpingsregionen = Sveriges starkaste arena för företagsutveckling”. Vi driver och stödjer tillväxten i Norrköpingsregionen för att främja befintliga företag och tillkommande företagsetableringar. Övergripande målNorrköping ska vara en attraktiv etableringsort.

Målsättningen är att Bolaget ska utgöra ett viktigt verktyg för att utveckla näringslivet, skapa tillväxt, och arbetstillfällen i Norrköping. Målet ska vara att Norrkö-ping får ökad tillväxt och stark konkurrenskraft. Bolaget ska bidra till att skapa goda förutsättningar för hållbara lösningar.

Bolaget ska medverka till att befästa Norrköping som en av de ledande tillväxtregionerna i Sverige.

Strategier för att nå övergripande målFastigheter. Våra upplåtelser bör ske till företag som befinner sig i en tidig utvecklingsfas. Vi ska kunna

tillhanda hålla lokaler till nya intressenter. Vi kan sälja fastigheter och överlåta projekt i de fall annan aktör är villig att överta dem, dock med begränsningen att bola-gets ekonomiska mål kan uppnås.

Externa etableringar. I första hand ska inriktningen på arbetet vara på branscher som har hög tillväxtpotential. Vi ska utveckla innehållet i erbjudandet till kunderna för att därmed förstärka Norrköpings kommun som en attraktiv etableringsort. Vi ska samarbeta med andra aktörer; fastighetsägare, investerare och andra samarbets-partners för att marknadsföra Norrköping till företag och beslutsfattare. Detta uppdrag utförs av näringslivs-kontoret.

Budget 2014Utrymmet i budgeten för 2014 är väldigt begränsat. Vi ser fallande hyresintäkter på grund av ökade vakanser. Någon indexuppräkning kommer troligen inte att ske på grund av rådande lågkonjunktur. Dock ser vi kostnadsökningar av våra driftskostnader. Etableringsfrågor samt logistik- och transport frågor hanteras av näringslivskontoret Norr-köpings kommun via avtal. Det strategiska fastighets-ägandet och kostnadskontroll är ett högt prioriterat område för bolaget 2014.

InvesteringarDe planerade investeringarna 2014 kommer till den största delen att handla om verksamhetsanpassningar eller utökningar av befintliga fastigheter.

Strykbrädan, kvarteret Klädesfabriken 1.

101BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN – BOLAGSKONCERNEN

Fastighets AB Butangia

Bokslut 2012

Prognos 2013

Budget 2014

Plan 2015

Plan 2016

Plan 2017

Resultatbudget (tkr)

Intäkter 1 969 2 994 2 845 2 902 2 960 3 019

Kostnader (-) -1 178 -1 941 -2 022 -2 048 -2 075 -2 096

Rörelseresultat 791 1 053 823 854 885 923

Räntenetto (+/-) -172 -393 -523 -524 -525 -523

Resultat efter finansiella poster 619 660 300 330 360 400

Koncernbidrag/utdelning (+/-) -645 0 0 0 0 0

Resultat efter koncernbidrag/utdelning

-26 660 300 330 360 400

Balansbudget (tkr)

Anläggningstillgångar 14 419 17 100 16 500 16 000 15 500 15 000

Omsättningstillgångar 1 358 300 300 300 300 300

Summa tillgångar 15 777 17 400 16 800 16 300 15 800 15 300

Aktiekapital 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000

Fritt eget kapital 1 047 1 707 2 007 2 337 2 697 3 097

Totalt eget kapital 2 047 2 707 3 007 3 337 3 697 4 097

Långfristiga skulder 12 167 14 093 13 193 12 363 11 503 10 603

Kortfristiga skulder 1 563 600 600 600 600 600

Summa eget kapital och skulder 15 777 17 400 16 800 16 300 15 800 15 300

Investeringar (tkr) 7 857 2 900 0 0 0 0

Nyckeltal

Soliditet (%) 13,0 15,6 17,9 20,5 23,4 26,8

Avkastning på eget kapital (%) neg 15,0 7,1 7,1 6,9 7,0

Bolagets uppdragBolaget är ett exploateringsbolag som ska förvärva, för-valta, och försälja fastigheter dels för att kunna försörja stadsdelen Södra Butängen med nödvändiga byggnader och dels kunna erbjuda näringslivet mark med byggrätt för bostäder och lokaler. Bolaget ska i samverkan med berörda enheter inom Norrköpings kommun medverka i planeringen och genomförandet av gator och torg och parker i stadsdelen Södra Butängen. Vidare ska bolaget tillsammans med andra aktörer inom kommunen och näringslivet medverka till att utveckla Norrköping som en attraktiv bostads-, näringslivs- och studieort.

Vision och affärsidéOmrådet kring Södra Butängen förväntas i framtiden få en inriktning mot kontor och bostäder. Denna utveckling sker i samband med utvecklingen av järnvägskapaciteten till och från Norrköping. I samband med detta byggs ett nytt resecentrum och en ny stadsdel.

102 BOLAGSKONCERNEN – BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN

Övergripande målBolagets syfte är att medverka till stadsutveckling av området Södra Butängen i Norrköping.

Strategier för att nå övergripande målLångsiktigt är bolagets inriktning att i samverkan med berörda enheter inom Norrköpings kommun medverka i planeringen och genomförandet av gator, torg och parker i stadsdelen Södra Butängen. Bolagets långsiktiga ägande av fastigheterna ska begränsas till vad som krävs för att upprätthålla en långsiktigt god funktion av centrumet.

Budget 2014För närvarande äger bolaget två fastigheter, Filaren 1 samt Betsaren 12. Den ekonomiska planen omfattar intäkter och kostnader för fastigheterna.

InvesteringarInga planerade under år 2014.

103BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN – BOLAGSKONCERNEN

Norrköping Vatten AB

Bolagets uppdragNorrköping Vatten AB driver och utvecklar dricks-vattenproduktion, rening av avloppsvatten, återföring av växtnäring från slam till åkermark, rening av biogas, omhändertagande av dagvatten med tillhörande distri-butionssystem samt försäljning av dessa produkter inom Norrköpings kommun. Bolaget har ett starkt miljöfokus och arbetar aktivt och långsiktigt för att förbättra vatten-kvaliteten i våra sjöar och vattendrag. Sedan april 2011 ansvarar bolaget för kommunens bredbandsutbyggnad.

Tillsammans med andra aktörer inom kommunen och näringslivet medverkar bolaget till att utveckla kommu-nen som en attraktiv bostads-, näringslivs- och studieort.

Vision och affärsidéVision: En stjärna på VA-himlen.Affärsidé: Norrköping Vatten levererar ett gott dricks-vatten direkt ur kranen samt medverkar till rena sjöar och vattendrag genom en effektiv rening av spillvatten och miljöriktigt omhändertagande av dagvatten. Vi

Bokslut 2012

Prognos 2013

Budget 2014

Plan 2015

Plan 2016

Plan 2017

Resultatbudget (tkr)

Intäkter 221 839 220 940 229 406 239 702 248 890 258 205

Kostnader (-) -192 680 -199 069 -202 728 -207 408 -212 557 -218 352

Rörelseresultat 29 159 21 871 26 678 32 294 36 333 39 853

Räntenetto (+/-) -20 649 -21 347 -26 400 -30 000 -33 000 -36 000

Resultat efter finansiella poster 8 510 524 278 2 294 3 333 3 853

Koncernbidrag/utdelning (+/-) -3 500 -3 700 -4 000 -4 100 -4 200 -4 400

Resultat efter koncernbidrag/utdelning

5 010 -3 176 -3 722 -1 806 -867 -547

Balansbudget (tkr)

Anläggningstillgångar 974 842 1 059 200 1 143 200 1 231 200 1 313 700 1 394 600

Omsättningstillgångar 46 059 46 400 48 200 50 300 52 300 54 200

Summa tillgångar 1 020 901 1 105 600 1 191 400 1 281 500 1 366 000 1 448 800

Aktiekapital 10 000 10 000 10 332 10 332 10 332 10 332

Övrigt bundet eget kapital 332 332 332 332 332 332

Fritt eget kapital 3 466 3 466 3 466 3 466 3 466 3 466

Totalt eget kapital 13 798 13 798 14 130 14 130 14 130 14 130

Obeskattade reserver 38 337 35 161 31 439 29 633 28 766 28 419

Avsättningar 30 964 12 900 9 900 7 000 4 000 6 100

Långfristiga skulder 865 255 988 400 1 085 200 1 178 737 1 265 104 1 344 151

Kortfristiga skulder 72 547 55 341 50 731 52 000 54 000 56 000

Summa eget kapital och skulder 1 020 901 1 105 600 1 191 400 1 281 500 1 366 000 1 448 800

Investeringar (tkr) 152 823 134 944 134 889 140 241 135 750 135 250

Nyckeltal

Soliditet (%) 4 4 3 3 3 3

Avkastning på eget kapital (%) 20 1 1 6 9 11

Utpumpat dricksvatten, milj kbm 13,2 13,5 13,1 13,2 13,3 13,3

Vattenförsäljning, milj kbm 9,8 9,8 9,8 9,9 9,9 9,9

Renat spillvatten, milj kbm 16,9 17,2 18,1 19,4 19,4 19,4

Antal anslutningar 18 567 19 000 19 250 19 500 19 700 19 900

104 BOLAGSKONCERNEN – BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN

bidrar till en renare stadsmiljö genom att leverera biogas och certifierat slam från reningsverk för återföring av värdefull växtnäring till åkermark.

Övergripande målEn förutsättning för bolagets verksamhet är att vi har hög kvalitet och leveranssäkerhet samt att vi arbetar kostnads-effektivt.

Norrköping Vatten � arbetar för att stärka varumärket och skapa en att-raktiv arbetsplats med nöjda och stolta medarbetare och som lockar nya medarbetare till bolaget och VA- branschen.

� arbetar kostnadseffektivt. Här gäller det att planera och prioritera samt vara innovativ och utnyttja ny teknik för att få ut mesta möjliga av underhålls-åtgärder och investeringsprojekt utan att äventyra kvalitet och leveranssäkerhet.

� verkar för att minska svinnet i dricksvattennätet samt reducera det ovidkommande vattnet från spillvattennätet. På så vis kan vi spara energi, minska kemikalie förbrukningen och reducera kostnaderna för reparationer vilket ökar effektiviteten och mins-kar kostnaderna.

Budget 2014Totalt omsätter Norrköping Vatten cirka 229,4 mnkr år 2014 varav den sidoordnade verksamheten inklusive bredband svarar för cirka 14 mnkr. Norrköping Vatten räknar med att lämna ett koncernbidrag år 2014 på 4 mnkr vilket härrör från vinsten på den sidoordnade verksamheten.

Bolagets VA-taxa räknas upp med cirka 3 procent per år för 2014-2017.

InvesteringarTotalt investerar bolaget 135 mnkr år 2014.

Norrköping Vatten förvaltar anläggningar till ett ny-anläggningsvärde av 4 500 mnkr. Åldern på anläggning-arna varierar mellan 100 år till nybyggt. Åldersmässigt ligger tyngdpunkten på 60-70 talet. Livslängden på våra anläggningar varierar mellan 25 till 100 år beroende på anläggningsdel. Bolagets ambition är att hålla en genom-snittlig reinvesteringstakt på 100 år vilket motsvarar cirka 45 mnkr per år.

De senaste årens skyfall med tillhörande över-svämningar har föranlett många VA-bolag i Sverige att se över sina dagvattenanläggningar. Detta gäller även Norrköping Vatten där vi nu satsar 15 mnkr per år på investeringar för att klimatsäkra Norrköping. Specifikt för 2014 genomförs ett projekt i Lagerlunda där vi testar olika lösningar med avledning av dagvatten i öppna system ovan mark.

I samråd med Norrköpings kommun har bolaget tagit fram en plan för att bygga ut VA till kommunens omvandlingsområden. Ambitionen är att VA ska vara

utbyggt inom en 10-årsperiod. För 2014 planeras att in-vestera 13,6 mnkr i omvandlingsområden. I planen ingår då Viudden, Ringstamo och Göten. I Graversfors pågår en diskussion om detaljplanens omfattning samt vilka fastigheter som ska omfattas av verksamhetsområdet för VA, varför starttidpunkten för dessa projekt är osäker.

Avtal är tecknat med Söderköpings kommun om att överföra avloppsvattnet till Slottshagens reningsverk i Norrköping. Mottagning av spillvatten beräknas ske från och med årsskiftet 2015.

VA nätet byggs också ut för att erbjuda nya kunder vatten och avlopp såväl inom som utanför befintligt verk-samhetsområde. Exempel på nya områden där VA byggs ut 2014 är Krusenhov Väst, Södra Vrinnevi och Skärlöta Ringstamo. Investering i nyexploateringsområdena mot-svarar cirka 21,8 mnkr.

De största enskilda investeringarna på våra verk sker på Borgs vattenverk där vi renoverar sedimenterings-bassängerna efter 70 år. Projektet löper under 2010-2014 till en total kostnad av 32 mnkr varav 1,7 mnkr upp-arbetas år 2014. Under 2014 startar också ett projekt där bolaget installerar en UV-anläggning för att säkerställa dricksvatten kvaliteten.

105BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN – BOLAGSKONCERNEN

Norrköpings Hamn och Stuveri AB

Bokslut 2012

Prognos 2013

Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017

Resultatbudget (tkr)

Intäkter 208 255 189 600 195 900 195 200 220 400 236 200

Kostnader (-) -197 279 -180 100 -180 800 -192 900 -212 300 -217 700

Rörelseresultat 10 976 9 500 15 100 2 300 8 100 18 500

Räntenetto (+/-) 3 122 500 600 500 500 500

Resultat efter finansiella poster 14 098 10 000 15 700 2 800 8 600 19 000

Koncernbidrag/utdelning (+/-) -25 000 -18 000 -17 000 -11 200 -11 400 -11 700

Resultat efter koncernbidrag/ utdelning

-10 902 -8 000 -1 300 -8 400 -2 800 7 300

Balansbudget (tkr)

Anläggningstillgångar 191 387 164 005 164 005 164 005 164 005 164 005

Omsättningstillgångar 100 733 116 342 114 042 105 842 103 242 110 842

Summa tillgångar 292 120 280 347 278 047 269 847 267 247 274 847

Aktiekapital 13 160 13 160 13 160 13 160 13 160 13 160

Övrigt bundet eget kapital 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000

Fritt eget kapital 127 068 109 568 91 568 91 568 91 568 91 568

Totalt eget kapital 145 228 127 728 109 728 109 728 109 728 109 728

Obeskattade reserver 91 580 101 580 106 280 97 880 95 080 102 380

Avsättningar 14 855 14 855 14 855 14 855 14 855 14 855

Kortfristiga skulder 40 457 36 184 47 184 47 384 47 584 47 884

Summa eget kapital och skulder 292 120 280 347 278 047 269 847 267 247 274 847

Investeringsbudget (tkr)

Investeringar 17 974 16 000 24 000 34 700 32 800 12 000

Avyttringar/investeringsbidrag -1 869 -450

Nettoinvestering 16 105 15 550 24 000 34 700 32 800 12 000

Nyckeltal

Soliditet (%) 74 74 69 69 69 69

Avkastning på eget kapital (%) 7 5 8 1 5 10

Bolagets uppdragEnligt bolagsordningen har bolaget till föremål för sin verksamhet att på affärsmässiga grunder bedriva hamn-, stuveri-, godshanterings-, transport- och terminalverk-samhet, samt erbjuda vissa därtill hörande speditions-tjänster.

Bolagets ska, med hjälp av intermodala logistik-lösningar, verka för en utveckling av Norrköping och dess region som ett gods-, transport- och logistikcentrum.

Vision och affärsidéBolagets vision lyder: ”Med stöd av innovativa logistik-lösningar och vårt geografiska läge och infrastruktur till lands och sjöss skapar vi långsiktig lönsamhet.”

Övergripande målMöjligheten att bibehålla och öka godsvolymerna är grunden för bolagets strategiska planering och långsiktiga ekonomiska tillväxt. Marknadsarbetet tar sin utgångs-punkt i den breda verksamheten som bolaget har i sin roll som fullservicehamn, med kunder och godshantering inom skilda branscher och varuslag. Även den land- och terminal baserade verksamhetens utveckling är av betydelse för att uppnå långsiktigt uppsatta mål.

I bolagets affärsplan 2013-2020 finns definierade gods-mål, ekonomiska och finansiella mål, produktionsmål, miljömål samt organisations- och personalmål.

106 BOLAGSKONCERNEN – BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN

Strategival för prioriterade områdenBolagets strategier och planer, i enlighet med gällande affärsplan, anger prioriterade strategival.

Inom gods- och kundsidan betraktas containers, sågade trävaror, petroleum och energisektorn som områden med särskild potential.

Tydliga strategier i bolagets långsiktiga arbete är: � Marknadsarbete med fokus mot godssidan, dvs. varuägarna.

� Långsiktigt och nära samarbete med basindustrin. � Fortsatta och nya samarbeten med strategiska parter. � Utökad terminalverksamhet och investering i cross-docking-terminal.

� Effektivisering av marknads- och försäljningsarbetet. � Fortsatta tekniksatsningar.

Ytterligare framgångsfaktorer för bolaget är att vara en effektiv, affärsmässig, attraktiv och flexibel organisation, att kunna möta förändringar nationellt och globalt samt att kunna verka tillsammans med ägaren för att attrahera nya verksamheter och godsflöden.

Strategisk budget 2014Bolaget verkar på en internationell och konkurrensutsatt marknad, som präglas av en svag konjunktur och inter-nationell oro. Under innevarande år har alltfler signaler kommit om en vändning i konjunkturen inom överskåd-lig tid, men signalerna har ännu inte tagit sig uttryck i

väsenligt ökad handel. Bolaget upplever fortfarande en svag efterfrågan och prispress inom flera av de hanterade varuslagen. Dock kan det finnas anledning att revidera bolagets affärsplan, som tidigare baserats på en åter-hämtning först efter 2016.

Inom de strategiska godsområdena container, sågade trävaror och petroleumprodukter är vi försiktigt optimis-tiska att öka godsvolymer och marknadsandelar under 2014. Vidare ser vi ökade volymer av import av bränsle till energisektorn, som investerar i stora kapacitets-höjningar i vårt upptagningsområde.

Vi är försiktiga i framtidsbedömningen, och följer den globala utvecklingen noga. Fram till fastställande av slutlig budget för 2014 (vid styrelsemöte i december 2013) är den framlagda strategiska budgeten föremål för revideringar.

InvesteringarBudgeten för 2014 visar det långsiktiga investerings-behovet i bolaget, vilket också återspeglas i planerna för perioden 2015-2017.

Därtill följer planerade investeringar i den arrenderade hamnanläggningen. Dessa åtgärder är nödvändiga för att bibehålla/öka marknadsandelarna. Utöver dessa plane-rade investeringar kommer också investeringar som följd av hamnutvecklingen i projektet Östra Saltängen.

107BUDGET 2014 NORRKöpINGS KOmmUN – BOLAGSKONCERNEN

Norrköping Airport ABBokslut

2012Prognos

2013Budget

2014Plan 2015

Plan 2016

Plan 2017

Resultatbudget (tkr)

Intäkter 42 095 43 807 40 766 44 582 47 315 48 146

varav verksamhetsbidrag från Norrköpings kommun

16 075 19 758 16 750 19 581 21 970 22 445

Kostnader (-) -47 948 -49 603 -48 898 -49 948 -52 121 -52 951

Rörelseresultat -5 853 -5 796 -8 132 -5 366 -4 806 -4 805

Räntenetto (+/-) -156 -204 -284 -634 -1 194 -1 195

Resultat efter finansiella poster -6 009 -6 000 -8 416 -6 000 -6 000 -6 000

Koncernbidrag/utdelning (+/-) 6 000 6 000 7 000 6 000 6 000 6 000

Resultat efter koncernbidrag/ utdelning

-9 0 -1 416 0 0 0

Balansbudget (tkr)

Anläggningstillgångar 13 393 16 370 21 840 25 537 41 520 39 781

Omsättningstillgångar 10 333 10 500 10 500 10 500 10 500 10 500

Summa tillgångar 23 726 26 870 32 340 36 037 52 020 50 281

Aktiekapital 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000

Fritt eget kapital 70 70 -1 346 -1 346 -1 346 -1 346

Totalt eget kapital 6 070 6 070 4 654 4 654 4 654 4 654

Obeskattade reserver 819 819 819 819 819 819

Långfristiga skulder 8 739 12 981 19 867 23 064 39 047 37 308

Kortfristiga skulder 8 098 7 000 7 000 7 500 7 500 7 500

Summa eget kapital och skulder 23 726 26 870 32 340 36 037 52 020 50 281

Investeringsbudget (tkr)

Investeringar 48 5 175 8 760 6 780 20 500 3 500

Avyttringar/investeringsbidrag -150

Nettoinvestering 48 5 025 8 760 6 780 20 500 3 500

Nyckeltal

Soliditet (%) 28% 25% 16% 15% 10% 11%

Avkastning på eget kapital (%) 0 0 neg 0 0 0

UppdragNorrköping Airport AB ska ta tillvara och utveckla kommunikationer med flyg till och från Norrköping och regionen och därigenom bidra till regionens (i första hand invånare och näringsliv i Norrköpings kommun) utveckling och tillväxt.

Hela världen från NorrköpingNorrköpings flygplats är Östergötlands största flyg-plats med totalt 14 destinationer och är Sveriges äldsta flygplats för trafikflyg. Norrköping flygplats är Sveriges fjärde största för charterflyg, åttonde största flygplats för utrikes flyg och elfte största för fraktflyg. Totalt erbjuds

200 destinationer med ett byte från Norrköping flyg-plats. Norrköping flygplats är sydöstra Sveriges enda flygplats som erbjuder alla typer av flygtrafik. Även allmän flyget är betydande; Norrköping flygplats är landets fjärde största flygplats när det gäller skolflyg och sjätte när det gäller privatflyg.

Vision och affärsidéVision: Norrköpings flygplats ska tillgodose sydöstra Sveriges behov av kommunikationer med flyg till och från destinationer över hela världen.

Affärsidé: Norrköping flygplats är en komplett flyg-plats som utvecklas och växer tillsammans med inno-

108 BOLAGSKONCERNEN – BudGEt 2014 NORRKöpiNGS KOmmuN

vativa flygbolag. Förutom flygbolag sker utvecklingen i nära samarbete med arrangörer och den regionala mark-naden. Norrköpings flygplats gör det enkelt att resa.

Övergripande målMarknad: Norrköpings flygplats ska fortsätta att växa och utvecklas som in- och utrikesflygplats. Norrköpings flygplats ska vara den flygplats som flygbolag, näringsliv, researrangörer och resebyråer väljer att samarbeta med framför andra.

Ekonomi: Norrköpings flygplats ska på kort och lång sikt förbättra lönsamheten och öka egengenerade intäkter som andel av totala intäkter.

Verksamhet: Norrköpings flygplats verksamhet ska präglas av flexibilitet gentemot marknadens olika behov. Norrköpings flygplats ska samarbeta med underle-verantörer som erbjuder rätt kvalitet, effektivitet och flexi bilitet. Säkerhetstänkande genomsyrar hela verk-samheten.

Miljö: Norrköpings flygplats ska bedriva ett systema-tiskt miljöarbete som successivt minskar flygplatsens miljö påverkan.

Strategier för att nå målenMarknad: Norrköpings flygplats vårdar och utökar aktivt nätverket av nyckelpersoner på nationella och internationella flygbolag och arrangörer för att skapa nya affärsmöjligheter. Marknadsföringen av flygplatsen och utbudet av resor sker i nära samarbete med flygbolag och arrangörer.

Ekonomi: Norrköpings flygplats tillämpar en balan-serad prismodell som främjar nyetableringar och ökat passagerarantal. Det sker kontinuerligt ett aktivt arbete med verksamhets- och organisationsutveckling för att ha fortsatt låga driftkostnader.

Verksamhet: Norrköpings flygplats använder en systematisk modell för kvalitets- och säkerhetsarbetet. Verksamheten kännetecknas av kompetenta och engage-rade medarbetare hos alla aktörer på flygplatsen.

Miljö: Norrköpings flygplats arbetar för att hitta nya klimatsmarta lösningar som införs när det är ekonomiskt försvarbart. Minskad miljöpåverkan ska alltid vara en viktig faktor vid nyinvesteringar. Norrköpings flygplats är en citynära flygplats med kollektivtrafik och med cykel-bana ända fram.

Måltal och nyckeltal Utfall 2012

Mål 2013

Prognos 2013

Mål 2014

Mål 2015

Mål 2016

Mål 2017

Antal passagerare 111 009 135 000 107 000 146 000 163 000 183 000 183 000Reguljärflyg 25 790 55 000 18 000 50 000 60 000 75 000 75 000

Charterflyg 85 219 80 000 89 000 90 000 95 000 100 000 100 000Inrikes 226 6 000 100 6 000 8 000 8 000 8 000Utrikes 110 783 129 000 107 000 140 000 155 000 165 000 165 000

Ton frakt 83 150 80 150 200 300 300

Antal landningar 7 246 8 000 7 000 8 000 8 000 8 000 8 000

Kostnad kr/passagerare 433 363 463 336 306 285 289

Andel egengenerade intäkter av totala intäkter (%) 54% 47% 48% 50% 49% 48% 47%

Antal allvarliga störningar orsakade av flygplatsen 0 0 0 0 0 0 0

Antal förseningar orsakade av flygplatsen i procent av totala antalet avgångar

1,2 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5

Energiförbrukning per passagerare kWh 14 11 11 10 9 8 8

109Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – BoLAgskoNCerNeN

Norrköping Spårvägar AB

Bokslut 2012

Prognos 2013

Budget 2014

Plan 2015

Plan 2016

Plan 2017

Resultatbudget (tkr)

Intäkter 32 301 42 776 47 334 48 224 47 817 47 416

Kostnader (-) -20 302 -27 005 -32 734 -33 738 -33 721 -33 616

Rörelseresultat 11 999 15 771 14 600 14 486 14 096 13 800

Räntenetto (+/-) -7 140 -9 032 -14 100 -13 936 -13 496 -13 150

Resultat efter finansiella poster 4 859 6 739 500 550 600 650

Koncernbidrag/utdelning (+/-) 2 205 0 0 0 0 0

Resultat efter koncernbidrag/utdelning

7 064 6 739 500 550 600 650

Balansbudget (tkr)

Anläggningstillgångar 365 780 365 000 409 000 400 000 388 513 379 925

Omsättningstillgångar 12 303 10 743 10 000 10 000 10 000 10 000

Summa tillgångar 378 083 375 743 419 000 410 000 398 513 389 925

Aktiekapital 4 250 4 250 4 250 4 250 4 250 4 250

Övrigt bundet eget kapital 584 584 584 584 584 584

Fritt eget kapital 443 7 182 7 682 8 232 8 832 9 482

Totalt eget kapital 5 277 12 016 12 516 13 066 13 666 14 316

Obeskattade reserver 39 105 39 105 39 105 39 105 39 105 39 105

Långfristiga skulder 307 415 322 000 352 000 343 000 329 000 319 000

Kortfristiga skulder 26 286 2 622 15 379 14 829 16 742 17 504

Summa eget kapital och skulder 378 083 375 743 419 000 410 000 398 513 389 925

Investeringar (tkr) 144 000 38 000 40 000 6 000 9 000 1 950

Nyckeltal

Soliditet (%) 10 11 11 12 14 16

Avkastning på eget kapital (%) 15 14 8 11 10 9

Bolagets uppdragBolaget ska genom att tillhandahålla funktionsenliga och bekväma fordon samt infrastruktur för kollektiv-trafik med spårväg främja ett miljömässigt och attraktivt alternativ för kollektivtrafik inom kommunen.

Vision och affärsidéBolaget ska förvärva, äga, förvalta och hyra ut spår vagnar, räls och övriga anläggningar erforderliga för drift av trafik på spårväg. Bolaget ska tillförsäkra sig äganderätt, nyttjande rätt eller servitut till fastigheter för att där uppföra och bibehålla bolagets anläggningar.

110 BOLAGSKONCERNEN – BudGEt 2014 NORRKöpiNGS KOmmuN

Övergripande målBolaget ska på kort och lång sikt sträva efter en balan-serad ekonomisk utveckling med utgångspunkt från bolagets uppdrag, investeringsbehov och ekonomiska risker. Den ekonomiska utvecklingen ska även ge bolaget en god ekonomisk bas för framtida utveckling.

Strategier för att nå övergripande målBolaget ska mot skälig ersättning hyra ut Bolagets samtliga spårvagnar och likriktarstationer till Norr-köpings kommun, som i sin tur hyr ut till trafikutövaren. Bolaget ska vidare upplåta rätt för trafikutövaren att nyttja bolagets övriga spåranläggningar. Bolaget arbetar aktivt med miljö och klimatfrågor. Mätbara mål för främst minskad energiförbrukning kommer att arbetas fram parallellt med renoveringen av fastigheten Spår-vägen 3.

Budget 2014Bolagets budget för 2014 pekar på ett positivt resultat efter finansiella poster på 500 tkr. Det budgeterade resul-tatet innebär att bolaget uppfyller de ekonomiska och finansiella målen att realt värdesäkra det egna kapitalet.

InvesteringarBolaget kommer under året att fortsätta på den inslagna investeringsplanen och kommer att fortsätta med den övergripande renoveringen av fastigheten Spårvägen 3. I den beställning bolaget gjort på 10 nya spårvagnar har nu alla levererats till bolaget. Bolaget har under 2013 gjort ytterligare en beställning av en vagn som kommer att levereras under våren 2014.

111Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – BoLAgskoNCerNeN

Upplev Norrköping AB

Bokslut 2012

Prognos 2013

Budget 2014

Plan 2015

Plan 2016

Plan 2017

Resultatbudget (tkr)

Intäkter 66 543 62 390 61 149 62 714 64 306 65 780

varav verksamhetsbidrag från Norrköpings kommun

11 356 11 481 11 711 11 945 12 184 12 427

Kostnader (-) -67 744 -67 666 -63 144 -64 574 -66 056 -67 520

Rörelseresultat -1 201 -5 276 -1 995 -1 860 -1 750 -1 740

Räntenetto (+/-) -1 20 -5 -40 -50 -60

Resultat efter finansiella poster -1 202 -5 256 -2 000 -1 900 -1 800 -1 800

Koncernbidrag/utdelning (+/-) 961 3 900 2 000 2 000 2 000 2 000

Resultat efter koncernbidrag/utdelning

-241 -1 356 0 100 200 200

Balansbudget (tkr)

Anläggningstillgångar 2 922 2 922 2 429 2 052 1 897 1 972

Omsättningstillgångar 17 963 19 319 18 000 18 400 18 800 19 200

Summa tillgångar 20 885 22 241 20 429 20 452 20 697 21 172

Aktiekapital 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000

Övrigt bundet eget kapital 9 9 9 9 9 9

Fritt eget kapital 676 676 676 776 976 1 176

Totalt eget kapital 3 685 3 685 3 685 3 785 3 985 4 185

Kortfristiga skulder 17 200 18 556 16 744 16 667 16 712 16 987

Summa eget kapital och skulder 20 885 22 241 20 429 20 452 20 697 21 172

Investeringar (tkr) 513 400 400 400 400 400

Nyckeltal

Soliditet (%) 18 17 18 19 19 20

Avkastning på eget kapital (%) neg neg neg neg neg neg

Bolagets uppdragUpplev Norrköping AB och dotterbolaget Louis De Geer konsert & kongress AB, ska bidra till att göra Norrköping till en av Sveriges ledande kommuner vad gäller konserter, konferenser, kongresser, mässor, teater, idrotts- och andra evenemang samt till en attraktiv ort för turism. Bolagen ska bidra till att ge kommunens invånare och besökare ett brett utbud av upplevelser och aktiviteter och därmed även bidra till positiv utveckling inom besöksnäring och tillväxt i kommunen.

Upplev Norrköping AB ska efter beställning från ägaren genomföra evenemang för Norrköpingsborna såsom Augustifesten, Nyårspromenaden och national-dagsfirande samt driva turistbyrå.

Vision och affärsidéUpplev Norrköping AB ska i tät samverkan med närings-livet utveckla besöksnäringen i Norrköping. Upplev Norrköping AB har ett samordnande ansvar att till-sammans med näringslivet marknadsföra Norrköping som en attraktiv ort att besöka.

Upplev Norrköping AB ska vidare aktivt arbeta för att förmå arrangörer att förlägga olika typer av evenemang i Norrköping.

Verksamheten i Louis De Geer konsert & kongress AB ska kännetecknas av stor bredd. Genom hög kvalitet på anläggning, evenemang och service ska lokalerna utgöra en av landets bästa kongress, konferens- och konsert-anläggningar.

112 BOLAGSKONCERNEN – BudGEt 2014 NORRKöpiNGS KOmmuN

Övergripande målUpplev Norrköping AB ska i tät samverkan med närings-livet utveckla besöksnäringen i Norrköping. Målet är att öka antalet arbetstillfällen samt omsättningen i Norr-köpings kommun vad gäller besöksnäringen.

Louis De Geer konsert & kongress AB ska bidra till ökad tillväxt inom besöksnäringen samt erbjuda ett brett utbud av evenemang till invånarna. Utbudet av aktivite-ter och lokalernas tillgänglighet ska skapa förutsättningar för att göra Louis De Geerhallen till en naturlig mötes-plats för invånarna i Norrköpings kommun.

Strategier för att nå övergripande målUpplev Norrköping AB fokuserar på tre verksamhets-områden: Turism, Evenemang, Marknadsföring & Convention Bureau. Samtliga verksamhetsområden har som huvudmål att skapa mer tillväxt för besöksnäringen i Norrköping samt att göra staden mer attraktiv för såväl besökare som boende.

Bolagets ambition är att fortsätta utveckla besöksnäringen i samma positiva takt som de senaste åren. Det innebär fler evenemang och fler gemensamma destinationsutvecklings-projekt tillsammans med aktörerna i besöksnäringen. Ut-maningen är att skapa nya reseanledningar till kommunen över hela året som ett komplement till de som redan finns, samt att få kommunen att bli mer av en semesterort där man stannar flera dagar än som idag då många besökare är dagsbesökare.

Louis De Geer konsert & kongress AB prioriterade verksamhets områden är konferens, kongress, konsert och övriga publika evenemang.

Bolagets huvuduppgift är att marknadsföra, sälja och genomföra evenemang på Louis De Geer med tillhörande

lokaler. Om andra behov uppkommer ska evenemang även genomföras på andra lokaler och arenor i Norrköping. Bola-get lägger stor vikt och fokus på konferensförsäljning.

Budget 2014Upplev Norrköping AB:s resultat efter finansiella poster för 2014 är budgeterat till 0 kr.

Verksamhetsbidraget från Norrköpings kommun till Upplev Norrköping AB ska täcka kostnader för verksamhets året inklusive turistbyråverksamheten, destinations utveckling, administration och evenemang som kommunen ansvarar för och givit i uppdrag åt bolaget att driva, samt att vidareutveckla verksamheten och stärka besöksnäringen i kommunen ytterligare.

Upplev Norrköpings verksamhet finansieras utöver verksamhetsbidrag från kommunen av externa intäkter som för verksamhetsåret 2014 budgeteras till cirka 11 miljoner kronor.

Louis De Geer konsert & kongress AB:s resultat efter finansiella poster för 2014 är budgeterat till -2 000 tkr.

Utmaningen för verksamheten är att öka bokningsläge för konferenssegmentet. Verksamheten befinner sig på en hårt konkurrensutsatt marknad. Gällande konsert och nöjessidan så är det en svårbedömd marknad då det idag är allt kortare ledtider på artisternas turnéer.

InvesteringarInvesteringar avser den dagliga driften samt åter anskaff-ning och underhåll på inventarier och maskiner till följd av slitage i Louis De Geer konsert & kongress AB. Inga planerade investeringar i Upplev Norrköping AB.

UPPLEV NORRKÖPING AB

113Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – BoLAgskoNCerNeN

Norrköping Visualisering AB

Bolagets uppdragNVAB ska genom sin medverkan vid Norrköpings Visualiserings center C främja samarbete mellan kommunen, universitetet, näringslivet och besöks-näringen. Bolaget bidrar därigenom till att utveckla närings- och kulturlivet i Norrköping och samtidigt öka kommunens attraktionskraft som boende-, studie-, etablerings-, och besöksort.

NVAB ska bidra till att öka allmänhetens och i synner-het barns och ungdomars intresse för naturvetenskap, nya medier, visualisering och gestaltning. Bolaget ska ansvara för den operativa driften av den publika delen, koordinera aktiviteter för centrets räkning samt bedriva

aktiv marknadsföring av centret genom att exponera de forsknings- och utvecklingsresultat med avseende på visualisering och gestaltning som produceras vid centret. Bolaget ska transformera produktionerna för publik visning samt genom kontakter med näringslivet fånga upp och förmedla forsknings- och utvecklingsuppdrag till aktörerna vid centret.

Bolaget har även i uppdrag att administrera och visa Dom-föreställningar, utställningar och installationer, planera och administrera föreläsningar, utbildningar och konferenser samt att sälja biljetter till Dom- och bio-föreställningar och andra aktiviteter i centret. Därtill ska bolaget tillse att restaurang, café och butiksförsäljning bedrivs i anslutning till aktiviteterna i centret.

Bokslut 2012

Prognos 2013

Budget 2014

Plan 2015

Plan 2016

Plan 2017

Resultatbudget (tkr)

Intäkter 17 083 19 715 22 484 20 000 21 000 21 500

varav verksamhetsbidrag från Norrköpings kommun

2 400 4 800 4 800 2 400 2 400 2 400

Kostnader (-) -25 099 -25 180 -25 151 -25 500 -25 750 -26 000

Rörelseresultat -8 016 -5 465 -2 667 -5 500 -4 750 -4 500

Räntenetto (+/-) -301 -300 -300 -300 -300 -300

Resultat efter finansiella poster -8 317 -5 765 -2 967 -5 800 -5 050 -4 800

Koncernbidrag/utdelning (+/-) 8 279 5 000 3 000 3 000 3 000 3 000

Resultat efter koncernbidrag/utdelning

-38 -765 33 -2 800 -2 050 -1 800

Balansbudget (tkr)

Anläggningstillgångar 10 664 9 369 9 500 8 700 7 975 7 422

Omsättningstillgångar 13 721 15 113 18 482 21 782 25 007 28 060

Summa tillgångar 24 385 24 482 27 982 30 482 32 982 35 482

Aktiekapital 3 100 3 100 3 100 3 100 3 100 3 100

Övrigt bundet eget kapital

Fritt eget kapital 2 882 2 882 2 915 115 -1 935 -3 735

Totalt eget kapital 5 982 5 982 6 015 3 215 1 165 -635

Långfristiga skulder 15 302 15 000 18 467 23 767 28 317 32 617

Kortfristiga skulder 3 101 3 500 3 500 3 500 3 500 3 500

Summa eget kapital och skulder 24 385 24 482 27 982 30 482 32 982 35 482

Investeringar (tkr) 0 0 0 0 0 0

Nyckeltal

Soliditet (%) 25 24 21 11 4 -2

Avkastning på eget kapital (%) neg neg 1 neg neg neg

114 BOLAGSKONCERNEN – BudGEt 2014 NORRKöpiNGS KOmmuN

Vision och affärsidé”Vi gör världen lite lättare att förstå” (genom att visa det man inte kan se)

NVAB driver en publik arena som berättar historier med hjälp av visualiseringens möjligheter och begränsningar. NVAB erbjuder ett spetsigt, häftigt och aktuellt innehåll i dom och utställningar. Vi ger våra besökare berörande aha-upplevelser som får dem att se sammanhang.

Restaurang, butik och konferens ska förstärka helhets-upplevelsen och kundnyttan. Våra kunder är skola, allmänhet, näringsliv och akademi.

Vår mission är att ge våra besökare berörande aha-upplevelser”

NVAB ska på ett populärvetenskapligt sätt med utgångspunkt i forskning inom visualisering och inter-aktiva medier inspirera till intresse för och tillämpning av naturvetenskap och teknik.

Övergripande målBolaget har inför 2014 ett antal övergripande mål:

� NVABs verksamhet ska stabiliseras med fokus på kvalitet och lönsamhet

� NVAB ska uppnå en servicegrad om nöjd kund index om 90%

� NVAB ska vara välkänt lokalt och regionalt som ett starkt science center med aktuellt och spetsigt tekniskt innehåll.

� Centret ska vara en naturlig del i grundskolans och gymnasieskolans undervisning regionalt.

� Centret ska utgöra en central arena för möten mellan näringsliv och akademi.

� NVAB ska vara en attraktiv arbetsplats för moti-verade, engagerade och kreativa medarbetare.

Strategier för att nå de övergripande målen � Att framarbeta ett uppdaterat och aktuellt innehåll i nära samarbete med forskning, utveckling och näringsliv. En total översyn av basutställningen bör göras under 2014.

� Att öka centrets spridning till skolelever och lärare genom uppdragsavtal med regionens kommuner.

� Att vidare utveckla centrets funktion som en attrak-tiv arena för näringsliv och akademi genom partner-avtal och gemensamma aktiviteter.

� Att öka centrets kontaktyta med studenter genom ett fördjupat samarbete med flera avdelningar/student-organisationer vid LiU.

� En motiverad, kunnig och engagerad personalgrupp eftersträvas genom påverkansmöjligheter, individuell lönesättning, utbildning och goda utvecklingsmöjlig-heter för våra medarbetare.

� Fortsatt effektivisering av samarbete, kompetens- och resursutnyttjande inom konsortiet med fokus på en stabil kostnads/intäktsbas.

Visualiseringscenter C i kvarteret Gamla Kopparhammaren vid Motala Ström.

115Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – BoLAgskoNCerNeN

Norrköping Symfoniorkester AB

Bolagets uppdragNorrköping Symfoniorkester AB ska erbjuda konsert-verksamhet med symfonisk musik på en konstnärlig nivå som uppmärksammas såväl nationellt som internatio-nellt. Symfoniorkestern ska vara en resurs för kulturlivet och stimulera till kulturell verksamhet och därmed bidra till att utveckla kulturlivet i Norrköping och dess region.

Med ett brett och varierat programutbud vill bolaget erbjuda upplevelser för alla som kan inspirera och ge ingångar till nya världar. Bolaget strävar efter att nå ut till nya publikgrupper genom att utveckla nya konsert former och genom att aktivt bjuda in till samarbetsprojekt, särskilt med barn och unga.

Genom sitt internationella erkännande och med årliga utmärkelser för förstklassiga CD-inspelningar bidrar bolaget också till att stärka bilden av Norrköping som kulturellt nav.

Vision och affärsidéUpplevelsen av levande symfonisk musik är en av de starkaste som finns. Människans förmåga att göra nya erfarenheter som kan bidra till individens utveckling och nå sin fulla potential måste ständigt uppmuntras. Genom att medborgarna i samhället inte bara ska kunna leva tillsammans utan också arbeta och utvecklas tillsammans måste mångfald i hela sin komplexitet kunna gestaltas och upplevas. Musiken utgör en länk mellan nutid och kulturarv av olika slag och kan skapa förbindelser mellan skilda lagrade mänskliga erfarenheter.

Bokslut 2012

Prognos 2013

Budget 2014

Plan 2015

Plan 2016

Plan 2017

Resultatbudget (tkr)

Intäkter 77 072 80 667 80 044 81 824 83 386 84 979

varav verksamhetsbidrag från Norrköpings kommun

38 852 41 706 42 540 43 391 44 259 45 144

Kostnader (-) -77 207 -80 786 -80 044 -81 824 -83 386 -84 979

Rörelseresultat -135 -119 0 0 0 0

Räntenetto (+/-)

Resultat efter finansiella poster -135 -119 0 0 0 0

Balansbudget (tkr)

Anläggningstillgångar 600 800 716 632 548

Omsättningstillgångar 10 459 20 000 19 200 19 200 19 200 19 200

Summa tillgångar 10 459 20 600 20 000 19 916 19 832 19 748

Aktiekapital 350 5 350 5 350 5 350 5 350 5 350

Övrigt bundet eget kapital 10 070 70 70 70 70 70

Fritt eget kapital 39 4 920 4 920 4 920 4 920 4 920

Totalt eget kapital 10 459 10 340 10 340 10 340 10 340 10 340

Kortfristiga skulder 10 260 9 660 9 576 9 492 9 408

Summa eget kapital och skulder 10 459 20 600 20 000 19 916 19 832 19 748

Investeringar (tkr) 0 0 300 0 0 0

Nyckeltal

Soliditet (%) 100 50 52 52 52 52

Avkastning på eget kapital (%) neg neg 0 0 0 0

116 BOLAGSKONCERNEN – BudGEt 2014 NORRKöpiNGS KOmmuN

Övergripande målDet övergripande målet är att bibehålla och utveckla Norrköpings symfoniorkester som en av landets ledande och att dess verksamhet ska vara tillgängligt för stadens och regionens invånare och besökare.

Strategier för att nå de övergripande målen � erbjuda attraktiva abonnemangsserier med en avvägd prissättning

� genom programutbudet möta en publik och en om-värld i ständig förändring

� särskilt prioritera barn- och ungdomsproduktionerna där den kreativa processen i samverkan står i fokus, vilket också lägger grunden för vår framtida publik

� skapa arrangemang i konserthuset så att det upplevs som en spännande kulturell mötesplats

Budget 2014Norrköpings Symfoniorkester har under en rad år erhållit bidrag som inte är balanserade mot uppdraget och den låga uppräkningen av det statliga bidraget har under lång tid fortsatt att urholka finansieringen. Norrköpings Kommunstyrelse har tillsammans med Linköpings Kommunstyrelse och Landstingsstyrelsen i Östergötland uppdragit åt de tre institutionscheferna för Norrköpings Symfoniorkester, Östgötateatern och Östgötamusiken att utreda förutsättningarna för och föreslå former för ett eventuellt framtida Scenkonstbolag i Östergötland med syfte att skapa förutsättningar för bland annat långsiktig finansieringen. Utredningen överlämnades till ägarna den 23 augusti 2013.

InvesteringarInvesteringar är beräknade till 300 tkr.

117Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – BoLAgskoNCerNeN

FÖRDELNING AV PARTISTÖD 2014

Antal mandat

Partistöd Stöd till ungdom Summa per parti

Grundstöd Mandatstöd 30 123

Grundstöd Mandatstöd 2 000

Socialdemokraterna 31 76 000 933 801 5 000 62 000 1 076 801

Moderaterna 24 76 000 722 943 5 000 48 000 851 943

Vänsterpartiet 5 76 000 150 613 5 000 10 000 241 613

Kristdemokraterna 4 76 000 120 491 5 000 8 000 209 491

Folkpartiet 6 76 000 180 736 5 000 12 000 273 736

Centerpartiet 4 76 000 120 491 5 000 8 000 209 491

Miljöpartiet de Gröna 7 76 000 210 858 5 000 14 000 305 858

Sverigedemokraterna 4 76 000 120 491 5 000 8 000 209 491

Summa 85 608 000 2 560 423 40 000 170 000 3 378 423

BILAGA 1

118 BILAGOR – BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN

BILAGA 2

119BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN – BILAGOR

Norrköpings sociala investeringsfondTidiga insatser är en viktig framtidsinvestering och med sociala investeringsfonden kommer kommunen förhoppningsvis att se ekonomiska och mänskliga vinster.

Syftet med den sociala investeringsfonden är att på längre sikt minska risken för långvarig arbetslöshet. De förebyggande insatserna sker utifrån ett kom-munövergripande perspektiv och avser metodutveck-ling. Investeringarna ska generera lägre kommunala kostnaderna samt mänskliga vinster.

Varje investering ska ha en plan för uppföljning där det ska framgå hur resultaten ska mätas och vid vilka tidpunkter de ska redovisas. Det ska också anges hur investeringen bidrar till att kommunens totala kost-nader minskar och vilka verksamheter som erhåller kostnadsminskningen.

Återföringsmodellen innebär att i Norrköping återförs pengar till fonden när investeringen ger kostnadsminskning i verksamhetNorrköpings modell är en så kallad återföringsmodell vilket innebär att pengar som förs ut ur fonden ska återföras. Finansierings- och återåterföringstid anges av sökande verksamhet i ansökan. Återföring sker från den eller de verksamheter som erhåller lägre kostna-der som en följd av investeringen. När effekterna av investeringen uppstår ska nämndens/förvaltningens ekonomiska ramar minskas med motsvarande belopp. Det innebär att kommunen budgeterar ett överskott under ett givet år till följd av de kostnadsminskningar som uppstår i och med den sociala investeringen. Överskottet ska sedan markeras i bokslutet och användas för framtida sociala investeringar. Därmed kommer fonden kontinuerligt att fyllas på och nya sociala investeringar kan göras.

Nationellt samarbeteNorrköping deltar med sociala investeringsfonden i Sveriges kommuner och landstings (SKL) nätverk Psynk. Psynk är ett treårigt arbete för att synkronisera samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa. I samarbetet har en temaledare anställts i Norrköpings Kommun som ska tillsammans med SKL:s övriga temaledare utveckla arbetet med sociala investeringar. Arbetet innebär metodutveckling, ta fram investeringskalkyler, identi-fiering av behov till data och forskningsstöd.

Norrköpings kommun har inlett ett samarbete med Linköpings universitet kring Norrköpings sociala investeringsfond. Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) har i uppdrag att studera hur fondens arbete fungerar idag. Genom att identifiera, beskriva och analysera organisations- och styrningsstruktu-ren för Norrköpings sociala investeringsfond ska CKS stödja och delta i att utveckla denna struktur. Ytterliggare en institution, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT), har i uppdrag att

utvärdera insatsen SkolFam2 utifrån ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv.

Beviljade sociala investeringarFem investeringar har beviljats medel, vilket innebär att cirka 33 500 tkr är investerade av de totalt 40 000 tkr som investeringsfonden har att fördela. De första investeringarna påbörjar sin återföring under 2013, det gör att fonden lever och nya investeringar kan påbörjas.

SkolFam2Kommunstyrelsen beslutade i juni 2011 att bevilja 3 960 tkr över tre år ur sociala investeringsfonden för arbete med SkolFam2. Investeringen åter betalas/skrivs av under perioden 2015-2017 enligt plan.

Investeringen SkolFam2 sker i samverkan mellan socialkontoret och utbildningskontoret. SkolFam2 är en insats som främjar familjehemsplacerade barns skolresultat i grundskolan genom att strukturerat arbeta med kartläggningar med fokus på läs- och skrivförmåga, matematik samt adaptiva färdigheter. Arbets sättet innebär individanpassning av skolmiljön för att förbättra förutsättningar för familjehemsplace-rade barns lärande. De familjehemsplacerade barnen är en riskgrupp inom flera områden och generellt sett har de sämre skolresultat och lägre utbildningsnivå än andra barn.

Investeringen visar förbättrade skolresultat inom främst läs- och skrivutveckling och matematik men även andra mänskliga vinster i form av ökad själv-känsla.

För närvarande finns 29 barn akutella för insatser i Skolfam2 (årskurs 2-9). Vid vårterminen 2013 avslutade sex barn Skolfam2 då de gick ut årskurs 9. Av dessa hade fyra fullständiga slutbetyg och gick vidare till gymnasieprogram. De andra två hade slutbetyg F i matematik och gick vidare till intro-duktionsprogrammet i gymnasiet.

Alla barn i skolanAlla barn i skolan är ett samverkansprojekt mellan socialkontoret och utbildningskontoret. Syftet är att ta ett helhetsgrepp kring skolfrånvaro – från före-byggande arbete till kraftfulla insatser för de barn och unga som behöver det.

Arbetet startade under hösten 2012. Det är nio process tödjare (fem pedagoger och fyra socionomer) som arbetar i team gentemot olika geografiska områden. Deras uppdrag är att kartlägga enheternas arbete, stödja rektorerna i utvecklingsarbetet, delta i arbete kring enskilda barn, driva samverkans arbete mellan skola och socialkontor samt med andra aktörer. Utöver processtödjarna finns ett kommun-övergripande team som består av en psykolog och en specialpedagog. De har i uppdrag att arbeta med barn där tidigare insatser inte varit tillräckliga.

BILAGA 2

120 BILAGOR – BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN

Under hösten 2012 har processtödjarna haft i uppdrag att inventera hur det nuvarande skolnärvaro arbetet fungerar och vilka utvecklings-behov som finns. Både processtödjarna och det kommunövergripande teamet har börjat arbeta med enskilda barn. Med stöd av temaledaren för sociala investeringsfonden utarbetas uppföljnings-verktyg för att kunna mäta mänskliga och ekono-miska vinster.

I december 2011 beviljade kommunstyrelsen 11 600 tkr fördelat över tre år ur sociala investerings fonden för projektet Alla barn i skolan. Investeringen återbetalas/avskrivs under perioden år 2015-2017 enligt plan.

Center för ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsproblematikProjektet Resurs, kompetens- och utvecklings-center för ungdomar och unga vuxna med neu-ropsykiatrisk funktionsnedsättning/-problematik startade under hösten 2013. Insatsen ska ge målgruppen och deras familjer ett samman- hållande stöd från 13 års ålder upp till som mest 23 års ålder.

Investeringen sker i samverkan mellan social-kontoret, utbildningskontoret samt vård och omsorgskontoret, med landstinget som en viktig partner och startade höstterminen 2013.

Under våren 2012 beviljade kommunstyrelsen 11 700 tkr ur den sociala investeringsfonden till resurs, kompetens- och utvecklingscenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Investeringen ska åter-betalas under perioden 2015-2017.

ServicetraineeInvesteringen sker i samverkan mellan arbets-marknadskontoret, utbildningskontoret, vård- och omsorgskontoret samt personalkontoret. Insatsen innebär att 30 personer över 26 år som är arbets-föra, aktuella inom ekonomiskt bistånd, företrä-desvis från gruppen barnfamiljer, och behärskar svenska språket samt något av de stora invandrar-språken anställs under ett års tid inom kommunal verksamhet.

Investering (tkr)

Beräknad kostnad för insatsen Total kostnad

Beräknad resultatförbättring * Total resultat-förbättring2011 2012 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2016 2017

Skolfam2 660 1 320 1 320 660 3 960 1 734 1 736 490 3 960

Alla barn i skolan 5 200 5 200 1 200 11 600 1 254 3 914 6 432 11 600

Center 5 839 5 839 11 678 3 893 3 893 3 892 11 678

Servicetrainee 4 600 4 600 2 512 1 728 360 4 600

Solid återkomst 416 832 416 1 665 416 832 416 1 665

Totalt 660 11 120 12 775 8 531 416 33 503 2 512 1 728 7 657 10 375 11 230 33 503

På grund av avrundning i tabellen stämmer inte summeringarna i vissa fall.* Återförs till fonden

Målet är att 18 av de 30 deltagarna ska börja arbeta eller studera. Det skulle leda till ett lägre behov av ekonomiskt bistånd. Insatsen kommer troligtvis även generera indirekta effekter på de barn som lever i dessa familjer i form av ökade möjligheter att klara sina studier.

Under våren 2012 beviljade kommunstyrelsen totalt 4 600 tkr ur den sociala investeringsfonden till projektet Servicetrainee. Investeringen ska återbetalas under perioden 2013-2015.

Solid återkomstInvesteringen startade hösten 2013 och sker i samverkan mellan socialkontoret och föreningen Unga KRIS. Socialkontoret i Norrköping place-rar omkring 25-30 unga varje år på institution hos Statens Institutionsstyrelse (SiS). Det totala antalet vårddygn hos SiS uppgick 2012 till nära 6 400. Målet med Solid återkomst är att minska antalet återfall till missbruk och kriminalitet, att förkorta vårdtiden på SiS samt att de unga ska komma igång i studier, arbete och/eller praktik.

Socialkontoret och Unga KRIS ska tillsammans pröva och skapa en modell för effektivare insats vid placering av ungdom. Insatsen innebär att när en ungdom placeras börjar planeringen mellan socialförvaltningen, ungdomen och dess nätverk för förberedelser inför en trygg hemflytt. Insatsen ska samordnas av en kommunalt anställd insats-samordnare från kommunens socialförvaltning. Unga KRIS och andra involverade aktörer bjuds tidigt med för att planera ungdomens vardag vid hemkomst. Vid placering på SiS ska den unga tidigt få en kontaktperson via Unga KRIS som etablerar kontakt för att skapa en tryggare och snabbare hemgång.

I juni 2013 beviljade kommunstyrelsen totalt 1 664 992 kronor ur den sociala investerings-fonden till projektet Solid återkomst. Investeringen ska återbetalas under perioden 2015-2017.

BILAGA 3

Fördelningsmodell för volym­förändringar inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

BakgrundI budget 2012 användes en fördelningsmodell för justering av kostnader för äldreomsorgen i Norrköpings kommun. Modellen togs fram av Pricewaterhous­eCoopers och den grundade sig på det kommunala utjämningssystemet (kost­nadsutjämningen, delmodellen Äldreomsorg). År 2013 reviderades modellen och den tar nu även hänsyn till personer under 65 som är i behov av hemtjänst.

Fördelningsmodellen har sin grund i den kostnadsutjämning som sker mellan kommunerna i Sverige. I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella be­hovs­ och kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner. Utjämning ska ske för skillnader i behov av kommunal service och för förutsättningarna att producera servicen.

Fördelningsmodell för volymförändringar inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun (ålder 65+)För äldreomsorgen räknas en normkostnad fram som ska mäta strukturella skillnader i omsorgsbehov mellan kommuner. Vid beräkningen delas befolk­ningen i respektive kommun in i 48 grupper utifrån variablerna kön, ålder (åldersgrupperna 65­69, 70­74, 75­79, 80­84, 85­89 samt 90­), civilstånd (gift/ogift) och etnicitet (nordisk respektive utomnordisk härkomst). Varje grupp tilldelas sedan en prislapp som speglar vårdinsats och kostnad i genomsnitt för gruppen ifråga. Prislapparna är framtagna utifrån utredningar med empiriska data. Modellen för äldreomsorg är den delmodell inom kostnadsutjämningen som har störst acceptans och störst empiriskt stöd. De 48 grupperna viktas sedan av ekonomi­ och styrningskontoret till 12 grupper (utifrån ålder och kön), eftersom befolkningsprognosen endast kan göras på denna detaljnivå.

Utifrån befolkningsprognosen som görs av statistikfunktionen inom ekonomi­ och styrningskontoret tas utvecklingen för dessa 12 grupper fram. Vård­ och omsorgskontoret får sedan ersättning (eller avdrag) utifrån de prislappar som gäller. Prislapparna som använts för varje grupp har räknats upp så att de mot­svarar snittet av vården för respektive grupp och till aktuellt års prisnivå.

Följande exempel ger en kort beskrivning av modellen:

Den vägda och uppräknade normkostnaden för kvinnor som är 90 år eller äldre uppgår till cirka 300 tkr. Detta innebär att om befolkningsprognosen visar att an­talet kvinnor som är 90 år eller äldre ökar med 10 stycken för år 2013 så kommer vård­ och omsorgsnämnden att få ett tillskott med 3 mnkr (300 tkr gånger 10 = 3 mnkr). Kostnaden för att vårda dessa personer kommer givetvis inte att vara 300 tkr per person, men i genomsnitt så bedöms tillskottet för befolkningsförändring­en i den nämnda gruppen att stämma överens med den faktiska kostnaden.

Modellen tar inte hänsyn till hur vården utförs, utan tillskottet täcker alla kost­nader som kan uppstå inom vård och omsorg, inklusive eventuell hyreskostnad för särskilt boende.

121BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN – BILAGOR

BILAGA 3

Priset per delgrupp uppdateras årligen utifrån de senast kända uppgifterna. Volym­justering inför nytt budgetår sker gentemot budgeterad volym föregående budgetår.

Hyreskostnad vid byte av boendeenhetOm vård- och omsorgsnämnden skulle lämna ett särskilt boende för att flytta in brukarna i ett nytt särskilt boende, exempelvis på grund av ökade krav på standard eller undermåliga lokaler, så kommer den överskjutande hyreskostnaden att till­föras nämnden. Kostnaden är alltså inte kopplad till en volymökning i detta fallet.

Ersättning för personer under 65 årÄven personer under 65 år kan komma att vara i behov av vård, exempelvis genom hemtjänst. Detta beaktas i modellen enligt samma princip som för de äldre. Utifrån en snittkostnad per person i den aktuella åldersgruppen ges ersättning för befolk­ningsförändringar utifrån framtagna befolkningsprognoser. Liksom för gruppen 65 år och äldre så är det endast förändringen som ersätts eller dras ifrån i modellen.

SammanfattningSumman av ersättningen för förändring av åldersgruppen 65 år och äldre gånger aktuell prislapp plus summan av ersättningen för åldersgruppen upp till 65 år gånger aktuell prislapp ger den totala summan som ska tillföras eller dras ifrån vård­ och omsorgsnämndens budgetram.

Vid utbyte av en särskild boendeenhet får nämnden ersättning motsvarande diffe­rensen mellan hyra för det gamla äldreboendet och det nya äldreboendet (förutsatt att antalet platser är oförändrat).

Utveckling perioden 2013-2016Befolkningen över 65 år kommer att öka kraftigt de närmsta åren. Den största ökningen sker i åldersgruppen 65­79 år, medan gruppen 80 år och äldre väntas minska fram till år 2015. Sedan börjar ökningen och den kommer att hålla i sig många år, allt eftersom 40­talisterna blir äldre.

Fördelningsmodell – olika åldersgruppers budgetpåverkan (65+)

65-79 80-84 85-90+

-2,1

3,8

3,7

-3,8

3,7

20,0-5,0

10,8

9,7

8,6

9,9 4,2

-0,7

0,0 5,0 10,0 15,0

2014

2015

2016

2017

Mnkr

65-7980-8485-90+

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021-500

Tillskott i modellen 2017: 17,8 mnkr (-9,9 + 4,2 + 3,7 = 17,8)

Tillskott i modellen 2016: 8,6 mnkr (8,6+3,8-3,8 = 8,6)

Tillskott i modellen 2015: 11,3 mnkr (9,7-2,1+3,7 = 11,3)

Tillskott i modellen 2014: 10,1 mnkr (10,8+0,0-0,7 = 10,1)

Befolkningsutveckling, grupperna 65-79 år, 80-84 år och 85-90+ år

122 BILAGOR – BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN

BILAGA 4

Planerad värdeöverföring från Hyresbostäder i Norrköping AB, årsbokslut 2014

Från och med den 1 januari 2011 gäller en ny lag om allmännyttiga kommunala bo-stadsaktiebolag som innebär nya villkor för allmännyttiga bostadsföretag som drivs som aktiebolag. Den nya lagen ersätter den tidigare lagen om allmännyttiga bostadsföretag, den så kallade allbolagen, från 2002.

I allbolagen fanns en begränsningsregel för hur mycket vinst som fick delas ut till ägaren. I den nya lagen finns istället en begränsning av värdeöverföringar från ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag till ägaren.

Av 5 § p.1 i den nya lagen framgår att hela föregående års vinst får överföras till kommu-nen om pengarna ska användas för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörj-ningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller tillgodoser bostadsbe-hovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar.

I propositionen till lagen (prop 2009/10:185) på sid. 89 anges följande exempel på åtgärder som vinsten kan användas till.

”Åtgärder som främjar integration och social sammanhållning inom ramen för kom-munens bostadsförsörjningsansvar kan vara åtgärder som ökar variationen inom ett bostadsområde som kännetecknas av ett ensidigt utbud av bostäder, eller finansierar behovet av särskilda lokaler eller fritidsanläggningar såsom fotbollsplaner och lekplat-ser som mötesplatser som främjat integration. Dessa åtgärder är exempel och inte av-sedda att vara uttömmande. Det är särkilt angeläget att kommunerna i denna del har utrymme att utgå från lokala behov och förutsättningar.”

”Åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar för att tillgodose bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar kan vara åt-gärder såsom att ordna bostäder för sådana personer eller att, ordna lämpliga gemen-samhetsutrymmen och relaterad utrustning. Dessa exempel är inte avsedda att vara uttömmande.”

Planerade krav på koncernbidrag eller utdelning 2014 från det kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolaget, Hyresbostäder i Norrköping AB, uppgår till 15,3 miljoner kronor.

Mot bakgrund av vad som framkommit ovan och i enlighet med 5 § p 1 lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag avser Norrköpings kommun att använda värdeöverföringen från Hyresbostäder i Norrköping AB i några av följande projekt:

123BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN – BILAGOR

Beräknad kostnad � Bostadssamordningen 3,0 mnkr

Boenden för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar:

� Gränden, boende för missbrukare, kostnader enligt budget 4,1 mnkr � Kungsgatan boende, genomgångsboende 3,0 mnkr � Boa-gården, lågtröskelboende i lägenheter med tillsyn 3,1 mnkr � Kvinnoboendet Elsa 2,0 mnkr � Skyddat boende för kvinnor 0,9 mnkr

Övriga verksamheter för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar är:

� Gränden öppenvård 1,0 mnkr � Resursteam (boendestöd i hemmet) 4,5 mnkr � Uppdragsavtal med Ria-byrån 1,8 mnkr

Socialnämndens kostnader per år för: � Stödboenden cirka 1,5 mnkr � Särskilda boendelösningar cirka 8 mnkr

BILAGA 4

124 BILAGOR – BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN

BILAGA 5

125BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN – BILAGOR

BILAGA 5

126 BILAGOR – BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN

BILAGA 5

127BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN – BILAGOR

BILAGA 6

128 BILAGOR – BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN

BILAGA 6

129BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN – BILAGOR

BILAGA 6

130 BILAGOR – BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN

BILAGA 6

131BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN – BILAGOR

BILAGA 7

132 BILAGOR – BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN

BILAGA 7

133BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN – BILAGOR

BILAGA 7

134 BILAGOR – BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN

BILAGA 8

135BuDGET 2014 NORRKÖPINGS KOMMuN – BILAGOR

BILAGA 8

136 BILAGOR – BudGet 2014 NORRköpINGs kOmmuN

BILAGA 8

137Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – BiLAgor

BILAGA 9

138 BILAGOR – BudGet 2014 NORRköpINGs kOmmuN

BILAGA 10

139Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – BiLAgor

BILAGA 10

140 BILAGOR – BudGet 2014 NORRköpINGs kOmmuN

Beräkningavframtidavolymerinombarnomsorgen

BakgrundEn viktig del i planeringsarbetet i förskolan är att beräkna framtida volymer. Volymerna i berörda åldrar bygger på kommunens befolkningsprognos justerad med en nyttjandegrad som visar andelen barn i respektive ålder som går i förskolan. Under våren 2013 arbetade Ekonomi‐ och styrningskontoret tillsammans med Utbildningskontoret fram en ny modell för beräkning av volymer inom barnomsorgen. 

VolymenbarniförskolaVarje år görs en befolkningsprognos som redovisar prognosticerat antal barn per den 31 december kommande tio år, där de första fem åren benämns prognos och efterföljande fem år benämns utblick. Antalet redovisas per ettårsklass. 

Utifrån befolkningsprognosen görs också beräkningar av volymen barn som antas gå i förskola. Då volymerna är kopplade till budgetår som inbegriper två olika årskullar av barn måste volymberäkningarna ta hänsyn till detta. Ett genomsnitt för året beräknas av volymen i förskolan på våren och volymen i förskolan på hösten. 

I volymberäkningarna används en nyttjandegrad som anger hur stor andel av barnen i respektive årskull som går i förskolan. Nyttjandegraden hämtas från verksamhetssystemet Extens och varierar mellan årskullar men även mellan vår och höst.  

Nyttjandegraden för 1‐åringar ligger runt 5‐6 procent under våren för att under hösten öka till strax under 60 procent. 

2‐åringar har en nyttjandegrad på drygt 80 procent under våren och runt 94 procent under hösten. 

Bland 3‐5‐åringar ligger nyttjandegraden relativt stabilt runt 95‐98 procent både vår och höst medan 6‐åringar har hög nyttjandegrad under våren, runt 97 procent. Under hösten är nyttjandegraden nära noll.  

För volymberäkningarna innebär detta att olika årskullar finns i verksamheten under våren respektive hösten. 

På våren går framförallt sex årskullar i förskolan: de barn som är 1 till 6 år under året.  På hösten går framför allt fem årskullar i förskolan: de barn som är 1‐5 år under året. 

 

BILAGA 11

141Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – BiLAgor

BILAGA 11

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

7 6 5 4 3 2 1

Andel (%)

Ålder

Nyttjandegrad 15 mars, beräknad från Extens, per ålder och år

2010201120122013

 

 

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

7 6 5 4 3 2 1

Andel (%)

Ålder

Nyttjandegrad 15 oktober, beräknad från Extens, per ålder och år

2010

2011

2012

 

BeräkningsmetodI och med att det är skillnad i nyttjandegrad på vår och höst för de olika årskullarna och att det finns en skillnad mellan åldrar tas hänsyn till båda dessa faktorer i beräkningarna.  

Den  totala  volymen  barn  i  förskolan  beräknas  genom  att  använda  nyttjandegrad  per  årskull tillsammans med befolkningsprognosens  förväntade antal barn per årskull. Beräkningarna görs  för två tidpunkter – vår och höst, och som förväntad volym barn i förskolan används ett medelvärde av dessa två beräknade volymer. 

142 BILAGOR – BudGet 2014 NORRköpINGs kOmmuN

BILAGA 11

Volymjustering  inför  nytt  budgetår  sker  gentemot  budgeterad  (till  skillnad  från  faktisk)  volym föregående budgetår. På detta sätt kommer eventuella differenser, vad gäller budgeterad och faktisk volym, att justeras kontinuerligt. 

Volymeribudget2014‐2017Enligt gällande befolkningsprognos kommer antalet barn i Norrköping öka under 2014 och under några år framöver. Volymerna i föregående års budget var överskattade och en korrigering görs i budget 2014. Även om antalet barn i förskolan ökar så blir det en minuspost i budgeten beroende på korrigering av tidigare felaktigt beräknade volymer. Se även sidan 34‐35. 

 

143Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – BiLAgor

BILAGA 12

Kompensation för kostenhetens personals löneökningar

BakgrundI budgeten för Norrköpings kommun under rubriken ”Allmänna förutsättningar som ligger till grund för nämndernas budgetramar” anges förutsättningar som påverkar personalkostna-der. Kompensation för uppräkning av löner under budgetperioden anges med en procentuell årlig förändring.

Budgeterade medel för löneökningar till nämnder framgår under rubriken ”Pris- och löne-ökningar”. Budgeterade medel för löneökningar till barn- och ungdomsnämnden, gymna-sienämnden och vård- och omsorgsnämnden samt del av arbetsmarknads- och vuxenutbild-ningsnämnden budgeteras i en central lönepott. Dessa medel fördelas sedan till respektive nämnd efter utfall i avtalsrörelsen, vilket innebär att medlen inte finns med i nämndernas ramar i början av det nya budgetåret.

Intäktsfinansierade verksamheter inom Serviceenheterna för internserviceLöneökningar i intäktsfinansierade verksamheter ska betalas genom kostnadstäckning med hjälp av intäkter. Det innebär att priset för tjänsterna ska täcka de faktiska kostnaderna och därmed täcka den pris- och löneuppräkning som sker under året. Rationaliseringar och ef-fektiviseringar regleras i priset. Denna princip finns beskriven i årsredovisningen för Norrkö-pings kommun under rubriken Serviceenheterna (för mer information om serviceenheterna, se del 2 sidan 23 i Årsredovisning 2012 för Norrköpings kommun).

Genom överenskommelser mellan serviceenheterna och interna kunder som beställer tjäns-terna sätts priset. Anpassningar i verksamheterna sker efter dialog med de interna kunderna. Hänsyn ska tas till kommunens mål och riktlinjer.

Underlag för tilläggsbudget – exempel kostenhetenFörhandlingssekreterare på personalkontoret kontaktar kostchefen och får information om vilken procentuell fördelning som kostenheten har för sitt arbete åt de olika nämnderna.

Personalkontoret arbetar med olika avtalsområden och får fram vad årets lönerevision har inneburit för de olika avtalsområdena och vad den totala lönehöjningen blev för kommunen och för olika enheter såsom kostenheten.

Förhandlingssekreteraren tar fram ett underlag där lönehöjningen fördelas mellan de nämn-der som ska ha del av den centrala lönepotten. I underlaget finns lönehöjningar med för kostenheten. Därmed ingår kostenhetens löneuppräkning som en del i det underlag som utgör grund för tilläggsbudget (medel för löneavtal kommunstyrelsen, se sidan 29).

Personalkontoret föreslår personalutskottet, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att besluta om fördelning av den centrala lönepotten mellan de olika nämnderna.

144 BILAGOR – BudGet 2014 NORRköpINGs kOmmuN

BILAGA 12

TilläggsbudgetKompensation för löneökningar avsätts till nämnderna i en tilläggsbudget. Beslut om tilläggsbudget sker efter utfall i avtalsrörelsen och kommer därför sent under budgetåret.

Pris för kostenhetens tjänsterPris för kostenhetens tjänster ska inkludera beräknad löneuppräkning med den angivna procentuella årliga förändringen som angivits i de allmänna förutsättningarna i kommunens budget.

Det innebär att nämnderna måste betala ett pris från årets början för tjänster som nämnderna inte får ekonomisk kompensation för förrän de får tilläggsbudget i slutet på året.

145Budget 2014 NorrköpiNgs kommuN – BiLAgor

BILAGA 13

SatsningarNorrköpings kommun har under de senaste åren allt tydligare fått två parallella utmaningar. Dels handlar det om att stötta människor i svåra situationer och dels om att stimulera en fortsatt stark utveckling. Därför reserverar vi medel från årets prognostiserade överskott.

Socialnämnden Socialnämnden har under de senaste åren haft ett ökat behov av insatser för att hjälpa människor med bland annat drogmissbruk. Nämnden har genom-fört ett omfattande arbete för att utveckla arbetet på hemmaplan vilket är bra för den enskilde. För att ge nämnden tid i det arbetet avsätter vi 15 miljoner kro-nor. Av dessa medel ska 1,5 miljoner kronor avsättas för att täcka kostnaden för Ria center.

Ungdomsarbetslöshet Vi har generellt en hög arbetslöshet och i synnerhet bland ungdomar. För att motverka detta har kom-munen tecknat ett avtal med arbetsförmedlingen som syftar till att i första hand hjälpa ungdomar till arbete. För att ytterligare stärka insatserna avsätter vi 8 miljoner kronor.

Kultur och fritid Norrköping präglas av ett starkt kultur- och förenings liv. Något vi vill fortsätta att främja. Ibland kan det dock vara svårt att hitta resurser för utvecklings insatser och kulturarenor för främst våra barn och unga. Hörsalen är ett exempel på en lokal som behöver tas till vara. Därför avsätter vi 5 mil-

joner kronor för utvecklingsarbete inom kultur och fritid.

Utveckla omsorgenOmsorgen i Norrköping ligger väl med i att utveckla och ta tillvara ny teknik och nya metoder för äldre, funktionshindrade och andra vårdbehövande. För att stötta en fortsatt utveckling av metoder och en bättre omsorg avsätter vi 7 miljoner kronor.

Ostlänken Beslutet om att ostlänken kommer byggas ställer stora krav på kommunen. Vi behöver arbeta intensivt med att förbereda för ny infrastruktur, nya bostads-områden, en växande befolkning och fler och växande företag. Därför avsätter vi 20 miljoner kronor utöver de 10 miljoner vi redan avsatt.

Fysisk planering och exploateringNorrköping har växtvärk. Idag är det många företag som vill växa och flytta till kommunen samtidigt som vi har stor inflyttning. För att bättre möta kraven från näringslivet behöver vi under en period ge arbetet med fysisk planering och exploatering extra stöd. Därför avsätter vi 10 miljoner kronor för detta.

NäringslivsutvecklingNorrköping behöver fler arbetstillfällen. För att nå dit behöver vi göra mer för att locka företag. Vi behöver även stärka dialogen med de företag som redan finns i kommunen. Därför avsätter vi 5 miljoner kronor för detta.

146 BILAGOR – BudGet 2014 NORRköpINGs kOmmuN

Budget 2014 och plan 2015-2017 Norrköpings kommun

Ekonomi- och styrningskontorEt

Adress: Rådhuset, 601 81 Norrköpingtel: 011-15 00 00E-post: ekosty@norrkoping.sewww.norrkoping.se

Norrköpings kommun. För dig. För alla. För det goda livet.I Norrköpings kommun har alla rätt till jämlikhet, delaktighet och del av välfärden. Vår vision handlar om det goda livet, och uppdraget är att skapa, utveckla och leverera välfärdstjänster till medborgare och verksamheter i vårt område.

Vår framtid ser ljus ut. Vår befolkning växer, och vi har en potential som bara begränsas av oss själva. Vi brukar säga att kraften kommer ur kreativitet och våra 9 000 medarbetare.

Genom att planera och driva en ständig utveckling av miljöer, boende, näringlivsklimat och service till medborgarna skapar vi förutsättningar för ett nytt, spännande Norrköping. En kreativ mötesplats för människor och möjligheter.

Bu

dg

et 2014 och

plan

2015-2017N

orrköpings komm

un